Den 13-14 september spelar det svenska tennislandslaget en Davis Cup-match mot Israel. Svenska Tennisförbundet har valt att förlägga matchen till Kungliga tennishallen i Stockholm i stället för Båstad. Enligt tidningen Barometern och dess politiske chefredaktör Martin Tunström är det säkerhetsmässiga överväganden, inte sportsliga eller ekonomiska, som avgjort saken. Tennisförbundet vill undvika det tumult som skulle kunna följa på demonstrationer riktade mot Israel och där spel på utomhusbanorna i Båstad kanske gör uppgiften svårare för polisen.
Nu har det utbrutit en debatt om huruvida Tennisförbundet gör fel. I Dagens Nyheter skriver Sofia Nerbrand att Tennisförbundet borde ompröva sitt beslut, Enligt Nerbrand innebär beslutet att placera matchen i Stockholm i stället för i Båstad att man ger efter för antisemitismen.
Kampen mot antisemitismens vidriga tryne är en av vår tids absolut viktigaste frågor. Kampen ska föras med alla de medel som ryms inom lagens ramar. Samtidigt är det viktigt att staten Israel inte särbehandlas eller att Israels gärningar inte bedöms på andra grunder än vad som gäller för andra stater. Amnesty International och andra människorättsorganisationer har gång på gång kritiserat Israel för brott mot de mänskliga rättigheterna (diskriminering av icke-judiska medborgare, olagliga avrättningar, olagliga fängslanden, tortyr av fångar, förstörelse av palestinska bostadshus etc). Israels bosättningspolitik på ockuperade områden utgör ett brott mot internationell rätt.
Alla stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna och mot folkrätten förtjänar kritik. Jag välkomnar demonstrationer till stöd för mänskliga rättigheter - även när demonstrationerna genomförs i samband med idrottsarrangemang. Och oavsett om demonstrationerna riktas mot de brott mot mänskliga rättigheter som begås av till exempel Israel, USA, Ryssland, Kina eller Saudiarabien. Självklart har arrangörerna av dessa demonstrationer ett ansvar för det budskap som förmedlas i manifestationerna - alla former av rasism (och i det här aktuella fallet antisemitism) är helt oacceptabelt.
Jag ser gärna att Sveriges Davis Cup-match mot Israel placeras i Båstad. Jag ser gärna demonstrationer i samband med matchen, till stöd för mänskliga rättigheter och för folkrätten. Jag har respekt för de säkerhetsöverväganden som anges ligga till grund för beslutet att lägga matchen i Stockholm. Men klarade polisen av att garantera säkerheten i september 1975 när 7 000 (påstås det...) engagerade demonstranter manifesterade i Båstad i samband med Sveriges Davis Cup-match mot juntans Chile så borde det kunna gå denna gången också.
5 kommentarer:
Jag har faktisk viss förståelse för att matchen flyttas från Båstad av säkerhetsskäl. Som Nerbrant skriver är ju Malmö sen länge känt som antisemitismens centrum, bl annat manifesterat av SSU. Visst kan man demonstrera mot vad Nerbrant korrekt kallar Mellanösterns enda demokrati och visst kan man bortse från att deras motståndare är den genomkorrumpeade palestinska myndigheten och terrorstämplade Hamas. Men någon tvåstatslösning blir det ändå inte under överskådlig tid. Problemet Ulf förbiser att det i det aktuella fallet knappast är möjligt att demonstrationen bara riktar sig mot Israels ev brott mot mänskliga rättigheter utan att samtidigt bli antisemitisk med tanke på ett antal av demonstranterna.
Klas Bengtsson
Det är väl lite väl naivt att tro att alla de våldsamma Israel-hatande och antisemitiska organisationer och individer som finns i Sverige skulle nöja sig med en fredlig demonstration för mänskliga rättigheter. Och lika naivt är det att lita på polisen - polisen klarade inte ens av några tiotals nazister i Göteborg.
Homo Economicus
Jag håller med Ulf helt och hållet. Israel och dess anhängare fuskar genom att kalla all kritik av Israels politik och handlande för antisemitism och försöker bunta ihop ärliga människor med judehatare.
Instämmer med Stigw, problemet är att den traditionella terminologin i detta sammanhang sedan länge har blivit totalt inaktuell. Självklart måste man kunna kritisera staten Israels politik på olika områden utan att därmed uttala någonting om den judiska kulturen.
Alltså: Kritisera Zionismen, kritisera staten Israels hårdföra framfart gentemot den arabiska befolkningen i Israel och i omgivande områden, etc. Använd inte termen "antisemistism" (även araber är semiter), protestera när denna föråldrade och missvisande term spelas ut.
1975?! Ingenting har hänt på 44 år? Samma situation? Vilka är det som "fuskar" nu?
Skicka en kommentar