2018-07-31

Klimat och sjukvård inför valrörelsens slutspurt

Klimatfrågor och sjukvårdsfrågor växer fram som allt mer centrala problemområden inför den stundande valrörelsen. Det extrema sommarvädret och de många skogsbränderna lyfter oundvikligen upp miljö- och klimatpolitiken som frågor där inget politiskt parti kan ducka. Vi fick en försmak på vad som komma skall i gårdagens SVT Aktuellt, med en debatt mellan Isabella Lövin (MP) och Ulf Kristersson (M). Titta gärna på det inslaget. Det ska bli intressant att följa hur Moderaterna ska agera för att på kort tid vässa sina kort i miljö- och klimatpolitiken, för att inte hamna i en hopplös, oinspirerad defensiv.

En mätning från Demoskop tidigare i somras visade också att Miljöpartiet var det parti som väljarna hade störst förtroende för i miljöfrågor. Sommarens extremväder och de omfattande skogsbränderna påverkar den politiska dagordningen på ett sätt som ger bättre strategiska förutsättningar för Miljöpartiet att hålla sig kvar i riksdagen.

Vänster-högerdimensionen har länge strukturerat svensk politiken. Miljöpolitik och sjukvårdspolitik har inte alltid varit så lätta att placera in på denna dimension. När det gäller båda dessa politikområden finns det en skillnad mellan vänster och höger om hur mycket staten och det offentliga via skattemedel ska satsa, samt i vilken utsträckning staten ska försöka styra människors beteenden. Men om vi bortser från resursfördelningsfrågan finns det en potential för partierna - inte minst Socialdemokraterna - att visa på vilket sätt vänster och höger faktiskt har betydelse för sjukvårdspolitiken. Sjukvårdens problem handlar ju inte bara om resurser, utan också om personalbrist och kommunikationsproblem inom vården.

Redan för sex veckor sedan återfanns miljöpolitiken och sjukvårdspolitiken bland väljarnas fyra viktigaste frågor inför valet. Ingenting tyder på att de skulle ha blivit mindre viktiga i väljarnas ögon när valrörelsen snart går in i sitt avgörande skede.

2018-07-25

Tobias Billströms märkliga påstående att SD saknar grundläggande värderingar

I en uppmärksammad artikel i Aftonbladet avråder moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström väljarna från att rösta på Sverigedemokraterna, eftersom det är "ett parti utan grundläggande värderingar". Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Sverigedemokraterna - ett parti utan grundläggande värderingar?!

Det är ju just Sverigedemokraternas nationalkonservativa grundläggande värderingar som gjort partiet till en sådan polariserande kraft i svensk politik. Jag tycker partiets värderingar är vedervärdiga och gör allt vad som står i min makt för att motarbeta dem. Men det råder inget tvivel om att Sverigedemokraterna är ett parti med värderingar, starka sådana.

Sverigedemokraternas opinionsmässiga framgångar under mandatperioden kan sannolikt delvis förklaras av att partiet hållit fast vid sina grundläggande värderingar och formulerat en värderingsdriven politik. Därigenom har partiet också aktivt bidragit till att sätta den politiska agendan, i stället för att ängsligt försöka följa den.

Jag vet naturligtvis inte om Tobias Billström på fullt allvar anser att Sverigedemokraterna är ett parti "utan grundläggande värderingar". Kanske handlar det bara om en illa vald formulering, eller ett redaktionellt misstag. Min erfarenhet är att politiker - oavsett färg - faktiskt menar det de säger. I vilket fall torde syftet med artikeln vara att skrämma potentiella SD-väljare med att Sverigedemokraterna genom sin påstådda värderingslöshet skulle släppa fram en ny socialdemokratiskt ledd regering i stället för en moderatledd regering.

Det går naturligtvis inte att utesluta att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna i en viss situation skulle välja att släppa fram Stefan Löfven i stället för Ulf Kristersson som regeringsbildare, eller rösta på en S-budget i stället för en alliansbudget. Men ett sådant beslut behöver ju inte bero på en värderingslöshet, utan i stället på att Sverigedemokraterna i just den situationen gör bedömningen att Socialdemokraterna för en politik som ligger minst lika nära Sverigedemokraternas grundläggande värderingar som allianspolitiken gör.

Visst kan Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna också agera opportunistiskt och i syfte att förbättra sin strategiska position i riksdagen eller inför väljarna göra avsteg från den politik partiet egentligen förespråkar. Men därav följer inte att partiet saknar grundläggande värderingar.

2018-07-20

De unga ensamkommande behöver vårt stöd - nu mer än någonsin

Två migrationsdomstolar har av lagtekniska skäl vägrat tillämpa den lag som syftar till att genom gymnasiestudier ge 9 000 unga ensamkommande människor en ny möjlighet att få stanna i vårt Sverige. Jag är inte jurist, och avstår från att bedöma rimligheten i migrationsdomstolarnas agerande. Men domstolarnas beslut innebär de facto att 9 000 unga människor vars liv redan alltför länge präglats av tvära kast mellan hopp och förtvivlan nu utsätts för ytterligare psykiska påfrestningar. Situationen är oacceptabel.

Nästa steg i processen är att Migrationsöverdomstolen prövar inkomna överklaganden till migrationsdomstolarnas beslut och fastställer rättspraxis. Men oavsett vad Migrationsöverdomstolen kommer fram till måste situationen för du unga ensamkommande lösas. Ingen tror på fullt allvar att Sverige kommer att tvångsavvisa 9 000 unga människor som bott i flera år i Sverige till Afghanistan - humanitära, politiska och praktiska skäl sätter hinder i vägen. Frågan är inte om deras situation ska lösas - utan hur.

Riksdagen har genom sitt beslut om gymnasielagen bundit fast sig vid en intention att hjälpa dessa unga människor. Den intentionen kan inte göras ogjord. Därför vore det bra om representanter för såväl regeringen som för de partier som i riksdagen ställde sig bakom förslaget redan nu klargör att de står fast vid sin avsikt att ge dessa unga människor en möjlighet att stanna.

Om Migrationsöverdomstolen fastställer migrationsdomstolarnas beslut så måste lagstiftningen omedelbart justeras på ett sätt som gör den juridiskt användbar. Men budskapet till alla dessa unga måste slås fast - vi sviker inte er, vi håller fast vid våra utfästelser. Jag hoppas att det går att utveckla mekanismer som gör det möjligt för de ungdomar som satsat hårt på att nu i höst få påbörja sina gymnasiestudier också kan göra detta.

I nöden prövas vännen. Jag hoppas att regeringen nu prioriterar den akuta situationen och visar  politiskt ledarskap i frågan.

2018-07-16

Pussy Riot och VM-finalen i fotboll

I en storslagen och smått spektakulär VM-final i fotboll vann Frankrike över Kroatien med 4-2. Frankrike är värdiga mästare, men Kroatien erövrade genom sin tapperhet mångas hjärtan. Hustrun och jag höll förstås på Les Bleus, så det var en fin kväll.

Särskild uppmärksamhet fick den ryska aktivistgruppen Pussy Riots protestaktion, där fyra personer tog sig in på planen mitt under pågående match. Aktivisterna var iklädda polisuniformer och kallade sin performance ”Milisen går med i spelet”. Bland kraven märktes ett frisläppande av de politiska fångarna i Ryssland, att polisen ska sluta gripa deltagare i fredliga demonstrationer och att den politiska öppenheten i Ryssland måste öka. I en episk bild ser vi en av medlemmarna av Pussy Riot göra en High Five med den unge franske stjärnspelaren Kylian Mbappé. (Ja, jag vet att det finns andra bilder på händelsen där Mbappé ser något besvärad ut över uppvaktningen.)

Jag har stor respekt för dessa unga, modiga människor i Pussy Riot. Deras planrusning är ingen ploj eller egotripp, utan en skickligt iscensatt politisk aktion. Den är på allvar, och deltagarna sätter verkligen sig själva och sin framtid på spel. Sedan är det en annan sak att jag inte uppskattar planrusningar som politisk metod. Planrusningar är inte ofarliga, och det finns i det upphetsade stämningsläget en risk att någon kommer till skada.

Sverige gjorde en utmärkt turnering. Kvartsfinalplatsen innebar trots förlusten mot England att vi placerade oss bland världens åtta bästa länder i denna världssport. En fantastisk prestation.

Däremot saknade jag några som helst markeringar från det svenska landslaget mot det politiska förtrycket och den svåra situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland. Jag begär kanske inte att Andreas Granqvist som Emma Green eller Moa Hjelmer skulle ha målat sina naglar i regnbågens färger. Men någon markering kunde truppen under lämpliga former ha åstadkommit. Det gjorde mig besviken att så inte blev fallet. (Skulle jag ha missat något får ni gärna informera mig - ibland är det roligt att ha fel.)

Om fyra år är det dags fotbolls-VM igen - i Qatar. Låt oss hoppas på god sport, nya svenska framgångar och tydliga markeringar mot det politiska förtrycket i landet. Eller ännu hellre att det politiska läget i Qatar förbättrats på ett sätt så att protester inte längre behövs. Det skulle vara något att glädjas över!

2018-07-15

6 139 ofattbara dagar i fångenskap. Släpp Dawit Isaak fri nu!

I dag är det 6 139 dagar sedan journalisten och svenske medborgaren  Dawit Isaak fängslades av regimen i Eritrea. 6 139 ofattbara dagar av lidande och skräck, helt isolerad från familj och vänner.  Den eritreanska statsmaktens övergrepp mot Dawit Isaak är en skam. Det är vår plikt som medmänniskor att se till att detta övergrepp och grova brott mot de mänskliga rättigheterna aldrig glöms bort. Pressen på den eritreanska regeringen att släppa Dawit Isaak fri måste öka.

Dawit Isaak är svensk medborgare. Jag tvivlar inte på att de svenska regeringarna - oavsett politisk färg - verkligen har prioriterat Dawit Isaaks sak under de snart 17 år som gått sedan han fängslades och fördes bort. Men de insatser som gjorts har inte varit framgångsrika. Sverige och EU måste tillsammans med goda krafter i omvärlden intensifiera ansträngningarna. Dawit Isaak är en av oss och han fattas oss.


Det finns ljus i mörkret. Om fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopien som nyligen undertecknades följs av ökad öppenhet och en liberalisering av det politiska livet förbättras också förutsättningarna att få Dawit Isaak fri. Låt oss tillsammans kämpa för att så verkligen blir fallet.

Ge gärna ditt stöd till Freedawitnätverket. Free Dawit drivs av Stödkommittén Free Dawit i samarbete med Publicistklubben, Reportrar utan Gränser, Svenska Journalistförbundet, Svenska PEN, Sveriges Författarförbund, Sveriges Tidskrifter, Tidningen Expressen och Utgivarna.

2018-07-11

Länsstyrelsen säger nej till tillståndskrav på tiggeri!

I dag beslöt Länsstyrelsen i Södermanland att upphäva Eskilstuna kommuns beslut om att tiggeri skulle kräva ett avgiftsbelagt tillstånd av polisen. Beslutet gläder mig. Min utgångspunkt i debatten om tiggeri är att se till vilka åtgärder som förbättrar situationen för de enskilda utsatta människor som sitter med en mugg utanför varuhus och på andra offentliga platser. Eskilstuna kommun har inte på något sätt lyckas visa hur avgiftsbelagda tillstånd skulle underlätta livet för dessa människor.

Länsstyrelsen motiverar sitt beslut med att det tiggeri som förekommer inte utgör någon störning av den allmänna ordningen. För oss som tillbringat några dagar i Almedalen och sett nazister stövla kring på gatorna och trakassera judar och hbtq-personer utan att det ansågs bryta mot ordningslagen blir Länsstyrelsens beslut en självklarhet.

Beslutet kommer eventuellt att överklagas, i första hand till förvaltningsrätten och i ett senare skede till kammarrätten. Rättsprocesserna lär ta några månader. Förhoppningsvis underlättar en pågående rättsprocess för de politiska partierna att under valrörelsen avstå från att driva populistiska förslag om tiggeriförbud.

2018-07-07

Nya våldsdåd i Almedalen. Gränsen är nådd nu!

I dag stannade jag till på Donners plats i centrala Visby där det pågick ett möte arrangerat av Feministiskt initiativ. Runt omkring mötet stod ett 30-tal nazister från Nordiska motståndsrörelsen (NMR) samt ungefär lika många från det nybildade högerextrema partiet Alternativ för Sverige (AfS).

Det var många som fotograferade, ofta på ett närgånget sätt. När mötet var slut utbröt bråk om en kamera en liten bit ifrån mig. En man med en tröja med den främlingsfientliga texten NEJ. UT. (finns att köpa genom den högerextrema sajten Nordisk Alternativhöger) knuffade omkull en ung man och sparkade honom därefter i bröstet. Jag rusade fram, gjorde mig så stor som möjligt och hojtade: Sluta! Vad håller du på med! Andra personer anslöt omedelbart, och våldsverkaren i högerextrem tröja drog sig undan. Innan han försvann ur mitt blickfång gick jag fram till en polis som stod bredvid och frågade: Varför plockar du inte in honom? Jag såg ju att han sparkade på honom där. Polisen stod alldeles stilla och svarade mig inte.

Det är möjligt att polisen hade huvudet fullt med att fokusera på situationen och därför inte hörde min fråga. Det är möjligt att polisen var orolig för att ett ingripande skulle följas av tumult där många enskilda människor skulle riskera att komma till skada. Jag kunde - och kanske borde - ha varit mer påstridig för att få till stånd ett ingripande. Men situationen var väldigt spänd och avvaktande. Så småningom drog sig nazisterna bort och mötesdeltagarna skingrades. I stället tog Alternativ för Sverige platsen i besittning och genomförde ett eget torgmöte.

Det här håller inte längre. Nazisterna i Almedalen söker aktivt upp hbtq-personer, judar, feminister och flyktingar/flyktingaktivister och skapar hotfulla situationer. Om inget görs är det bara en tidsfråga innan en situation urartar och våldshandlingarna eskalerar. Då kan det gå hur illa som helst. Polisen och relevanta beslutsfattare har ett stort ansvar att se till att så inte sker.

2018-07-04

Jimmie Åkesson - gå hem och läs historia!

Jan Björklund höll ett kraftfullt ideologiskt tal i Almedalen igår - om liberala grundvärderingar, om Europa och hårda angrepp mot SD. Veckans kraftfullaste applåder fick hans uppmaning: Jimmie Åkesson - gå hem och läs historia! Det återstår emellertid att se om Jan Björklund är beredd att släppa fram en moderat enpartiregering som blir beroende av aktivt stöd från SD, även om de rödgröna partierna blir större än allianspartierna. På den frågan har Jan Björklund hittills duckat.

I kväll är det dags för Annie Lööf. Jag hoppas och tror att hon följer tidigare talares exempel i år, genom att undvika tjafs och fokusera på ideologi och hoten mot demokratin. Samt förstås synliggöra de sakpolitiska skiljelinjerna mellan höger och vänster.

I går medverkade jag på ett opinionsmöte för de unga ensamkommande på Donners plats. Mötet startade kl 16.00, det vill säga samtidigt med fotbollen. Trots konkurrensen fanns ett 50-tal personer på plats, och mitt och övriga medverkandes anföranden kan ses på Facebooksidan för #vistårinteut.

I dag har jag en väl idog dag, med fem offentliga framträdanden. Börjar kl 10.00 med ett seminarium om trossamfunden och statsbidragen, och rusar därefter vidare till ett seminarium kl 11.00 om svensk Mellanösternpolitik. Efter lunch blir det Mellanöstern igen, kl 14.30 om folkrätten och konflikterna i Mellanöstern följt av ett visionärt seminarium kl 15.30 om det goda samhället (med Helle Klein och Anna-Klara Bratt). Kvällen avslutas kl 20.00 på Länsteatern på Gotland, där jag tillsammans med många andra läser några avsnitt ur Stina Oscarsons och Sara Granérs bok Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Välkomna om ni finns på plats!

2018-07-03

Skandal att nazister får demonstrera utanför RFSL:s lokaler

Jag trodde först det var ett slags skruvat skämt när jag hörde att polisen givit tillstånd till nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) att genomföra manifestationer i nära anslutning till RFSL:s lokaler i centrala Visby. Nazisterna i NMR skryter under parollen "Krossa homolobbyn" ofta och gärna med sina aktioner mot organisationer som just RFSL. Nu har RFSL Ungdom ställt in hela sin närvaro i Almedalen, av rädsla för nazisterna.

Tyvärr uppvisar polisen stor aningslöshet i frågan om nazisterna och ungdomarna i RFSL. Det finns ingen anledning till oro: torget är stort, säger biträdande kommenderingschef Elisabeth Anestad. Hon tillägger: Vi har en förståelse för att RFSL kan känna en subjektiv oro.

Subjektiv oro? Ska vi nu, enligt polisen, börja skilja mellan subjektiv oro och annan oro? Vari består skillnaden, och vem ska ha rätten att bestämma vilken slags oro det handlar om? Polisen?

Polisen hade lätt kunnat hantera situationen genom att ge nazisterna tillstånd att genomföra sin manifestation på annat ställe, där grupper som RFSL inte riskerade att drabbas. Om inte polisen klarar av att hantera dessa situationer på ett mer ansvarsfullt sätt måste lagen ändras.

Noterar att RFSL överklagat polisens beslut till Förvaltningsrätten. Jag hoppas att Förvaltningsrätten river upp beslutet.

2018-07-02

Almedalen: Om Jonas Sjöstedt, klass och politik och Frälsningsarmén

Så var jag då på plats i Almedalen. Visby tycks vara den enda plats i landet som i kväll har regn. Tunt och strilande, 12 grader i luften och blåst. Well, well.

Jag gillar Almedalen, särskilt för dess mångfald och civilsamhällets närvaro. Här finns politiska manifestationer kring det mesta. Jag noterade också att ett nära timslångt samtal om Klass och politik mellan Li Bennich-Björkman och Joakim Palme samlade nära 200 åhörare - seminariet var förtjänstfullt arrangerat av statsvetenskapliga institutionen i Uppsala. Kvällen tillbringade hustrun och jag på mingel med (G) som i Gud, ett samarrangemang mellan Frälsningsarmén, Pingströrelsen och tidningen Dagen.


Jonas Sjöstedt höll ett traditionellt vänstertal, med fokus på jämlikhet, hållbar utveckling och antirasism. Han gick hårt åt Socialdemokraterna, vilket han förstås ska göra givet att Vänsterpartiet just är ett vänsteroppositionsparti. Liksom Ulf Kristersson i går höll Jonas Sjöstedt en god samtalston. Det är bra, tycker vi som oroat oss för just samtalstonen i valrörelsen. Möjligen kan man säga att både Kristersson och Sjöstedt var lite väl välkammade. Ville man ha blod och eld fick man gå till Frälsningsarmén.

Vänsterpartiet har ett paradoxalt politiskt läge. Partiet går utmärkt i opinionsmätningarna och kan få ett valresultat i paritet med sina 12 procent från rekordvalet 1998. Samtidigt är partiet längre från regeringsmakten än på mycket länge.

I morgon drar mitt Almedalsprogram igång på riktigt. Kl 11.00 medverkar jag i ett samtal i Vårdklockans kyrka om debattklimatet i svensk politik, med Johanna Jönsson, migrationspolitisk talesperson (C), Andreas Carlson, gruppledare (KD), David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Annika Hirvonen Falk, ordf. justitieutskottet (MP), Daniel Alm, föreståndare, Pingst.

Kl 16.00 (ja, just då matchen börjar...) talar jag och Edna Eriksson (expert på MR-frågor) på Donners plats om ensamkommande unga och deras situation. Arrangör är #vistårinteut. Hoppas åtminstone på bättre väder...

2018-07-01

Almedalen: En Allians i skriande behov av ledarskap

Uppdaterat söndag 1 juli kl 19.35. Jag har förstås helt motsatt uppfattning är Ulf Kristersson i avgörande politiska frågor. Men jag vill ändå säga att jag uppskattade tonaliteten i hans debut som talare i Almedalen. Han ägnade stort utrymme i inledningen av sig tal åt att fördöma hat och hot i den politiska debatten. Tonen var oftast lågmäld och resonerande - angreppen på regeringen få och sällan raljanta.

I regeringsfrågan formulerade Ulf Kristersson några - ganska luftiga - villkor för att bilda regering (typ hållbar ekonomisk politik, utrikes- och säkerhetspolitik och migrationspolitik). Han markerade starkt och förtjänstfullt mot Sverigedemokraterna, men inte på ett sätt som tillförde något nytt i regeringsfrågan. De svårigheter som jag skisserar nedan kvarstår.
*
Så rullar Almedalsveckan igång igen. I dag är det Moderaternas dag. Kl 19.00 talar Ulf Kristersson i Almedalen och han gör det som ledare för en svårt sargad allians.

Allianspartierna är djupt splittrade i två av valets allra viktigaste frågor - migrationspolitiken och regeringsfrågan. Kristdemokraterna och Moderaterna vill ha en betydligt stramare migrationspolitik än Centerpartiet och Liberalerna. Kristdemokraterna och Moderaterna vill försöka bilda en alliansregering även om allianspartierna blir mindre än de rödgröna partierna i valet. Centerpartiet och Liberalerna säger bestämt nej till detta, eftersom de inte vill sätta sig i en regering som blir beroende av Sverigedemokraternas aktiva stöd.

(Nu är det förstås fullt möjligt - en del skulle säga troligt - att Kristdemokraterna om ett par månader trillar ur riksdagen, men i alla fall.)

Till denna splittring i viktiga valfrågor kommer de senaste dagarnas debacle i frågan om att ge Sverigedemokraterna ordförandeposter i riksdagsutskotten, Moderaterna och Kristdemokraterna sa ja, Centerpartiet och Liberalerna sa möjligen först ja, och möjligen sedan nej (med motiveringen att Socialdemokraterna inte ville).

Debaclet har inte bara inneburit en minskad trovärdighet för Centerpartiet och Liberalerna i fråga om att fortsätta hålla dörren stängd till Sverigedemokraterna. Debaclet har också skapat djup missämja såväl mellan som inom allianspartierna. Jag är väldigt kritisk till Moderaternas gruppledares (Tobias Billström, U. B) presentation av den här överenskommelsen, kommenterade Liberalernas partiledare Jan Björklund. Expressen redovisar utdrag ur diskussionen i slutna Facebook-grupper där ledande företrädare för Kristdemokraterna argumenterar för att spräcka Alliansen och gå till val som enskilda partier. På sin Facebook-sida skriver förre KD-ledaren Göran Hägglunds stabschef Johan Ingerö rent ut: Min prognos är att detta inte är reparerbart. Om en borgerlig regering kan bildas så är det bra, men det är inte längre meningsfullt för de fyra att gå till val tillsammans. Även inom Centerpartiet och Liberalerna höjs röster för att släppa samarbetet med Moderaterna och Kristdemokraterna, samtidigt som det vädras missnöje över hur det egna ledarskapet hanterat frågan.

I en intervju i Godmorgon, Sverige i P1 i morse försökte Ulf Kristersson tona ned frågan om ordförandeposter i riksdagsutskotten genom att reducera det till en fråga om "matematik" (det vill säga att ordförandeposterna borde fördelas efter någon form av proportionalitet utifrån valresultatet). Men så är det naturligtvis inte. Sprängkraft har sin grund i att frågan handlar om ideologi, inte om matematik. Efter förra valet valde allianspartierna av ideologiska skäl - inte matematiska - att utestänga Sverigedemokraterna från de viktiga ordförandeposterna. Nu hade allianspartierna ändrat inställning - och den ofrånkomliga frågan (som de inte lyckades besvara) blev ju varför partierna ändrat inställning. Matematiken var ju densamma som efter valet 2014. Varför var de ideologiska argumenten inte längre lika viktiga?

Alliansen är i skriande behov av ett starkt och förtroendegivande ledarskap. Fredrik Reinfeldt lyckade på sin tid fylla den rollen. Ingen av hans efterträdare har hittills visat sig vuxen uppgiften. Tiden börjar nu rinna ut för Ulf Kristersson att bevisa motsatsen.