Det är förstås en extraordinär händelse att en partiledare kallar till pressträff för att berätta att förtroendet är skadat för en ledande partiföreträdare. Frågan om Lars Adaktussons framtid som utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna torde därmed vara avgjord. Ett parti kan inte ha en talesperson i utrikespolitiska frågor om vilken partiledaren säger att förtroendet är skadat.
Nu är det ju inte Ebba Busch Thor som tillsätter partiets talespersoner. Det gör partiets riksdagsgrupp. Och riksdagen har just nu sommaruppehåll, så saken kommer kanske inte att aktualiseras förrän i höst. Men det måste hinna rinna mycket vatten under broarna om Lars Adaktusson då ska ha hunnit återvinna tillräckligt internt och externt förtroende för att på allvar kunna representera partiet i de utrikespolitiska frågorna.
*
Lars Adaktusson lämnar partistyrelsen och sitt uppdrag som Kristdemokraternas andre vice ordförande. Bakgrunden är Dagens Nyheters avslöjande om hur Adaktusson röstat i Europaparlamentet i frågor som rört aborträtten, samt att Adaktusson tycker att han inte fått tillräckligt stöd från sin partiledning när det blåste som värst.
Beslutet är klokt och nödvändigt. Lars Adakutsson blev ett sänke för sitt eget parti, och abortfrågan riskerade att klistras fast vid Kristdemokraterna på ett sätt som försvårar partiets möjligheter att växa i opinionen.
Däremot vill Lars Adaktusson behålla sitt uppdrag som Kristdemokraternas utrikespolitiske talesperson. Det förvånar mig. Kampen för kvinnors rätt till säkra och legala aborter är ju i högsta grad en internationell fråga och förknippad med kampen för kvinnors fri- och rättigheter över huvud taget. Om det finns tvivel på var Lars Adaktusson står i abortfrågan kommer det tvivlet också att underminera hans möjligheter att representera partiet i utrikespolitiska frågor.
Lars Adaktussons och Kristdemokraternas brist på krishantering har varit remarkabel. Kort efter att Dagens Nyheters avslöjande publicerats valde Lars Adaktusson - i EU-valrörelsens absoluta slutskede - att "gå under jorden" och göra sig otillgänglig för journalisternas frågor. Agerandet är desto märkligare eftersom Adaktusson har en bakgrund som journalist och borde vara väl medveten om hur medielogiken fungerar. Om beslutet var hans eget eller om hans exil var initierad av kristdemokraternas kommunikationsstrateger eller någon annan vet vi inte.
Krishanteringen var så dålig att man inte ens kan kalla den för en krishantering, sa Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach tidigare i dag. Lars Adaktusson själv försvarar sitt röstningsagerande med att han i denna fråga följde samma princip som Kristdemokraternas tidigare partiledare Alf Svensson. Det är möjligt att den uppgiften stämmer. Jag vet inte. Men tiderna förändras, och den internationella kampen för kvinnors rätt och möjlighet till abort har utvecklats sedan dess. Att då mekaniskt hävda att "jag gjorde bara som en av mina företrädare i EU-parlamentet gjort" är inget starkt argument.
Kristdemokraternas opinionsframgång har stannat av. Nu får vi se om partiet lyckas återvinna det momentum man förlorade när Adaktusson-affären rullades igång.
3 kommentarer:
Intressant med mediernas lägliga "avslöjanden" inför de olika valen. Intressant också att avslöjanden alltid drabbar partier högerut. Säger kanske en del om PK-media och propagandaorganet publicservice. Undrar vad som samlas på hög just nu i dossiern, lämpligt att offentliggöra inför kommande val. Appropå medias sk oberoende och ovilja att påverka en valutgång.
Utan tvekan blev Adaktusson ett sänke för KD. Även om han inte behandlades helt just av DN (vilket framgår av en artikel i Expressen) och även också jag tycker att EU inte ska lagstifta om t ex aborter, innebär ju såvitt jag förstår inte en jaröst att EU stiftar en ny lag. Någon utrikespolitisk talesperson kommer han förstås inte att bli. Han gör nog sin sista mandatperiod - om han nu fullföljer den.
I dagens DN/IPSOS backar KD med 4 procentenheter till 8%. Den nedgången beror med all sannolikhet mest på migrtionspolitiken eftersom M och SD ökar ungefär lika mycket. Att som KD skriva en debattartikel om att migrationspolitiken måste bli restriktivare och samtidigt rösta för ökad anhöriginvandring -”Strama åt migrationen till våra grannländers nivå”, SvD 16 juni - slår tom socialdemokraterna i dubbla budskap. En iofs aktningsvärd prestation.
EBT har trots allt varit mycket framgångsrik hittills. Men smekmånaden kan gå mot sitt slut. Och omm Sabuni - till min och mångas förvåning - blir partiledare för liberalerna ökar konkurensen.
Klas Bengtsson
Tidevarv komma -tidevarv försvinna.
allt är relativt, Kd gick kryckigt sam fanken före valet, och som tåget i valet (pga oenigheten inom alliansen) och vann framför allt moderatröster efter valet, notera i opinionsmätningar, det är inga riktiga röster, utan fiktion, fiktiva röster. Det är bara SCB som mäter skillnaden mellan sympati, och taktiska överväganden.
Alltså, det är summan av M + kd som är av intresse, och de har gått fram något sedan valet. men taktiska röster i opinion är inga riktiga röster. Så alla lever på en fiktion. Att det ändras och skiftar över tid, är dock säkert. Kd på 8 % är ändå succé jämlikt situationen före valet. Det går fort i hockey.
Kd var värda en svacka, de flög rätt högt ett tag.
PÅ det strukturella planet är utgången inom Folkpartiet mycket viktigare.
Får de till Ullenhag går M bra, och lite kd, för de till Sabuni, så backar
nog både M och Kd ngt mer, men å andra sidan gynnas Sd av Ullenhag, så det
går inte att begripa hur de tänker, någon av dem. S.W
S.W
Skicka en kommentar