2019-06-10

Nyamko Sabuni och den svåra konsten att be om ursäkt

Nyamko Sabuni mötte stark kritik efter en artikel i Expressen där hon berättade hur hon ville förändra Liberalernas politik i frågor kring invandring och integration. Hon tog avstånd från de mer generösa regler för anhöriginvandring som Liberalerna förhandlat fram i samband med Januariavtalet. Hon ville motverka ett samhälle präglat av mångkultur. "Bara ut med de som kommer", sade hon om de som inte redan vid gränsen kunde visa att de hade asylskäl.

I efterhand har Nyamko Sabuni försökt retirera från en del av sina uttalanden. Nu tar hon ett steg till. Vid en utfrågning i Umeå av Liberalernas partiledarkandidater ville hon om ursäkt.

Jag ber verkligen mycket om ursäkt för den artikeln, sa Nyamko Sabuni. Men i samma andetag betonade hon: Jag står för mina citat till 100 procent.

Nyamko Sabuni ber således inte om ursäkt för det hon har sagt. Däremot säger hon sig vilja ta avstånd från "allt fluff" i artikeln som kringgärdar citaten av det hon har sagt. Men när Dagens Nyheter senare frågar om hon är kritisk till hur Expressen lagt upp sin artikel svarar Sabuni genom sin pressekreterare att "det finns ingen kritik mot Expressen".

Så vad i fridens dar är det Nyamko Sabuni ber om ursäkt för? Hon står fast vid det hon har sagt och vid sina citat, och hon riktar ingen kritik alls mot Expressens artikel i sin helhet.

Jag har vid flera tillfällen uppmärksammat svenska makthavares svårigheter med att be om ursäkt på riktigt (till exempel här och här och här). Ursäkterna kringgärdas ofta av reservationer kring att det hen sagt "uppfattats som", "misstolkats som" eller att "någon tagit illa vid sid". På så sätt skuldbeläggs de som "misstolkar eller "tar illa vi sig", i stället för makthavaren själv


Här ser vi en ny variant. Nyamo Sabuni ber om ursäkt, men berättar inte vad det är hon ber om ursäkt för.

En ursäkt ska innebära att man tillstår att man har gjort fel. Det kan vara något man har sagt eller något man har gjort, och att man ångrar sig. Ansvaret för att det blev fel måste ligga på den som ber om ursäkt, och inte på någon annan. Annars blir det ingen ursäkt på riktigt, utan bara en maktstrategi för att smita undan ansvaret för det man har sagt eller gjort.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Varför så förvånad över Sabunis ståndpunkter? Å ena sidan är hon kritisk till liberalernas uppluckring av kraven på anhöriginvandring. Å andra sidan vill hon införa permanenta uppehållstillstånd och därmed generell anhöriginvandring. En genuin liberal ståndpunkt, för som Gunnar Helèn konstaterade: Att vara liberal är att vara kluven. Ullenhags kluvenhet har jag lite svårare att sätta fingret på. För mig framstår han mer som Hasse Alfredsons pastor Jansson.
Men Sabunis ursprungliga kritik av mångkulturen sätter fingret på en viktig orsak till varför den hittillsvarande migrationspolitiken saknat stöd av en majoritet. Visserligen är nästan alla numera överens om att asylinvandringen är en samhällsekonomisk kostnad (50 till 100 miljarder om året beroende på forskare). Men som migrationsforskaren Henrik Emilsson konstaterar: politiken har inneburit att fattigdomen numera har tydlig etnisk profil, vilket inte minst märks i alla våra "utanförskapsområden" med väl kända konsekvenser.
Att Ulf inte gillar Sabuni(s) (politik) är ju inget nytt. Det framgick redan när hon presenterade Rosengårdsrapporten för 12 år sen. Och om man ska tro en opinionsmätning i Expressen är han representativ för S, MP, V. 36% stöder Ullenhag, 19% Sabuni. Men tom bland liberaler och centerpartister leder Sabuni med 36% mot 27%. M/KD 56% mot 11%. På frågan "Hur skulle sannolikheten för att du skulle rösta på Liberalerna påverkas av om Liberalernas nya partiledare blir…?" får Sabuni balansmåttet plus 13, Ullenhag minus 12. Så om man ska tro opinionsmätningen är Ullenhags seger i partiledarvalet en pyrrhusseger för vänstern. Alltid något...
Klas Bengtsson

Anonym sa...

Jag tror man ska ta saken med ro. Det är språkliga anmärkningar, som förvirrar, vad vi menar med ord, och inom delar av vänstern, delar av Folkpartiet, och delar av högern, menar man lite olika med ord, vad de betyder.

För egen del, och det säger väl ngt om min bakgrund, så är detta ord multi-kulti, ett ord jag inte behärskar. Även om det är människor från vänstern, som hör mig uttala ordet, så kan de inte uttyda något annat än medlidsam ironi över vad jag menar.
Jag tror faktiskt ingen har någon bra definition, i någon mening består hela jorden av en massa kulturer, där en av de värre, ISIS, nyligen tappat sitt sista fäste. Samiska folket är en annan kultur, som de flesta av oss uppskattar, och sedan har vi väl Gotlänningarna och Skåningarna. Islänningarna är säkert en annan slags kultur, för att inte tala om fiolspelare, frimärkssamlare, bokstavssexuella, etc. Det går ju fan inte att reda ut, en om jag får gissa så avses människor som väljer att bosätta sig inom ramen för en majroitetskultur, och som avviker något avseende utseende, språk och sannolikt religion och andra nedärvda sedvänjor.

Ta bara hela Bagis-gänget, som är resterna av Fi, i Bagarmossen, och sedan har vi vissa klaner, där man på röstresultaten kan se att de på någon vis samverkar inom sin multikulturella uppfatning om samma parti, och det måste inte vara S.

Nä, det är nog mer fråga om normativ eller deskriptiv förklaring.
En viss grupp människor lever efter sina normer, och vissa normer är nog inte så sunda,
i vart fall är undertecknad på allvar sorgsen över att detta med religion blivit politiskt, efter att vi klarade av detta i Sverige på 30-60-talen.
Det måste gå att tala deskriptivt om negativ följder över att människor inom en viss kultur, måste inordna sig under gamla patriarkala strukturer, men det är alltså inte självklart. Ullenhag tillhör strutsgänget, dvs allt som är bra med multi--kulti, hjer han till skyarna, och allt som är dåligt, finns inte. Sabuni som kommer med en annan bakgrund, gör tvärt om, och för egen del, så tillhör jag den skara människor som tycker att man ska lösa problemen, för att låta det goda och positiva få jordmån, Ullenhagare
lever i ett parallellt universum, och kommer med tiden att kväva allt det goda som kommer med andra kulturer, eftersom de inte vågar ta i de negativa delarna.

men, frågan om Sabunis ord-haveri, är inget haveri, hon är bara inte riktigt insocialiserad fullt ut med våra märkliga språkliga koder, och öppnade upp för kritik,
och vänder man nu detta till ngt positivt, alltså inte för Sabuni, utan för Sverige,
så kunde vi kanske själva starta med att ställa oss frågan vad vi själva menar, det vore alla invandrade värda. Fan, man begriper ju inte ens sig på sin egen kultur.
Sabuni körde i diket, men det var inget stor avåkning, vi gör sedan saken till vad vi vill, och så får man delar upp frågan i vad som handlar om pågående kampanj, för eller mot Ullenhag - Sabuni, och den mycket större frågan om att vissa delar av Sveriges integration faktiskt inte fungerar som det borde, och att detta med "multi-kulti" är ett politisk lite havererat ord, som kanske borde få sin definition? S.W