2013-09-10

Kyrkovalet berör centrala värdekonflikter - gå och rösta nu!

Just nu pågår förtidsröstningen till kyrkovalet som äger rum söndagen den 15 september. Valrörelsen kännetecknas av en blandning av likgiltighet och starka känslor. Drygt tio procent av Svenska kyrkans 5.5 miljoner medlemmar över 16 år brukar gå och rösta. De allra flesta av Svenska kyrkans röstberättigade medlemmar väljer således att inte utnyttja sin rösträtt. Det betyder likväl att nära 700 000 människor väljer att aktivt delta i denna demokratiska process. Kanske inte så illa i vår individualiserade tid.

Trots det låga valdeltagandet väcker kyrkovalet starka känslor. Många har synpunkter på hur valet genomförs och hur Svenska kyrkan skall bedriva sin verksamhet. Det är bra. Det vore orimligt om det inte fanns konflikter i en rörelse med 6.5 medlemmar. Konflikter kan rätt hanterade bidra till att föra utvecklingen framåt och på så sätt främja verksamheten.

För att konflikterna skall kunna hanteras på ett konstruktivt sätt är det viktigt att de skiljelinjer som finns redovisas öppet och tydligt. En viktig skiljelinje i kyrkovalet avser vem som skall bestämma vilken väg Svenska kyrkan skall gå. Är det de trognaste gudstjänstbesökarna - det så kallade kyrkfolket - eller är det alla kyrkans medlemmar? För mig är svaret självklart. Jag vill ha en öppen folkkyrka som vid sidan av gudstjänstfirande och församlingsliv också finns mitt i samhället, mitt i debatten. Kyrkans uppdrag är globalt, och sträcker sig långt utanför kyrkorummet. Då finns det också ett demokratiskt värde i att alla kyrkans medlemmar får vara med och påverka, inte bara de som väljer att regelbundet delta i gudstjänstfirandet.

En annan skiljelinje avser kyrkans plats i samhällsdebatten. Hur skall evangeliets kärleksbudskap tolkas och överföras till det samhälle vi lever i här och nu? Här finns tolkningar och åsikter från djup konservatism till radikal socialism, åsiktsskillnader som bland annat kommer till uttryck i frågor om sociala orättvisor, bistånd, flyktingmottagning och abort. De ideologiska skiftningar vi återfinner i samhällsdebatten återfinns också inom Svenska kyrkan.

En ytterligare skiljelinje rör förhållandena inom kyrkan, till exempel ett på sina håll kvardröjande kvinnoprästmotstånd, synen på samkönade äktenskap och dialog med andra religioner.

Dessa skiljelinjer är inte frikopplade, utan överlappar varandra en hel del. Jag tycker det är bra att skiljelinjerna kommer till uttryck i olika alternativ att rösta på i kyrkovalet, oavsett om det sker i form av nomineringsgrupper som företräder olika politiska grupperingar eller om det sker på annat sätt. Sämst är de så kallad samlingslistorna där en väljare som inte personligen känner till de enskilda namnen på listan har mycket svårt att veta vad hen egentligen röstar på.

Ibland hör man avfärdande argument om att religion och politik inte hör ihop. Påståendet är ungefär lika begåvat som det att idrott och politik inte hör ihop. Religion och politik påverkar varandra på samma sätt som idrott och politik påverkar varandra. Så är det och jag kan inte se hur det skulle kunna vara annorlunda.

Jag brukar säga att staten skall vara sekulär, samhället kan aldrig vara sekulärt. Min kristna tro är något jag alltid bär med mig och som präglar hur jag beter mig mot alla de människor jag möter i vår vackra värld. Så är det för de allra flesta troende människor. Därför finns tron också alltid närvarande i samhället, i mänskliga möten och i mänsklig verksamhet. Så kommer det att vara så länge religion finns kvar och det finns troende människor.

Kyrkovalet rör värdefrågor och värdekonflikter av betydelse för alla som är medlemmar i Svenska kyrkan. Använd därför din rösträtt och gör det nu.

Själv kandiderar jag för Socialdemokraterna i valen till kyrkomötet, stiftsfullmäktige i Göteborgs stift samt kyrkofullmäktige i Vasa församling.

Angående kyrkovalet rekommenderar jag texter av Vänstra Stranden och av Andreas Johansson Heinö.

4 kommentarer:

otacksam sa...

Jaha du Ulf.
Du vill att vi skall rösta partipolitiskt i valet. Om man vill förändra de rådande strukturerna då? Om man anser att det låga valdeltagandet är en faktisk återspegling av dem som frågan angår? Borde inte rimligtvis resursanvändningen i samband med valprocessen anpassas och kampanjerna se helt annorlunda ut? Det kanske skulle hota dem som engagerar sig rikstäckande, då mandatet för deras "politik" skulle ifrågasättas av aktiva församlingsbor och de som du förminskande kallar kyrkfolk. Kyrkan är kristi kropp i världen, ingen byggnad. Men utan en församling kommer medlemmen att känna sig hemlös. Därför bör demokratin vara en föreningsdemokrati på församlingsnivå, precis som för alla "fria" kyrkor. Hur når vi dit? Inte med partinomineringar och komplicerande resonemang om vem som står på vilken nomineringslista. Känn din styrelse och låt din styrelse nominera sin representant. Kapa de konstitutionella banden och befria kyrkan från arvet från den förtryckande Statskyrkan. Annars kan vi lika gärna låta styrelsen för SCA eller Hennes & Mauritz,
Swedbank, Volvo,Nordea, Atlas Copco eller något annat bolag där vi har intresse diktera framtiden. Det är ju där våra förvaltade "resurser" är placerade, inte sant? Så om du vill tala centrala värdekonflikter? Bättre kan du Ulf, i alla fall om du vill ha kvar några medlemmar i kyrkan.

Gustav sa...

Politik och religion är två sidor av samma mynt.

Det är mest en semantisk skillnad. Inom politiker "tycker" man något, medan i religionen "tror" man.

sven sa...

I debatten om Svenska Kyrkan på senaste tiden har det framställts som det är någonting nytt att Svenska Kyrkan är lierad med politikerna.
I själva verket så har ju Svenska Kyrkan ända sedan Gustav Vasa styrts av staten och politikerna.


Anonym sa...

SD behövs inom kyrkan för att kasta ut imamerna!