Svenska kyrkan och regeringens planer på en lag om "bristande vandel"

Svenska kyrkan har en viktig uppgift i att möta människor i utsatthet och försvara människovärdet. Vi lever i en tid då angreppen på människors fri- och rättigheter växer i styrka och rättssäkerheten urholkas. I Sverige planerar Tidöregeringen att införa en lagstiftning som innebär ytterligare steg bort från rättsstatens principer. Enligt regeringen ska ”bristande vandel” kunna leda till nekat eller återkallat uppehållstillstånd. Tillsammans med Roger Olsson har jag lämnat in en motion (2025:29) till årets kyrkomöte där vi vill att kyrkostyrelsen utreder vilka diakonala konsekvenser regeringen planer på en lagstiftning om "bristande vandel" kan få för människor i utsatthet.

Söndagen den 21 september är det dags för kyrkova. Om jag blir vald till kyrkomötet för ytterligare en mandatperiod lovar jag att fortsätta slåss för en kyrka som är en ständig röst för dessa våra minsta, en kraft för rättvisa och mänsklig värdighet.

I den utredning vars förslag regeringen markerat att man vill gå vidare med (SOU 2025:33 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd) definieras begreppet ”vandel” som att det inte är tillräckligt att en person lever hederligt och följer lagen, denne måste också leva ett ”skötsamt” liv. De definitioner som anges för ”bristande vandel” är så vaga och mångtydiga att de inte kan ligga till grund för en rättssäker tillämpning. Bristande vandel beskrivs som ”beteenden eller handlingssätt som samhället i övrigt motverkar” (s. 24 f). Till exempel anges
att en utlänning måste ”visa respekt för över tid gällande svenska värderingar” (s. 298). Eller att en utlänning genom missbruk av alkohol ”beter sig på ett grovt störande sätt” (s. 303). Eller att det finns ”extremister” i den prövades familj eller vänkrets (s. 305).

En lagstiftning som bygger på utredningens förslag kommer att drabba de mest  utsatta – de ”minst skötsamma” – grupperna i vårt samhälle. Dessa gruppers utanförskap kommer att öka, då de som inte har medborgarskap kan känna oro över att vid myndighetskontakter ertappas med ”bristande skötsamhet” eller att inte visa tillräcklig respekt för ”svenska värderingar”. En sådan oro drabbar naturligtvis även kyrkans diakonala verksamhet.

Svenska kyrkans diakonala uppdrag innebär att möta människor i utsatthet och försvara människovärdet. Många församlingar och stift arbetar redan idag med människor som påverkas av migrationslagstiftningen. Det är därför av yttersta vikt att kyrkan analyserar och synliggör vilka konsekvenser vandelsutredningens förslag kan få för dessa människor, och hur kyrkans diakonala arbete påverkas.

Det finns rimliga skäl att anta att diakonins kamp för och krav på rättvisa och rätts-
säkerhet kan komma i konflikt med en rättsosäker lagstiftning. De risker som lyfts i Svenska kyrkans remissvar om att människor kommer att dra sig för kontakt med myndigheter
kommer också att påverka det diakonala arbetet. Det finns därför skäl att utreda hur kyrkans diakonala verksamhet kan komma att påverkas när regeringens lagstiftningsförslag genomförs samt att informera anställda, medlemmar och allmänheten om svårigheten med en rättsosäker lagstiftning och Svenska kyrkans principer om rättssäkerhet.

 

"En kyrka som står upp för de mest utsatta och som aldrig låter rädsla eller förakt få sista ordet"

Söndagen den 21 september är det kyrkoval i Sverige. Det är ett mycket viktigt val. Svenska kyrkan har nära 5.5 miljoner medlemmar. Jag tror vi ibland glömmer hur fantastiskt många märriskor det är som är medlemmar i Svenska kyrkan. Ingen annan organisation eller rörelse i Sverige eller i Norden kommer i närheten av sådana medlemstal.

Givet denna mångfald gäller det att utnyttja medlemmarnas engagemang och kraft. Annars blir det ingen levande kyrka. Därför är kyrkovalen och kyrkans demokratiska processer så viktiga. Det är då vi får möjlighet att lyfta fram de olika uppfattningar som inryms i Svenska kyrkan och medlemmarna får möjlighet att förhålla sig till dem, att ta ställning.

För mig är Svenska kyrkan en viktig kraft i kampen för alla människors lika värde, för solidaritet med dessa våra minsta, för ett värnande av vår planet och vårt klimat och för medmänsklighet och gemensamt ansvarstagande, Det är viktigt för mig att Svenska kyrkan även fortsättningsvis kan vara en progressiv kraft i samhället, en kraft för rättvisa och mänsklig värdighet. En kyrka som står upp för de mest utsatta och som aldrig låter rädsla eller förakt få sista ordet.  

För mig är Svenska kyrkan en folkkyrka där varje enskild medlem - oavsett vad som ligger till grund för medlemskapet - ska ha samma möjlighet som andra medlemmar att påverka kyrkans verksamhet. Vi har alla olika relationer till Svenska kyrkan - en del deltar regelbundet i gudstjänstlivet, andra tar del i kulturverksamhet, många delar livets stora händelser tillsammans i kyrkan. Oavsett vilket relation du har till kyrkan är det viktigt att kyrkan även framåt är en progressiv motståndskraft mot orättvisor och ökade klyftor, och för människovärdet - en samlande kraft för tro, hopp och solidaritet. Kärleken är störst.

Så gå och rösta i kyrkovalet den 21 september. Jag kandiderar för den socialdemokratiska nomineringsgruppen, och om jag blir vald vill jag arbeta för att kyrkan även fortsättningsvis ska vara en stark och optimistisk röst i samhällsdebatten. Som Johannes skriver (14:27): Känn ingen oro och tappa inte modet. Jag är andligt fostrad i Frälsningsarméns söndagsskola i Båstad - då blir man optimistiskt lagd. :-)

Jag återkommer i senare bloggposter med vilka konkreta frågor jag tycker är viktigast och som bör få en central roll i valdebatten. 

 

1 maj - Känn ingen oro och tappa inte modet! (Joh 14:27)

Idag firade jag 1 maj genom att på Socialdemokraternas manifestation i Borås hålla en kort appell inför kyrkovalet. Så här sade jag. Fortsatt glad 1 maj till er allihop!

 Kamrater, mötesdeltagare!

Årets 1 maj utspelar sig i en svår politisk tid där mörka politiska krafter hotar att slita isär vår gemenskap och ställa människa mot människa. I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Israels folkrättsvidriga krigföring i Gaza ser vi också framgångar för högerauktoritära politiska krafter i världen - från Jimmie Åkesson i Sverige till Donald Trump i USA. Antalet demokratier i världen minskar och angreppen mot människors fri- och rättigheter tilltar i styrka.

I en sådan mörk tid blir två saker väldigt viktiga – att göra motstånd och att inte förlora hoppet. Vi måste bejaka och stärka de krafter som står emot, krafter och rörelser som står upp för alla människors lika värde, för solidaritet med dessa våra minsta, för ett värnande av vår planet och vårt klimat och för medmänsklighet, barmhärtighet och gemensamt ansvarstagande.

Svenska kyrkan – med sina 5.5 miljoner medlemmar - är en viktig kraft för att värna dessa värden. Svenska kyrkans värderingar om att sätta människan i centrum, att stå upp för jämlikhet och bygga solidaritet i stället för splittring är på många sätt gemensamma med de socialdemokratiska grundvärderingarna.

Det är viktigt att Svenska kyrkan även fortsättningsvis kan vara en progressiv kraft i samhället, en kraft för rättvisa och mänsklig värdighet, som står upp för de mest utsatta och aldrig låter rädsla eller förakt få sista ordet.

Den 21 september är det kyrkoval i Sverige. Då ska Svenska kyrkans 5.5 miljoner medlemmar ta ställning till vilken kyrka vi ska ha – en kyrka som även fortsättningsvis är progressiv, som tar strid mot orättvisor och som är de svagas röst i samhällsdebatten. Men det finns också de som vill ha en annan kyrka, en kyrka som är mer inåtvänd, mer konservativ och som ställer grupp mot grupp.

Så kyrkovalet den 21 september är ett viktigt val – inte bara för kyrkan utan också för hela samhället och för oss socialdemokrater. Vi har alla olika relationer till Svenska kyrkan – en del deltar regelbundet i gudstjänstlivet, andra tar del av kulturverksamheten, många delar livets stora händelser tillsammans i kyrkan. Oavsett vilken relation du har till kyrkan är det viktigt att kyrkan även framåt kan vara en motståndskraftkraft mot orättvisor och ökade klyftor, och för människovärdet - en samlande kraft för tro, hopp och solidaritet.

Låt oss ta fasta på Johannesorden i 14:27: Känn ingen oro och tappa inte modet.

För att värna hoppet och modet är kyrkovalet den 21 september mycket viktigt. Är du medlem av Svenska kyrkan – utnyttja din rösträtt. Rösta för en kyrka till stöd för värderingarna om alla människors lika värde, för jämlikhet och för solidaritet.

Gå och rösta den 21 september!

Tack för ordet.

Den demokratiska folkkyrkan

Här är mitt anförande från dagens sammanträde med kyrkomötet, där jag var föredragande för Organisationsutskottets betänkande 2022:5 Valfrågor. I anförandet lyfter jag fram fördelarna med fortsatt direkta val till kyrkomötet och bejakar införandet av en procentspärr för val till kyrkomötet.

Ordförande,

Jag företräder utskottet och jag yrkar bifall till utskottets förslag i sin helhet

Det är fantastiskt att tillhöra en kyrka med över 5.6 miljoner medlemmar i Sverige i dag. Nära sex miljoner. Jag tror vi alla ibland glömmer hur fantastiskt det är. Ingen annan organisation eller rörelse i Sverige eller i Norden kommer i närheten av sådana medlemstal.

Men givet denna mångfald gäller det ju också att utnyttja medlemmarnas engagemang och kraft. Annars blir det ingen levande kyrka. Därför är kyrkovalen och kyrkans demokratiska processer så viktiga! Det är då vi för möjlighet att lyfta fram de olika uppfattningar som ryms i Svenska kyrkan och medlemmarna får möjlighet att förhålla sig till dem, att ta ställning.

Medlemmar får möjlighet att reflektera över vad man vill med sitt medlemskap, vad man själv kan göra för Svenska kyrkan och vad Svenska kyrkan kan göra för mig. Eller till och med vad Gud kan göra för mig, och vad jag kan göra för Gud. Under valrörelsen hade jag flera samtal med vänner och kamrater som var medlemmar av Svenska kyrkan, men som aldrig på allvar reflekterat över sitt medlemskap. Och jag träffade okså människor som valde att få med i Svenska kyrkan, eftersom kyrkovalsdebatten lyfte fram kyrkan som en så viktig plats i samhällsgemenskapen. 

Så när vi i dag diskuterar kyrkas demokratifrågor, är det viktigt att fokus läggs på möjligheterna, att diskussionen syftar till att förstärka de demokratiska processerna på ett sätt som ytterligare engagerar och mobiliserar alla dessa medlemmar, denna kraft, så att ord också kan bli handling. 

Vi menar från utskottets sida att det är viktigt att ta vara på styrkan i det valsystem vi har och utveckla det ytterligare, ite avveckla det. Vi tror att kyrkan blir starkare som organisation och som rörelse om vi kraftsamlar resurserna på ett sätt som innebär att samtliga nomineringsgrupper kan finnas representerade i samtliga utskott. Vi tror det är viktigt att de förtroendevaldas lokala förankring i stift och församlingar finns kvar och att valprocedurerna i övrigt utformas på ett sätt som värnar rättssäkerheten samtidigt som medlemmarna känner sig trygga i valprocessen.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag. Tack för ordet!

Kyrkomötet - om demokratifrågor och vigsel av samkönade par

Så är Kyrkomötets första session avslutad, i Universitetshuset i Uppsala. Ärendena är utskottsbehandlade. I november samlas vi igen, och då fattas beslut i ärendena efter debatt i plenum. 

Det är mitt första kyrkomöte. Jag valdes in i Organisationsutskottet. (Är någon förvånad?) Oerhört roligt oh spännande. Jag är imponerad av den professionalitet och kompetens som inramade utskottsarbetet, inte minst från tjänstemännen på sekretariatet.

Jag är glad att en bred utskottsmajoritet ville värna de nationella, direkta valen till Kyrkomötet. I förra höstens kyrkoval gick nära en miljon människor till vallokalen för att utnyttja sin rösträtt. Det är en kraftfull demokratisk manifestation. Dessa direkta, nationella val synliggör också de skiljelinjer som med nödvändighet återfinns i en så stor organisation som Svenska kyrkan. Synliggörandet av dessa skiljelinjer är demokratiskt värdefullt - det bidrar till att engagera och mobilisera kyrkans medlemmar, Människor får en möjlighet att på allvar reflektera över sin relation till den kyrka man valt att vara medlen av. Vad förväntar man sig av sitt medlemskap? Vad kan och vill man själv bidra med?

I ett annat utskott röstades däremot de motioner ned som på olika sätt ville göra det svårare för präster att vägra viga samkönade par. Men jag har förstått det som att utskottsmajoriteten var oerhört knapp, och åtminstone någon nominéringsgrupp som röstade nej var inte enig. Så har har jag gått hopp om att frågan om att präster inte ska kunna vägra viga par bara för att de är samkönade kommer att kunna flyttas ytterligare framåt när kyrkomötet återsamlas i november.

Kyrkomötet avtackade också ärkebiskop Antje Jackelén som kommer att ha lagt ned staven (ja, man säger så) när kyrkomötet återsamlas. Biskop Antje hälsades med stående ovationer och mycket kärlek - hon har genom sin beslutsamhet och sitt mod förmått sprida ljus och hopp i en mörk tid. 

Hopp är något som förenar oss, sa Biskop Antje  i Domkyrkan för ett par dagar sedan. Det är ord jag alltid vill bära med mig.

Tungt för oppositionen i opinionsmätningarna

Nu drar budgetprocessen igång. I dagsläget talar mycket för att Magdalena Andersson lyckas få med både Nooshi Dadgostar och Annie Lööf på vagnen. Vänsterpartiets krav på budgeten, såsom de framfördes i en artikel på DN Debatt för några veckor sedan, var inte ohemula. Centerpartiet har inte mycket att vinna på att orsaka en regeringskris senare i höst. Och Magdalena Andersson har gott om miljarder att fördela.

Jag noterar att det går väldigt dåligt för oppositionen i opinionsmätningarna. Trots alla regeringskriser. Trots regeringens svaga parlamentariska underlag. Trots skjutningarna och en socialdemokrati som borde vara väldigt regeringstrött efter sju tunga och turbulenta år. Men om dagens mätning från SVT/Novus vore valresultat skulle vi ändå med stor sannolikhet få en ny S-ledd regering. Det är otvivelaktigt ett underbetyg åt oppositionen, med tanke på var vi befinner oss i mandatperioden. De tre rödgröna partierna samlar tillsammans 41.5 procent mot de fyra borgerliga partiernas 37.5 procent. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna samlar tillsammans 48.2 procent, mot Socialdemokraternas, Miljöpartiets, Centerpartiets och Vänsterpartiets 50.4 procent. Och då har jag ändå valt att räknat in Liberalerna, som med sina 2.1 procent ligger långt ifrån riksdagsspärren och gör sitt sämsta resultat någonsin i en SVT/Novus-mätning.

Om några veckor är det val i både Norge och Tyskland. I båda länderna tyder opinionsmätningarna på ett regeringsskifte, och att Socialdemokraterna kommer att kunna ta över makten. Det är klart att det i så fall blir en energikick även för de svenska Socialdemokraterna.

Och söndag 19 september är det kyrkoval i Sverige. Det är ett viktigt val! Glöm inte att gå och rösta.

Snart kyrkoval - gå och rösta!

I dag om tre veckor - söndag den 19 september - är det val i Svenska kyrkan. Det är ett viktigt val. Över  5 700 000 människor är medlemmar i Svenska kyrkan. Det är en fantastisk siffra. Ingen annan organisation eller rörelse i Sverige kommer i närheten av sådana medlemstal. 

En så stor rörelse inrymmer förstås olika uppfattningar i centrala frågor. Här finns konservativa röster och här finns radikala röster - precis som i samhället i övrigt. Det kan handla om kyrkans roll i samhället, om vem som ska ha makten i kyrkan, om gudstjänstlivet och om hur kyrkan bäst respekterar alla människors lika värde.

För en levande kyrka är det avgörande att medlemmarna har inflytande och engagerar sig i frågor som berör kyrkans verksamhet och framtida färdriktning. Därför kandiderar jag i kyrkovalet. Utifrån min kristna tro vill jag kämpa för en öppen och demokratisk kyrka, där verksamheten ständigt präglas av kärleksbudet och av solidaritet med dessa våra minsta. Jag vill se en kyrka som i samhällsdebatten ger en röst åt utsatta grupper som själva har svårt att göra sig hörda. Och jag vill se en kyrka som inte diskriminerar utan där alla som vigs till präst är beredda att förrätta vigsel av par av samma kön. 

Om jag blir vald till kyrkomötet kommer jag att göra mitt allra bästa för att påverka Svenska kyrkan i en sådan riktning. Jag kandiderar för nomineringsgruppen Socialdemokraterna och vill också verka för att Svenska kyrkan är ett föredöme som arbetsgivare och som utvecklar sitt ansvar i miljö- och klimatarbetet.

Så gå och rösta söndag 19 september! Ett högt valdeltagande vitaliserar Svenska kyrkan och uttrycker ett sunt medlemsengagemang. 

Jag kommer att medverka i en del debatter och samtal under de tre veckor som är kvar till valet. Jag kommer förstås att hålla er, kära läsare, informerade om tid och plats för dessa arrangemang.

Kyrkovalet - vem var det som vann?

Ja, vem vann egentligen kyrkovalet?

Den främsta vinnaren tycker jag är Svenska kyrkan och dess medlemmar. Vid varje kyrkoval brukar det klagas på att medlemmarnas engagemang är för svagt och att valdeltagandet därför blir så lågt. I år slog valdeltagandet i stället rekord med 18.2 procent, den högsta andelen röstande sedan 1950. En så stor ökning i engagemanget (vid  kyrkovalet 2013 var deltagandet 12.8 procent, 2009 var deltagandet 11.9 procent) är förstås väldigt glädjande och ett tecken på att Svenska kyrkan förmår väcka känslor och engagemang.

Nu finns det säkert en och annan dysterkvist som anser att valdeltagandet hölls uppe med hjälp av konstlade medel, att socialdemokrater, centerpartister och Sverigedemokrater mobiliserade sina respektive anhängare att gå och rösta, oavsett om dessa anhängare var intresserade av kyrkopolitik eller ej. Men en sådan tolkning tror jag leder helt fel. Utifrån mina insikter inom socialdemokratin var det i stället så att kyrkovalskampanjen väckte ett ärligt intresse och en genuin nyfikenhet hos många medlemmar i kyrkan som tidigare inte varit engagerade i kyrkopolitiska frågor. Många av Svenska kyrkans medlemmar är kanske inte så trägna kyrkobesökare, men kyrkan har ändå en plats i deras hjärtan. Nu har Svenska kyrkan ett ansvar för att ta vara på dessa medlemmars nyväckta engagemang och utnyttja dess potential till att vitalisera livet i och kring kyrkan. Låt oss sikta på ett valdeltagande över 20 procent i kyrkovalet 2021, och upp emot 25 procent i kyrkovalet 2025.

I övrigt kan vi notera att de tre nomineringsgrupper med partipolitisk bas som nämndes ovan samtliga stärkte sina positioner och nu utgör en majoritet i kyrkomötet. Socialdemokraterna och Centerpartiet är två folkrörelsepartier, och det är knappast någon slump att dessa två partier tillsammans har en så stark ställning i kyrkopolitiken. För mig som vill att kyrkan ska vara en öppen folkkyrka och att partierna ska finnas där människorna finns är detta en positiv relation.

Sverigedemokraterna ökade visserligen från 6.0 till 9.2 procent, men det var en mindre ökning än vad de själva hade hoppats och vad många hade befarat. Konservativa Frimodig kyrka tappade två mandat och fick endast 2.9 procent av rösterna. Borgerligt alternativ, som bildades strax efter att Moderaterna klippt sina band till kyrkopolitiken, minskade från 12.6 till 8.7 procent. Vänstern i svenska kyrkan (ViSK) okade med tre mandat och fick 3.6 procent. Miljöpartister i Svenska kyrkan blev en stor förlorare och halverades, från 4.7 till 2.3 procent. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) gjorde ett bra val och ökade från 15.3 till 17.2 procent.

Sammantaget tycker jag att valresultatet bidrog till att befästa kyrkans öppenhet, omvärldsengagemang och solidaritet med dessa våra minsta. Jag ser med stor glädje och kärlek fram mot att följa och delta i Svenska kyrkans olika verksamheter de närmaste åren.

Därför ska Du rösta i kyrkovalet!

Är du medlem i Svenska kyrkan och har fyllt 16 år? Då är det viktigt att du går och röstar i kyrkovalet nu på söndag 17 september, eller förhandsröstar dessförinnan. Uppgifter om din vallokal och var du förtidsröstar hittar du enkelt här.

Svenska kyrkan har över 6.1 miljoner medlemmar. Det är en alldeles fantastiskt hög siffra för en organisation i dagens Sverige, även om medlemsantalet sjunkit sedan kyrkan vid millennieskiftet skildes från staten.

Svenska kyrkan har genom sina många medlemmar en stark folklig förankring och blir också en maktfaktor i samhällslivet. Det är viktigt hur och av vem Svenska kyrkan styrs.

Själv vill jag se en öppen och välkomnande folkkyrka som styrs av sina medlemmar. En kyrka som går i spetsen för samhällets minsta, som värnar skapelsen genom att driva miljö- och hållbarhetsfrågor, och som ständigt står upp för alla människors lika värde och rätt genom att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. En kyrka som inte tvekar att driva HBTQ-frågor, som verkar i samhället genom att bedriva socialt arbete och som i ekumenisk anda möter företrädare för andra religioner. Allt detta i Kristi anda och på evangeliets grund. Jag är glad och stolt att Domkyrkan i Göteborg tagit initiativ till en kultur- och författarmanifestation mot nazism, i samband med att Nordiska Motståndsrörelsen genomför en demonstration den 30 september.

Extremhögern mobiliserar inför söndagens kyrkoval. Mobiliseringen ingår i deras kulturkamp för att rädda svenskheten. Det är viktigt att alla demokratiska krafter inte stannar hemma, utan använder sin rösträtt.

Vad du ska rösta på? Är du osäker kan du använda tidningen Dagens utmärkta valkompass här.

Så gå och rösta senast den 17 september. Och ta med dig en vän. Eller två.

Kyrkovalet berör centrala värdekonflikter - gå och rösta nu!

Just nu pågår förtidsröstningen till kyrkovalet som äger rum söndagen den 15 september. Valrörelsen kännetecknas av en blandning av likgiltighet och starka känslor. Drygt tio procent av Svenska kyrkans 5.5 miljoner medlemmar över 16 år brukar gå och rösta. De allra flesta av Svenska kyrkans röstberättigade medlemmar väljer således att inte utnyttja sin rösträtt. Det betyder likväl att nära 700 000 människor väljer att aktivt delta i denna demokratiska process. Kanske inte så illa i vår individualiserade tid.

Trots det låga valdeltagandet väcker kyrkovalet starka känslor. Många har synpunkter på hur valet genomförs och hur Svenska kyrkan skall bedriva sin verksamhet. Det är bra. Det vore orimligt om det inte fanns konflikter i en rörelse med 6.5 medlemmar. Konflikter kan rätt hanterade bidra till att föra utvecklingen framåt och på så sätt främja verksamheten.

För att konflikterna skall kunna hanteras på ett konstruktivt sätt är det viktigt att de skiljelinjer som finns redovisas öppet och tydligt. En viktig skiljelinje i kyrkovalet avser vem som skall bestämma vilken väg Svenska kyrkan skall gå. Är det de trognaste gudstjänstbesökarna - det så kallade kyrkfolket - eller är det alla kyrkans medlemmar? För mig är svaret självklart. Jag vill ha en öppen folkkyrka som vid sidan av gudstjänstfirande och församlingsliv också finns mitt i samhället, mitt i debatten. Kyrkans uppdrag är globalt, och sträcker sig långt utanför kyrkorummet. Då finns det också ett demokratiskt värde i att alla kyrkans medlemmar får vara med och påverka, inte bara de som väljer att regelbundet delta i gudstjänstfirandet.

En annan skiljelinje avser kyrkans plats i samhällsdebatten. Hur skall evangeliets kärleksbudskap tolkas och överföras till det samhälle vi lever i här och nu? Här finns tolkningar och åsikter från djup konservatism till radikal socialism, åsiktsskillnader som bland annat kommer till uttryck i frågor om sociala orättvisor, bistånd, flyktingmottagning och abort. De ideologiska skiftningar vi återfinner i samhällsdebatten återfinns också inom Svenska kyrkan.

En ytterligare skiljelinje rör förhållandena inom kyrkan, till exempel ett på sina håll kvardröjande kvinnoprästmotstånd, synen på samkönade äktenskap och dialog med andra religioner.

Dessa skiljelinjer är inte frikopplade, utan överlappar varandra en hel del. Jag tycker det är bra att skiljelinjerna kommer till uttryck i olika alternativ att rösta på i kyrkovalet, oavsett om det sker i form av nomineringsgrupper som företräder olika politiska grupperingar eller om det sker på annat sätt. Sämst är de så kallad samlingslistorna där en väljare som inte personligen känner till de enskilda namnen på listan har mycket svårt att veta vad hen egentligen röstar på.

Ibland hör man avfärdande argument om att religion och politik inte hör ihop. Påståendet är ungefär lika begåvat som det att idrott och politik inte hör ihop. Religion och politik påverkar varandra på samma sätt som idrott och politik påverkar varandra. Så är det och jag kan inte se hur det skulle kunna vara annorlunda.

Jag brukar säga att staten skall vara sekulär, samhället kan aldrig vara sekulärt. Min kristna tro är något jag alltid bär med mig och som präglar hur jag beter mig mot alla de människor jag möter i vår vackra värld. Så är det för de allra flesta troende människor. Därför finns tron också alltid närvarande i samhället, i mänskliga möten och i mänsklig verksamhet. Så kommer det att vara så länge religion finns kvar och det finns troende människor.

Kyrkovalet rör värdefrågor och värdekonflikter av betydelse för alla som är medlemmar i Svenska kyrkan. Använd därför din rösträtt och gör det nu.

Själv kandiderar jag för Socialdemokraterna i valen till kyrkomötet, stiftsfullmäktige i Göteborgs stift samt kyrkofullmäktige i Vasa församling.

Angående kyrkovalet rekommenderar jag texter av Vänstra Stranden och av Andreas Johansson Heinö.