Chelsea Manning dömdes (då under namnet Bradley Manning) i augusti 2013 av en amerikansk militärdomstol till 35 års fängelse för bland annat spioneri. Bakgrunden var att Manning läckt dokument om svåra missförhållanden i samband med USA:s krigföring i Afghanistan och i Irak samt om det ökända fånglägret i Guantanamo. I januari 2017 beslöt president Barack Obama som en av sina absolut sista åtgärder att kraftigt minska hennes strafftid och i maj 2017 släpptes hon fri.
I dag kämpar Chelsea Manning ånyo en kamp mot de amerikanska myndigheterna. Den 8 mars 2019 arresterades hon, efter att ha vägrat vittna inför en federal åtalsjury som utreder Wikileaks i USA. Chelsea Manning vägrar av principiella skäl att underkasta sig en åtalsjury vars arbete präglas av sekretess och hemlighetsmakeri, och där åklagaren har en avsevärt starkare position än försvarsadvokaten. Mannings säger: We have seen this power abused countless times to target political speech. I have nothing to contribute to this case and I resent being forced to endanger myself by participating in this predatory practice. Hon tillägger: Cooperation with this grand jury is simply not an option. Doing so would mean throwing away all of my principles, accomplishments, sacrifices, and erase decades of my reputation — an obvious impossibility.
Chelsea Manning riskerar nu att sitta fängslad i 18 månader. Dessutom bötfälls hon med 10 000 kronor om dagen (!) för varje dag hon sitter fängslad.
Behandlingen av Chelsea Manning är inte anständig. Hon förtjänar vårt stöd, för sitt civilkurage och för sina principiella ställningstaganden för mänskliga rättigheter, transparens och öppenhet. Kontaktuppgifter till hennes stödnätverk finns här. Om inte annat - sänd henne några hoppfulla rader och bidra till att hon får veta att människor över hela världen inte har glömt henne.
1 kommentar:
Bloggposten bör sättas i kontext av det amerikanska rättssystemet: Det Ulf kallar "åtalsjury" heter på engelska "grand jury". Åtalsjuryns uppgift är att undersöka om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal. Om "åtalsjuryn" fastställer att tillräckligt med bevis finnes, går ärendet vidare till åklagarmyndigheterna som väcker åtal. Vid åtal väljes en helt annan 12-personers jury av åklagare och försvaret. Juryns enda uppgift är att avgöra frågan "skyldig eller icke-skyldig".
Så här på avstånd verkar det ganska självklart att alla medborgare skall dra sitt strå till stacken för att hjälpa rättsväsendet att antingen avfärda misstankar mot en individ eller väcka åtal om ett brott har begåtts och tillräckliga bevis finnes.
Homo Economicus
Skicka en kommentar