2016-08-25

Om falska debattartiklar och argumentets primat

Argumentets primat, hävdas det ibland. Med argumentets primat menas att det alltid bör vara det goda argumentet som räknas, oavsett vem som framför det. En debatt bör vinnas av den som har de bästa argumenten, inte av hens position.

I praktiken är det förstås inte alltid så. Människor bedömer ibland argument inte enbart utitfrån argumentets bärighet i sig, utan också utifrån vem som framför argumentet. Har man förtroende för budbäraren tenderar man att tillgodogöra sig argumenten på ett mer positivt sätt än om samma argument framförs av en person man inte har förtroende för. Om en läkare argumenterar för varför ett visst ämne är skadligt väger det i allmänhet tyngre än om en lekman framför exakt samma argument.

Jag kommer att tänka på argumentets primat när jag läser en artikel av Tobias Lagerfeldt på Aftonbladet Debatt där författaren argumenterar för att asylsökande och papperslösa i Sverige borde få rösträtt. Artikeln är välskriven och argumenten framförs på ett sakligt sätt. Författaren presenterar sig som juridikstuderande vid Stockholms universitet och volontär vid Refugees Welcome.

Det är bara ett fel. Det verkar inte finnas någon person som heter Tobias Lagerfeldt. Så snart detta avslöjas upphör allt intresse för argumenten i artikeln. Oavsett om debattartikeln var skriven under pseudonym eller om den var ett konstprojekt är det svårt att nu hitta någon som vill diskutera sakfrågan. Avsändaren har betydelse. Argumenten kan inte isoleras från den avsikt som avsändaren kan tänkas ha. Argumentets primat gäller inte. Eller?


Det hör till saken att ståndpunkten som framförs i artikeln - att asylsökande och papperslösa borde ha rösträtt - är mycket ovanlig. Nyhetsvärdet för artikeln låg i att det fanns en person som faktiskt stod för denna ståndpunkt och förmådde argumentera för den. När denne person nu inte finns så försvinner också nyhetsintresset.

2016-08-23

Kvinnors rätt till sina kroppar

Uppdatering onsdag finns längst ned i texten.

Och det hör till saken att de hade gigantiska bröst. Det var inte svårt att nudda dem, är man på fyllan och hänger sig över nån, ja du kan ju förstå hur det kan ha gått till.

Det är lätt att tro att citatet ovan kommer från en man som försöker ursäkta sitt beteende då han efter en kväll på fyllan anklagas för att ha sexuellt ofredat en kvinna genom att ta henne på brösten. Men nej. Citatet kommer från polisens ansvarige undersökningsledare i samband med att en undersökning om misstänkt sexuellt ofredande i Östersund läggs ned, berättar Expressen.

I helgen greps en ishockeyspelare från Umeå-laget Björklöven av polisen efter en lagfest på en nattklubb i Östersund. Undersökningsledaren beskriver händelsen som att några kvinnor står vid ett barbord "och så kommer han i fyllan och hänger armarna om två stycken bakifrån". Nu läggs utredningen ned, eftersom polisen anser att det inte finns tillräckliga bevis för att det inträffade skulle kunna klassas som brott. Det kan mycket väl vara ett korrekt beslut. Men när undersökningsledaren beskriver storleken på kvinnornas bröst som en förmildrande omständighet nyper åtminstone jag mig i armen för att förvissa mig om att jag är vaken. Aj, det är jag. Tyvärr.

Uttalandet urholkar en del av trovärdigheten i beslutet att lägga ned utredningen. Kvinnor med stora bröst skulle i större utsträckning få acceptera att bli tafsade på av fulla män än kvinnor med små bröst. Det borde ju annars möjligen vara den fulle mannen som ansvarar för sina händer.

Vi har fått någorlunda bukt med problemet att kvinnor som ofredas eller utsätts för sexuellt våld tilldelas en del av skuldbördan genom deras sätt att klä sig eller föra sig. Åtminstone vill jag tro att det förhåller sig så. Det är också bra att polisområdeschefen i Jämtland bestämt tar avstånd från undersökningsledarens uttalande. Men ändå. Uttalandet blir en trist påminnelse om det inte finns några garanterade frizoner mot sexism, och att kampen för kvinnors rätt till sina kroppar inte på något sätt är avslutad.

Uppdaterat onsdag 24 augusti kl 18.00. Nej, ibland blir det inte bättre när man försöker förklara. Idag säger undersökningsledaren till Östersunds-Posten att hans uttalande om kvinnornas stora bröst bara var avsett som en "förklaringsmodell":  Storleken på brösten har betydelse i sammanhanget, generellt sett, inte konkret i det här fallet. Det hade ingenting med nedläggningsbeslutet att göra, att hon får skylla sig själv att hon hade stora bröst.

Därefter tillägger han: Man skulle kunna säga samma sak om rumpan hade varit stor. Om jag kommer och går här och så råkar jag slå i en kvinnas rumpa för att den är jättestor så är chansen större. Alltså förstår du, det är samma metafor.

Polisen i Jämtland har nu gjort en internanmälan där man ska utreda anledningen till att förundersökningen lagts ned. Det var ett mycket klokt beslut.

2016-08-20

Vad jag skulle vilja att Stefan Löfven säger i sommartal

I morgon söndag kl 14.00 håller statsminister Stefan Löfven sitt sommartal i Vasaparken i Stockholm. Här är tre teman som jag hoppas får en bärande position i hans tal.

Vänster och höger. Det är viktigt att Stefan Löfven förmår gestalta den ideologiska och sakpolitiska konflikt som finns mellan vänster och höger i svensk politik. Valet 2018 får inte reduceras till en fråga om regeringsduglighet eller till ett svenskt mästerskap för revisorer. Politik handlar om värdekonflikter och fördelningskonflikter. Synliggör dessa, och gör det på ett sätt som lyfter fram arbetarrörelsens grundläggande värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet. Moderaterna är Socialdemokraternas politiska huvudmotståndare. Visa det.

Solidaritet. Antalet flyktingar i världen har inte minskat, men Sverige har i praktiken stängt sina gränser. Ytterst få asylsökande människor kommer i dag till Sverige. En socialdemokrati som på allvar vill leva upp till sina grundvärderingar kan inte ligga på EU:s lägstanivå när det gäller flyktingmottagning och anhöriginvandring. "Mitt Europa bygger inte murar", sa Stefan Löfven i sitt tal på Medborgarplatsen i Stockholm för ett knappt år sedan. Han får gärna säga något motsvarande i morgon - och leva upp till den utfästelsen.

Hopp. Det är viktigt att visa respekt för människors oro, och det saknas sannerligen inte samhällsproblem. Men Sverige håller inte på att falla samman. Tvärtom. Arbetslösheten minskar, BNP växer, bostadsbyggandet ökar. Vi lever i ett av världens allra bästa länder. Vore roligt om Stefan Löfven kunde hänvisa till liberalen Johan Norbergs läsvärda artikel i tidskriften Spectator där Norberg visar på att Jorden aldrig varit en bättre plats att leva på än i dag. (Johan Norberg återger bl a citatet: We have fallen upon evil times, politics is corrupt and the social fabric is fraying. Vem som sagt det? Oklart. Men orden hittades inskriva på en sten i ett museum i Istanbul. De är daterade till 3 800 f Kr. Inget nytt under solen.)


Därutöver får Stefan Löfven gärna markera att den rödgröna regeringen inte kommer att införa ett tiggeriförbud. Jag blev väldigt förvånad när ledande socialdemokrater tidigare i veckan väckte denna tanke. Socialdemokraterna behöver en politisk dagordning som skapar en konflikt med Moderaterna. Ett tiggeriförbud omfamnas endast av Moderaterna och av Sverigedemokraterna, visar på splittring i den rödgröna regeringen och även inom Socialdemokraterna.

Om någon tvekar i frågan om vad jag tycker om tiggeriförbud så läs gärna här och här. Eller söndagens gammaltestamentliga text som är hämtad ur 5 Mos. 15:11: Det kommer aldrig att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna befallning: Öppna handen för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.

2016-08-17

Fyra partiledare sommartalar i helgen

Det inrikespolitiska livet rullar igång efter sommaren. De senaste dagarna har präglats av viss personturbulens inom socialdemokratin. I lördags meddelade Aida Hadzialic sin avgång, efter att hon i en poliskontroll åkt fast för rattfylleri. Aida Hadzialic är en kompetent och ideologiskt engagerad politiker, och hon kommer att saknas framöver. Hennes beslut att avgå är värt respekt. Rattfylleri är ett allvarligt brott hennes ställning som gymnasie- och kunskapslyftsminister hade riskerat att allvarligt skadas. Nu hoppas jag att hennes rakryggade agerande att snabbt ta ansvar för sitt fel möjliggör en politisk comeback på högsta nivå i framtiden.

Igår meddelade Carin Jämtin att hon avgår som partisekreterare för Socialdemokraterna och idag blev det klart att hon kommer att ersättas av Lena Baastad, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Örebro. Carin Jämtin har under sina fem och ett halvt år som partisekreterare fungerat som ett samlande namn inom socialdemokratin, inte minst under den händelserika period då Håkan Juholt var partiledare. Carin Jämtins gärning har präglats av en stark integritet. Hon har också påbörjat ett viktigt arbete med att modernisera och utveckla partiorganisationen.

Lena Baastad höll en hög profil på dagens presskonferens, där hon bl a sa: Jag är van att vinna val. Det tänker jag fortsätta med. Hon passade också på att tveklöst peka ut Moderaterna som Socialdemokraternas huvudmotståndare. Lena Baastad har gjort sig känd som en sakpolitiskt framgångsrik politiker som gärna samarbetar över blockgränserna - så styr ju Socialdemokraterna Örebro tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Lena Baastads långsiktigt viktiga uppgift blir att på allvar modernisera och öppna upp Socialdemokraternas partiorganisation. Partiet måste göra sig mer relevant för rödgröna medborgare, särskilt de unga, som i dag låter sitt politiska engagemang komma till uttryck på andra plattformar än partipolitiken.

Till helgen rullar det politiska livet igång ytterligare. Då sommartalar Jan Björklund (Göteborg, söndag), Stefan Löfven (Stockholm, söndag), Isabella Lövin (Avesta, lördag) och Jonas Sjöstedt (Umeå, söndag). Dessutom kommer höstens första Sifo-undersökning.

Mandatperioden går nu in i andra halvlek, för att tala sportspråk så här i OS-tider. (Ja, jag är oerhört imponerad av fotbollslandslagets insatser i kvartsfinalen mot USA och semifinalen mot Brasilien.)

Två frågor blir oerhört viktiga inför valet 2018. 1.) Kommer Alliansen att lyckas hålla ihop? Moderaternas vandring mot mitten var en nödvändig förutsättning för Alliansens enighet. Nu tycks Moderaterna vara på väg att bli de gamla Moderaterna igen. Hur kommer Centerpartiet och Liberalerna att trivas i det sällskapet? 2.) Kommer Socialdemokraterna att lyckas åstadkomma en skarp vänster-högerkonflikt med Moderaterna? Vårens kampanj om den svenska modellen blev en framgång. Lyckas partiet nu följa upp med en praktisk politik som i ett knivigt parlamentariskt läge sätter avtryck och visar på skillnaderna mellan vänster och höger? Till dessa frågor lär vi få anledning att regelbundet återkomma till fram till valet 2018.

2016-08-14

Jesus som normbrytare

Gästpredikan i Högsbo kyrka, 14 augusti 2016


Jag läste nyligen en artikel i tidningen Metro om en 79-årig kvinna – i artikeln kallas hon för Eva – som under 30 års tid hjälpt flyktingar gömma sig i Sverige. Det har rört sig om flyktingar som fått sina asylansökningar avslagna och som därför egentligen skulle utvisats ur Sverige, ofta till de länder varifrån de en gång flytt.

En gång rörde det sig om en kvinna från Afghanistan med två små barn. Kvinnan var övertygad om att hon skulle bli stenad om hon skickades tillbaka, eftersom hon hade fått sina barn med en man som inte var tänkt till henne. 

Det har hänt att Eva haft personer boende hemma hos sig i mer än två års tid. Flera av dem som Eva gömt har i slutändan fått stanna i Sverige, när deras fall prövats på nytt efter ett par år under jorden.

Eva har fått ta emot rasistiska brev och flåsande telefonsamtal där främmande män viskar till henne att hon är en landsförrädare. Men Eva har inte vikt ner sig. Till Metro säger hon: Det är ett väldigt ansvar och man ska orka, men det för mycket oerhört positivt med sig.
Med ålderns rätt har Eva idag inte några flyktingar boende hemma hos sig – i stället hjälper hon flyktingar som vill gömma sig att hitta andra hem som är beredda att öppna sina dörrar för dem.

Jag tänker på Eva när jag lyssnar till dagens evangelietext om Jesus som gjorde ett underverk och botade en sjuk kvinna trots att det var sabbat. Normen – eller till och med lagen – föreskrev ju att på sabbaten skulle man inte arbeta. Och de som hade till uppgift att se till att lagen upprätthölls – i de det här fallet synagogföreståndaren – kritiserade också Jesus för att Jesus bröt mot sabbatsreglerna.

Men Jesus lät sig inte hindras av några regler eller normer. Jesus var en normbrytare. På samma sätt som han botade den sjuka kvinnan trots att det var sabbat, på samma sätt drev han månglarna ur templet trots att de hade sin formella rätt att bedriva sin verksamhet där. Jesus såg till att den påstådda äktenskapsbryterskan inte stenades, trots att stening var det straff som lagen föreskrev. Jesus umgicks med samhällets småfolk, med de utsatta och de utstötta, trots att många förväntat sig att han skulle komma som en konung även i ordets jordiska betydelse. 

Men Jesus kom inte som en jordisk konung. Jesus kom på sitt eget sätt. När konventionerna var obsoleta, när normerna blev ett hinder för kärlekshandlingar och för den lilla människans väl och ve, ja, då tvekade Jesus inte att bryta mot dem. 

Jesus var individualist i det att han alltid såg den enskilda människan, att han älskade den enskilda människan. Det var eftersom Jesus älskade den enskilda kvinnan som han också botade henne trots att det var sabbat. Och det var därför att Eva älskade de enskilda människor som kom till henne som flyktingar för att få skydd som hon också öppnade sitt hem för dem. 

Temat för dagens söndag är ”Friheten i Kristus”. Och Jesus gör oss fria. Med Jesus kom förlåtelsen och nåden. Genom att Jesus tog på sig våra fel och våra brister gjorde han oss fria, fria från våra synder. Och genom sitt agerande när Jesus bryter sabbatsbudet för att bota en sjuk kvinna gör Jesus oss fria från konventioner och normer som hindrar oss från att utföra handlingar som har sin grund i kärleken.   ”Och vår håg och vår hand röres fritt utan band”, som det låter i en gammal arbetarsång.

Det har förstås ett pris att bryta mot normer. Jesus fick betala ett högt pris för att han valde att ställa sig utanför lagen och för att han bröt mot de konventioner och de normer som var förhärskande i det samhälle i vilket han levde. 

På samma sätt riskerar de som bryter mot samhällets normer i dag att få betala ett pris för sina handlingar. Det gäller oavsett om de som Eva gömmer flyktingar, eller om de bryter sin in på fabriker för att förstöra tillverkade vapen, om de genom olagliga aktioner vill protestera mot Vattenfalls brunkolsförsäljning eller om de genom oväsen vill förhindra rasistiska demonstrationer.

Med frihet följer ansvar. Med friheten att genom civil olydnad bryta mot lagen följer också plikten att ta ansvar för det man gör. Så länge vi lever i en demokrati och i en rättsstat får vi också acceptera att de – eller vi – som bryter mot normer och regler också utkrävs ansvar för våra handlingar.

Jag är övertygad om att den här diskussionen om frihet och ansvar kommer att pågå mycket länge. Vi lever i en tid då mycket av våra invanda föreställningar och vårt sätt att leva tillsammans ställs på huvudet. Vi lever i en folkvandringstid och där människor söker sig till Europa inte bara för att få skydd från förföljelse utan också i hopp om att kunna skapa sig en bättre framtid och ett drägligare liv. 

I Almedalen i somras medverkade jag i ett seminarium kring frågeställningen: Finns det en gemensam kristen flyktingpolitik? Frågan var nog retoriskt menad. Vi som medverkade i panelen, vi delade en kristen tro men vi hade också i den offentliga debatten uttryckt väldigt olika uppfattningar om hur Sverige borde agera i samband med det ökade antalet flyktingar som sökte sig till Europa. Men vi lyckade nog ändå ena oss om en sak, och det var att för en kristen var det viktigt att fokus i debatten hela tiden riktades mot de utsatta människorna. Genom att i varje diskussion ständigt utgå frågan om vilken politik och vilka ställningstaganden som bäst bidrar till solidaritet med de förtrampade och de förtryckta – då lägger vi också en grund för en politik med fäste i kärleksbudet – det vill säga att vi skall älska vår nästa såsom oss själva. 

Sedan kan vi ha olika uppfattningar om innehållet i den politiken. Men om vi kan mötas i utgångspunkten – kärleken till nästan – minskar vi åtminstone risken för en politik grundad på egoism och egenintresse. Jag tillhör ju dem som har väldigt svårt för uttryck som används i debatten som att Sverige behöver en ”flyktingpaus” eller att Sverige behöver ett ”andrum”. För mig är det inte Sverige som behöver en ”flyktingpaus” eller ett ”andrum”, det är i stället flyktingarna som behöver en paus eller ett andrum, från sitt flyktingskap. 

Jag tillhör heller inte dem som tror att det går att sätta upp ett tak eller en volym för hur många flyktingar Sverige skall ta emot. Vad gör vi i så fall när kvoten är fylld? Om det kommer hit en familj som hotas till livet i till exempel Somalia eller i Afghanistan – skall vi då ge dem en klapp på axeln och sända dem tillbaka till Somalia eller till Afghanistan med några beklagande ord om att kvoten är fylld?

Men Sverige kan väl inte ta emot alla världens flyktingar, undrar kanske en del. Nej, det skulle nog bli svårt. Men det gäller att ha proportion på det som sker. Jag brukar ibland likna Sverige vid en liten by på 500 personer. Och det är inte vilken liten by som helst, utan i stället en av världens rikaste och mest välmående byar. Byborna tillhör de friskaste, lyckligaste och mest välmående människorna i hela världen.

Förra året kom det nio flyktingar till denna by, och frågade om de kunde få skydd. De hade förföljts i sina egna byar, några av dem hade flytt från krig. Två av dem var ensamma barn som flytt utan föräldrar.

De nio flyktingarnas bön om hjälp och skydd skapade stor oro. De allra flesta av byns 500 invånare ville hjälpa dem och gjorde vad de kunde för att ge dem skydd. Andra bymedlemmar rasade. De nio flyktingarnas ankomst beskrevs som den värsta flyktingkrisen någonsin, och att det var "omöjligt att ordna sängplatser" för dem. En del bymedlemmar brände ner hus som det var tänkt att de nio flyktingarna skulle bo i. 

Det är dessa proportioner vi talar om. Förra året tog Sverige emot nära 170 000 asylsökande människor. Det var betydligt fler än någonsin tidigare. Ändå motsvarar dessa 170 000 människor givet Sveriges befolkning enbart 9 individer i en by på 500. Och om vi överför resonemanget till EU som helhet, och ser EU som en by på 500 personer, så uppgick antalet människor som förra året ville söka asyl till 2. Två människor. 

Men i denna by bor det alltid människor som Eva, 79. Vi kan tycka hon gör fel, vi kan tycka hon gör rätt. Men jag kan inte tycka annat än att hennes gärning vilar på människokärlekens grund, samma grund som en gång fick Jesus att bryta sabbatsbudet och bota den sjuka kvinnan. Vad kan vi själva göra, som bryter normer och som bidrar till en bättre värld för utsatta människor. Hur nyttjar vi den frihet som Kristus bjuder oss? Det är en fråga för var och en av oss väl värd att begrunda.



Foto: Wikipedia, Mangan2002

2016-08-09

Därför är det rätt att isolera Sverigedemokraterna

Riksdagsledamoten Kent Ekeroths (SD) utfall mot asylsökande demonstranter blev ett tydligt svar på frågan varför de övriga partierna inte vill släppa in Sverigedemokraterna i den politiska värmen. På sin Facebooksida skrev Kent Ekeroth att det är "avskyvärt" att människor som söker asyl i Sverige "tar sig friheten" att framföra synpunkter på Sveriges flyktingpolitik. Kent Ekeroth menade också att enbart svenska medborgare skall ha rätt att demonstrera och att "det borde vara en självklarhet" att asylsökande inte ska få "gå fritt i samhället". Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof instämde i Kent Ekeroths uttalanden om att alla asylsökande borde låsas in.

Ekeroths och Jomshofs utspel har fått hård kritik av flera jurister. Ulf Bernitz, professor i juridik vid Stockholms universitet, säger till Svenska Dagbladet att förslaget om att hålla asylsökande instängda bryter mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna: Varje människa som finns i Sverige omfattas av Europakonventionen. Att Kent Ekeroth vill att asylsökande juridiskt ska betraktas som speciella sorts människor är en extrem ståndpunkt.

Genom att låta Kent Ekeroth - mannen som genom järnrörs-skandalen gjorde sig känd för en större allmänhet - hållas och även ge instämma i hans uttalanden visar Sverigedemokraterna att partiet fortfarande har en mycket lång väg kvar till en punkt där deras politiska isolering skulle kunna brytas. Sverigedemokraterna ifrågasätter som inget annat svenskt parti grundlagsskyldiga rättigheter samt internationella avtal och konventioner med bas i de mänskliga rättigheterna. Det är lätt att instämma med Johan Rudström när denne på liberala Upsala Nya Tidnings ledarsida påminner om att Sverigedemokraternas mål är att förändra Sverige i grunden, en förändring i samma riktning som vi de senaste åren kunnat se i Ryssland, Ungern, Polen och Turkiet där demokratiska fri- och rättigheter plockas bort en efter en.

Jag har sagt det förut. Det hedrar de sju övriga partierna att de hittills förmått isolera Sverigedemokraterna och vägra varje form av samverkan med dem. Fredrik Reinfeldt var under sin tid som partiledare och statsminister mycket tydlig med att samverkan var otänkbar. Jag hoppas att det nuvarande borgerliga ledarskapet förmår visa samma styrka i denna fråga.

2016-08-07

Har Leif Lewin rätt? Skulle Centerpartiet och Liberalerna kunna regera själva?

I dag argumenterar statsvetarprofessorn Leif Lewin i Svenska Dagbladet för att Liberalerna och Centerpartiet ensamma skulle kunna bilda en mittenregering efter valet 2018. Det underliggande grundantagandet är att Moderaternas högerglidning urholkar enigheten i Alliansen och gör det svårare för de små mittenpartierna att få gehör för sin politik. Annie Lööf och Jan Björklund skulle kunna regera med hjälp av hoppande majoriteter, menar Leif Lewin.

Moderaternas vandring mot mitten under Fredrik Reinfeldt var en nödvändig förutsättning för att skapa den starka enighet som blev ett av Alliansens segervapen. När Anna Kinberg Batra för Moderaterna tillbaka mot sin mer renodlade högerposition skapas ett nytt politiskt läge för de borgerliga partierna. Alliansen har en svår utmaning att ta sig an när det gäller att återskapa en trovärdig enighet inför valet 2018.

Inte mycket talar för att de rödgröna partierna eller allianspartierna i valet 2018 får egen majoritet. Hur skall Sverige då kunna regeras? Allianspartierna har ju rivit upp Decemberöverenskommelsen. Ett sätt är att Alliansen eller de rödgröna bryter isoleringen av Sverigedemokraterna. En blocköverskridande regering är också en möjlighet. Inget av dessa båda alternativ förefaller i nuläget särskilt sannolik. Partierna kan i stället fortsätta som om Decemberöverenskommelsen fortsatt gällde - som i budgetomröstningarna hösten 2015 och våren 2016. Men den strategin är osäker. Om Socialdemokraterna efter en eventuell valförlust hösten 2018 följer praxis och lägger fram en egen budget kan Sverigedemokraterna återigen få möjlighet att utlösa regeringskris.

Hur realistisk är då Leif Lewins idé att Centerpartiet och Liberalerna skulle kunna styra tillsammans? Nja. Mycket kan hända och det är två år kvar till valet. Och 1978-79 styrdes Sverige av en folkpartistisk minoritetsregering under ledning av Ola Ullsten. Men det är svårt att se att Socialdemokraterna och Moderaterna efter valet 2018 skulle acceptera en sådan lösning, annat än som ett kortsiktigt sätt att hantera en akut krissituation. Ullsten-regeringen var just en övergångslösning och inget annat. Socialdemokraterna skulle nu göra sitt yttersta för att få igång det blocköverskridande samarbete partiet så starkt eftersträvar. Moderaterna skulle genom sin storlek finna det orimligt att ställas utanför en borgerlig regering.

Det är värt att nämnas att svenska folket i dag är mer positivt inställt till blocköverskridande regeringar än tidigare. Dagens Nyheters alltid läsvärda ledarskribent Amanda Björkman lyfter i dag fram statsvetarprofessorerna Henrik Oscarssons och Sören Holmbergs nya bok "Svenska väljare". Där framgår att i senaste valet ville 26 procent av väljarna se en blocköverskridande regering, vilket var fler än de som ville ha en rödgrön (21) eller en borgerlig (15) regering. Henrik Oscarsson och Sören Holmberg konstaterar att opinionsstödet för en blocköverskridande regering aldrig varit så starkt sedan mätningarna påbörjades på 1960-talet.

Det hör också till saken att sittande regeringar förlorat stöd i 16 av de senaste 17 valen...

Läs mer om boken "Svenska väljare" här.

Och ni har förstås inte missat boken "Förhandla eller DÖ. Decemberöverenskommelsen och svensk demokrati i förändring" (Bjereld, Eriksson, Hinnfors. Bokförlaget Atlas 2016).

2016-08-04

Håller Donald J. Trump på att tappa det?

För ett par dagar sedan skrev jag att en av de viktigaste sakerna som talade emot Donald J. Trump i det amerikanska presidentvalet var hans oförmåga att ena sitt parti. De senaste dagarnas händelseutveckling stärker min uppfattning i den saken.

Donald J. Trump har vecklat in sig i en uppmärksammad dispyt med Khizr och Ghazala Khan, föräldrar till Humayun Khan, kapten i USA:s armé och som dödades av en bilbomb under Irak-kriget 2004. Khizr Khan höll med hustrun Ghazala vid sin sida ett känsloladdat tal under Demokraternas konvent där han tog avstånd från Donald J. Trumps politik. Donald J. Trump svarade med att antyda att Khizr Khans hustru kanske inte höll med, med att hon inte hade möjlighet att säga sin mening eftersom paret Khan var muslimer.

Trumps utfall väckte ett ramaskri inom Republikanerna, där även Trumps allierade Chris Christie tog avstånd från uttalandet. Framträdande republikaner har uppmanat Trump att be om ursäkt, eller åtminstone att släppa saken och gå vidare. Men Donald J. Trump har vägrat och i stället bitit sig fast i saken. Trump har också skapat rubriker genom att påstå att Hillary Clinton är Satan.

Flera ansedda republikaner, däribland kongressledamoten Richard Hanna, har förklarat att de tänker rösta på Hillary Clinton i stället för på Trump. Deras motiv kan vara såväl sakliga (de skäms över Trumps uttalanden och hans politik, och de vill inte medverka till att han blir president) som strategiska (de vill inte riskera sin egen ställning genom att förknippas med honom).

Händelserna har allvarligt skadat Donald J. Trumps kampanj. Hillary Clinton har gått fram i de flesta opinionsmätningarna, medan Donald J. Trump har tappat. Den välrenommerade valanalytikern och statistikern Nate Silver bedömer i skrivande stund Hillary Clintons möjligheter att vinna valet till 77.7 procent, mot 51.0 procent för bara ett par dagar sedan. Under samma tid har Donald J. Trumps möjligheter att vinna valet minskat från 49.0 till 22.3 procent. Unibets odds på Hillary Clinton har sjunkit från 1.55 till 1.35, oddsen på Donald J. Trump har stigit från 2.40 till 3.00. 


Visst kan Donald J. Trump fortfarande vinna valet. Men det kan också vara så att vi just nu ser Donald J. Trump förlora momentum och att vi i november ser tillbaka på dessa dagar som det tillfälle då Hillary Clinton skaffade sig det övertag som hon sedan behöll fram till valsegern.

Vi kan i alla fall hoppas att det blir så. Men även om Hillary Clinton vinner så återstår det allvarliga problemet. Hur skall vi hantera den grogrund som högerpopulismen växer i, och som bland annat handlar om svårigheterna att i en globaliserad värld värna medborgarnas möjligheter till politiskt ansvarsutkrävande? Den frågan kommer att ha en viktig plats i samhällsdebatten framöver.

2016-08-02

Annie Lööf och brevet hon inte läst

Centerledaren och före detta näringsministern Annie Lööf är i blåsväder. Svenska Dagbladet avslöjar att Annie Lööf som näringsminister redan sommaren 2012 i ett brev från EU:s förre industrikommissionär Antonio Tajani varnades för utsläppsfusket inom bilindustrin. Det var mer än tre år innan Volkswagens utsläppsskandal avslöjades. Men Annie Lööf vidtog inga åtgärder med anledning av varningen.

Till Svenska Dagbladet säger Annie Lööf att hon har "inget minne" av att ha läst brevet, trots att det är adresserat till näringsminister Annie Lööf och stämplat som mottagit av näringsministern den 3 augusti 2012. Det framgår också av Annie Lööfs svar att brevet inte föranledde några åtgärder från hennes sida.


Jag vet inte hur många brev en näringsminister får varje dag. Jag kan tänka mig att det är ganska många. Det vore naturligtvis orimligt att förvänta sig att en minister personligen skulle kunna ta del av och i sak förhålla sig till samtliga. Det finns knappast några skäl att betvivla Annie Lööfs uppgifter om att hon inte kommer ihåg att hon skulle ha sett det här aktuella brevet. 

Men som minister har Annie Lööf ett politiskt ansvar även för det hon inte ser. Det handlar bl a om förmågan att rekrytera kompetenta medarbetare och förmåga att prioritera i den svårgreppbara informationsmängd som följer med ministeruppdraget.

Någonstans har det gått fel. Ärendet är anmält till Konstitutionsutskottet. Jag instämmer med Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen, att alla papper nu bör läggas på bordet. Dels för att ge möjlighet att utkräva politiskt ansvar. Dels - och framför allt - för att förbättra möjligheterna att denna typen av varningar i framtiden tas på bättre allvar.

2016-07-31

Blir Donald J. Trump USA:s näste president?

För mindre än ett år sedan var det svårt att hitta någon enskild seriös politisk kommentator som trodde att Donald J. Trump skulle gå segrande ur den republikanska primärvalskampanjen. Men det gjorde han - med dunder och brak.

I dag är politiska bedömare något mer nedtonade i sina kommentarer om huruvida Donald J. Trump också kommer att kunna besegra Hillary Clinton och bli USA:s näste president. Enligt den ansedde och framgångsrike valanalytikern och statistikern Nate Silver uppgår i skrivande stund Donald J. Trumps chanser att vinna valet till 49 procent, mot Hillary Clintons 51 procent.

För bara ett par veckor sedan uppskattade Nate Silver Donald J. Trumps chanser till endast 23 procent, mot Hillary Clintons 77 procent. Det går fort i politiken ibland.

Jag noterar att svenska Unibet är något mer säkra. De ger 1.55 i odds på Hillary Clinton, mot 2.40 i odds på Donald J. Trump.



Erfarenheten säger att opinionsmätningar genomförda före Republikanernas och Demokraternas partikonvent ger dålig vägledning om hur valet kommer att gå. Opinionsmätningar genomförda efter konventen ger betydligt bättre vägledning. Men då får vi väga in att republikanernas och demokraternas konvent i år genomfördes tidigare än vanligt.

En sak som jag tycker diskuteras för lite är hur mycket Donald J. Trumps oförmåga att ena sitt parti kommer att ligga honom i fatet i valkampanjen. I Sverige är en partiledares viktigaste uppgift kanske inte att samla så många röster som möjligt, utan att hålla samman sitt parti. Nu är Donald J. Trump ingen partiledare och det amerikanska partiväsendet skiljer sig avsevärt från det svenska. Men ändå. Ett splittrat republikanskt parti kommer att ge Donald J. Trump uppförsbacke i höstens presidentvalskampanj. Motigheterna gäller kanske inte främst finansieringen, utan professionaliteten i kampanjapparaten och risken att många republikanska aktivister demobiliseras.

Frågan är om uppförsbacken blir så brant att Trump misslyckas. Too early to tell. Tills vidare håller världen andan.

2016-07-25

Allt färre söker asyl i Sverige. Återinför permanenta uppehållstillstånd och sluta splittra familjer


Allt färre människor på flykt får möjlighet att söka asyl i Sverige. I dag meddelade Migrationsverket att endast 34 500 människor förväntas söka asyl i Sverige i år. Bedömningen innebär nästan en halvering jämfört med i april, då Migrationsverket räknade med omkring 60 000 asylsökande under 2016.

Den viktigaste förklaringen till att allt färre människor kommer till Sverige för att söka asyl är, enligt Migrationsverket, skärpta gränskontroller i Europa. Migrationsverket lyfter särskilt fram det kontroversiella avtalet mellan EU och Turkiet.

Om antalet asylsökande minskar kraftigt och förändringen har sin grund i skärpta gränskontroller i Europa urholkas argumenten för att hålla fast vid tillfälliga uppehållstillstånd och vid åtgärder som avsevärt försvårar familjers återförening. De tillfälliga uppehållstillstånden innebär en ökad osäkerhet för de som allra mest behöver säkerhet och trygghet och försvårar integrationen av dem som beviljats asyl i Sverige. Att splittra familjer innebär ökat lidande och försämrade möjligheter till integration.

På twitter skriver justitieminister Morgan Johansson att den nedskrivna prognosen innebär att vi nu kan satsa på att ”ge alla de flyktingar som kom förra året en bra start i Sverige”. Det är utmärkt. Ett första steg på den vägen vore att återinföra permanenta upphållstillstånd och undvika att splittra familjer.

2016-07-22

Fem år efter Utøya. Känn ingen oro och tappa inte modet

I dag är det fem år sedan de fruktansvärda terrordåden i Oslo och på Utøya och vi högtidlighåller minnet av dess offer. Tillsammans med delar av min familj tillbringade jag den ohyggliga kvällen i en uthyrningslägenhet i en missionskyrka på den svenska landsbygden. De första nyheterna nådde oss genom korta och kryptiska telegram i radions nyhetssändningar. Snart satt vi alla uppkopplade framför varsin dator, med TV:n och radion påslagna.

På twitter publicerades i realtid ohyggliga vittnemål från de närvarande ungdomarna på Utøya. Vi sitter vid vattnet. En man som skjuter iklädd polisuniform. Hjälp oss! skrev en förbundsstyrelseledamot i arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF. Jag såg en person som eventuellt var skjuten genom munnen, skrev Ali Esbati. Twittersvärmen försökte genom råd och varningar påverka händelseutvecklingen: RING INTE FOLK PÅ UTØYA. De gömmer sig för gärningsmannen. En digital gemenskap utvecklades, där motstånd och sorgearbete pågick parallellt. Jag glömmer det aldrig.


På dagen fem år senare domineras nyhetsförmedlingen av Donald J. Trumps vulgära och svartmålande tal inför det republikanska konventet i Cleveland, Ohio. Ett tal så hatiskt och så exkluderande att det för bara ett par år sedan hade varit politiskt omöjligt att framföra av en presidentkandidat för ett av de två stora amerikanska partierna. Samt av Turkiets uppmaning till angiveri genom att be svenskar samla in uppgifter om anhängare till Fethullah Gülen och ringa in och rapportera till president Erdogans kansli.

Jag vill hedra offren från Oslo och Utøya genom att än starkare och än mer ihärdigt stå upp för mänskliga rättigheter och för en internationell rättsordning. Jag vill slåss för ett samhälle präglat av öppenhet och jämlikhet. I dessa bistra tider förlitar jag mig allt oftare på Johannes 14:27. Känn ingen oro och tappa inte modet.

2016-07-19

Asylrätten kan aldrig "ersättas" av flyktingkvoter

Göteborgs-Postens så kallade liberala ledarsida vill avskaffa asylrätten. Ledarskribenten Håkan Boström skriver att rätten till asyl nu "måste ersättas" av ett slags kvotsystem där stater själva väljer hur många flyktingar de vill ta emot.
 
Men asylrätten kan inte "ersättas". Asylrätten är en ovillkorlig mänsklig rättighet. Den kodifieras i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (artikel 14) och i 1951 års Flyktingkonvention. Asylrätten ger människor rätt att söka och få asyl om de hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning.

Det internationella erkännandet av att förföljda människor har rätt till asyl är ett fantastiskt framsteg i mänsklighetens historia. Debatten bör handla om hur asylrätten kan utvecklas och tillämpas på ett bättre sätt, inte om att den skall avvecklas eller ersättas.

Det är inget fel på flyktingkvoter i sig. Flyktingkvoterna bör utökas och fler EU-stater bör ta ett betydligt större ansvar. Men flyktingkvoter kan aldrig ersätta asylrätten. I stället kan flytkingkvoter på sikt bli ett av flera redskap i utvecklingen och tillämpningen av asylrätten. Utgångspunkten måste vara att Europa ger fler människor skydd, inte färre.

2016-07-15

Sorgen och vreden över dådet i Nice

Min första riktiga utlandsresa gick till Nice. Jag var 18 år och reste tillsammans med vännen Magnus Janson dit på en charterresa. Vi bodde på Hotell Napoleon och resan var den typen av formativ upplevelse som bokstavligen skapar minnen för livet. Jag kan minnas nästan varje enskild detalj - hur medresenärerna såg ut och vad några av dem hette, dofterna, ljusen, apoteksbesöket, solstolarna på stranden, insekterna, maten, Andrus Kangros överraskningsbesök, vinsten på casinot som vi sent på natten lade i en sovande tiggares mössa och Charlie Brown-böckerna som Magnus köpte.

Jag har inte återvänt till Nice sedan den resan för exakt 40 år sedan. Hustrun och jag hade en inbokad resa dit, men den försvann i askmolnet från den isländska vulkanen Evjafjallajökulls utbrott våren 2010. Vi fick resa till Simrishamn i stället. Det var som att makterna ville att mina ungdomsminnen från Nice skulle få förbli orörda.


Orden räcker inte till för att gestalta vreden och sorgen över nattens avskyvärda våldsdåd i Nice. Vreden över grymheten och den besinningslösa ondska som släpptes loss över oskyldiga människor. Sorgen över alla dessa döda, över lidandet för de skadade och efterlevandet. Sorgen över att våldet än en gång fått slå till, mitt i det fria och öppna samhället.

Som jag skrev efter attacken mot gayklubben i Orlando, Florida: Världen ropar efter försoning. I stället finns risken att dådet förstärker hat och polarisering. Här krävs ett politiskt ledarskap och ett ansvarstagande som förmår vända det onda som hänt till en samling för gemenskap och stöd för de värden som håller våra samhällen samman, inte minst kärleken till vår nästa.

Vi får aldrig ge upp kampen mot de individer eller rörelser som begår våldsdåd eller terrorhandlingar. Det bästa sättet att stå emot är att aldrig låta dem påverka vårt sätt att leva tillsammans. I dag sörjer vi. I morgon måste vi vara modiga och fortsätta värna det öppna samhället.