Debattformen - med fokus på sex enskilda sakfrågor - gjorde att regeringsfrågan och frågan om de starka statsfinanserna inte fick något egentligt utrymme. Det var en utveckling som gynnade de rödgröna partierna eftersom regeringsfrågan och de starka statsfinanserna är två av Alliansens främsta kort.
För övrigt tycker jag att Jonas Sjöstedt är den som har störst anledning att vara nöjd med sin insats under kvällen. Han lyckades få in sina frågor i debatten på ett skickligt sätt, och särskilt i frågan om vinst i välfärden var han den enda som inte slog knut på sig själv när han klargjorde sitt partis ståndpunkt.
Det var bra att programledarna valde att lyfta jämställdhetsfrågorna. Men det blev kontraproduktivt när ämnet hastades igenom på 2-3 minuter.
Det börjar också bli dags att fundera över upplägget på dessa partiledardebatter. I kväll uppfattade jag debatten som ganska så fragmentiserad och de enskilda inläggen som kortare än vanligt. Som Vänstra Stranden undrade på Twitter: Börjar det svenska partisystemet växa ur det här konceptet?
*
I dag kom äntligen en väljarbarometer inför det stundande EU-valet. Största framgången skördade Miljöpartiet som skulle få hela 16.1 procent av rösterna (mot 11.0 procent i valet 2009). Även Feministiskt initiativ (Fi) har anledning att vara glada. Partiet fick 3.4 procent, vilket innebär att Fi inte längre kan avfärdas med att de inte har någon chans att komma in i Europaparlamentet. I stället kan Fi nu hoppas på att mobilisera taktikröstare som hjälper partiet över fyraprocentsspärren.
För Socialdemokraterna gick det ganska bra. Stödet på 31.2 procent ligger avsevärt över den officiella - i och för sig blygsamma - målsättningen om 25 procent.
För Vänsterpartiet kommer resultatet på 5.8 procent sannolikt som en besvikelse, eftersom partiet gått så bra i mätningarna inför riksdagsvalet i höst. Piratpartiet får 2.2 procent och löper stor risk tappa båda sina mandat. Även Centerpartiet och Kristdemokraterna ligger under fyraprocentsspärren, med 3.6 respektive 3.7 procent. Kan Lars Adaktusson rädda Kristdemokraterna kvar i Bryssel? Nja. Lars Adaktusson var en skicklig och respekterad programledare i SVT - hans politiska insatser har hittills inte satt några avtryck. Moderaterna får 21.7 procent och Folkpartiet 8.1 procent och inget av dessa båda partier kan känna sig särskilt nöjda med det resultatet.
Sverigedemokraterna får endast 4.1 procent och skall inte ta sin plats i Bryssel för given. Partiet får mer fokusera på att övertala sina redan vunna sympatisörer till att gå och rösta än på att vinna några nya sympatisörer under de tre veckor som är kvar till valet. Eftersom valdeltagandet är så lågt i valet till Europaparlamentet säger en väljarbarometer ännu mindre om valresultatet än vad som är fallet när det rör sig om ett riksdagsval. Men jag noterar att i Sifo:s väljarbarometer i maj 2009 fick Sverigedemokraterna 3.5 procent och i själva valet till Europaparlamentet fick partiet 3.3 procent.
Europafrågorna lär emellertid inte dominera i kvällens partiledardebatt i SVT Agenda. Alliansregeringen är under stark press och ligger under med hela 15 procentenheter med bara drygt fyra månader kvar till valet. Den rödgröna oppositionen kan nöja sig med att hålla ställningarna. Det är Alliansen som måste förändra det politiska landskapet.
Alliansen valde att inte utnyttja vårbudgeten till att lansera några egna djärva förslag. I stället inriktar man sig på att göra valet till en förtroendefråga, lyfta fram de starka statsfinanserna och framför allt betona de rödgröna partiernas splittring. Inför höstens riksdagsval kan Alliansen inte skrämma väljarna med Lars Ohly. Det skulle inte förvåna mig om de nu i stället försöker skrämma väljarna med Gudrun Schyman.
I vilket fall lär vi i kväll få beskåda en våldsam attack från Alliansens sida mot den rödgröna oppositionen, särskilt i regeringsfrågan. Opinionsmätningarna och Alliansens svaga ställning i väljaropinionen har dock något urholkat regeringsfrågan som offensivt vapen för Alliansen. Men nu måste det till en förändring om inte regeringsskiftet i praktiken snart skall vara ett faktum. Biter inte attackerna under de närmaste veckorna är det svårt att se hur Alliansen skall ha någon möjlighet att komma i kapp till valdagen i september.
9 kommentarer:
Partiledardebatten borde ha fokuserat på EU-valet och inte på riksdagsvalet. PP, FI och Junilistan borde ha fått vara med.
.. och Piratpartiet, som har 2 mandat, fick heller inte vara med :(
"Sverigedemokraterna får endast 4.1 procent och skall inte ta sin plats i Bryssel för given."
Med så pass stark siffra kan de nog göra det. Kom ihåg att SD som bäst bara fick kring drygt 2 % i mätningarna inför valet 2009 (som lägst kring 1 %), men som vanligt blev valresultatet betydligt bättre än vad opinionsmätningarna antydde. Om SD nu får kring 4-6 % i mätningarna så kan de mycket väl ta två mandat. Mitt tips är ju att valresultatet kommer att ligga mellan 6-9 %.
Jag tycker du missar utöver de goda offentliga finanserna som alliansen kan lyfta upp att tillväxten är högst i eu. Vi har lägst långtidsarbetslöshet i eu och vår arbetsmarknad har utvecklats väldigt väl i jämförelse med andra länder med hänsyn tagen till befolkningsökning. Något som kan jämföras med S senast de styrde som netto skapade knappt något jobb alls trots befolkningsökning och högkonjunktur! Varför skulle de lyckas bättre nu när tiderna är sämre? Räcker det med att Löfven säger fokus jobb några gånger för att jobben helt plötsligt ska ploppa som svampar ur skogen? Dessa frågor bör folket någon gång ställa sig och kräva svar. De rödgröna spelar endast på missnöje och förväntningar. Men inte mycket egen konkret politik. Utan tvärtom vill de dölja den så mycket som möjligt. Men kan man tiga och gnälla in sig i Rosenbad trots att alliansen presterat väldigt väl efter omständigheterna. Vore i sådana fall helt sinnessjukt i min värld. Men verkar ju inte vara bättre...
Själv skulle ALDRIG berätta för något opinionsinstitut vilket parti jag skall rösta på. Tråkig typ va?
Det här upplägget passar inte för svensk politik, med 8 partier. Det kan funka i USA med 2 som tävlar om presidentposten. Och det är väl därifrån som "formatet" har hämtats.
Dessutom sköter SVT regin illa. Anna Hedenmos uppgift var tydligen att avbryta talarna, och denna "ambition" drabbade i särskild grad Stefan Löfven.
Dålig vägledning för väljarna. Håller med Urban Sundström om att det hade varit bättre om man fokuserat på EU-valet som ju äger rum om ett par veckor.
Alliansen förlorar, men den är bara en konstruktion. Vilka enskilda partier som blir vinnare eller förlorare kommer ytterst att framgå när vi vet hur regeringen kommer att formas och hur en vågmästarroll kan fungera.
Blocklåsningen inför valet framstår som något besynnerlig med tanke på att de nuvarande blocken kommer att ha en annan betydelse efter valet.
Löven vill satsa mer pengar på försvaret och Fridolin mindre, och sedan får det bli som det blir efter en blocköverskridande överenskommelse. Det är bara att tacka Löven för denna klarhet i en viktig fråga. Fridolin menade dessutom att EU:s totala försvarsbudget var 3 ggr större än Rysslands. Vilken är poängen? 28 länder tillsammans....? Eller menar han att EU skall ingå i ett försvarssamarbete? Detta trodde jag i så fall inte var mp:s linje.
Fridolin hade biljetter i beredskap för att åka till Ryssland och besöka gruvor där man bryter uran. Dock framgick inte varför detta var viktigt. Jag förutsätter då att studiebesöket lika gärna kan ske i Kanada eller Australien. Fridolin får köpa fler biljetter och öka valfriheten
Kjell Eriksson
Nu, efter debatten, har det kommit fram att SVT avsiktligen stängde ute Piratpartiet, åtminstone är det så representanter för PP ser saken.
Om vi svenska medborgare har tur kommer valet i höst att resultera i en låst situation, där ingendera sidan (vänster resp höger) får möjlighet att själv bilda regering utan att bli beroende av något vågmästarparti. Då tvingas S och M att gå i koalition, ungefär som i Tyskland. Bör funka bra, eftersom de båda partierna gradvis har närmat sig varandra politiskt. Och Sverige kan få en regering som kan jobba utan hänsyn till de smärre, särpolitiska intressepartierna.
Skicka en kommentar