Minst 20 personer dödades när en 21-årig man i går öppnade eld i en Walmort-affär i El Paso, Texas. Morden kommer att utredas som ett terrorbrott. Ett rasistiskt hatmanifest som tycks kunna knytas till 21-åringen lades ut på nätet en kort stund före massakern.
Därmed uppvisar dådet i El Paso likheter med många andra ideologiskt och rasistiskt inspirerade terrordåd. I juni 2016 dödades 49 personer när en enskild gärningsman öppnade eld på gayklubben Pulse i Orlando, Florida. I mars 2019 dödades 51 personer när en enskild gärningsman attackerade två moskéer i staden Christchurch, Nya Zeeland. Och den 22 juli 2011 dödades 77 människor när en enskild gärningsman sprängde en bomb i regeringskvarteren i Oslo och sköt ihjäl 69 personer på ett socialdemokratiskt ungdomsläger på Utøya. Samtliga dessa attacker - och exemplen kan lätt göras flera - föregicks av att förövaren kort före dåden publicerat olika former av hatiska, rasistiska manifest på nätet. Hatet gäller förstås också till exempel de dåd som inspirerats eller initierats av terrorsekten IS.
Ord spelar roll. I debatten görs det ibland försök att reducera gärningsmännen i dåden ovan till enskilda "galningar". Och, javisst, förövarna präglas ofta av pyskisk ohälsa - eller "galenskap" - i olika former. Men galenskapen är aldrig kontextlös. Galenskapen växer och triggas till handling i ett sammanhang - ett sammanhang som är impregnerat av hatets språk.
Ola Larsmo skriver i DN i dag klokt om hatspråkets logik. Om hur ensamma och störda män exploderar i i ett plötsligt utbrott av meningslöst våld. Om hur du tar sociala poäng i hatgrupper på nätet genom att
skruva upp tonläget värst: Sedan finns den där
underlige mannen som lossnat ur alla sociala sammanhang och funnit sin
enda gemenskap vid skärmen. De sade ju åt mig vad jag skulle göra (...) Vid sidan av psykiatriska diagnoser och social utsatthet finns det alltid där: hatspråket.
Larsmo vänder sig till de svenska politiker och opinionsbildare som på nätet - och främst Twitter - inte drar sig för att sprida hat och fördomar, att håna och stigmatisera sina politiska motståndare: Men jag menar också att det är dags för alla demokratiskt
sinnade människor, vad vi än röstar på, att inse hur hatspråkets
mekanismer arbetar. Ideologin kan skifta, hatmekanismerna är desamma.
Hatspråket förändrar dig. Du blir vad du säger.
Du blir vad du säger. Så tänk på vad du säger. Ord spelar roll.
1 kommentar:
”Ord spelar roll.”
Så sant!
I listan av nämnda terroristattacker bör man särskilt också nämna påskdagsmassakern på Sri Lanka 21 april 2019, med 259 döda och drygt 500 skadade. Ett flertal muslimska självmordsbombare utförde sina terrorhandlingar mot kristna mål (3 kristna kyrkor) och lyxhotell. Ledare för massakern var Mohamed Zahran.
https://en.wikipedia.org/wiki/2019_Sri_Lanka_Easter_bombings#cite_note-54
En konvertit från islam, Rishwin Ismeth, och som därför har fått dödshot mot sig, säger i ett förhör i samband med massakern på Sri Lanka:
”There were Islamic schools textbooks which recommended death sentence for those offending Islam and those books in Tamil and Sinhala languages were published by the Educational Publications Department of the Ministry of Education, the Parliamentary Select Committee probing the Easter Sunday carnage was told yesterday.”
”Ismeth submitted to the PSC copies of Islam textbooks published in the years from 1980 to 1990 and a Sinhala language Islam text book in 2017 prescribing the same and said: "So, I do not need to do anything. The school itself has taught children to kill persons like me. This is not in Quran. When there are such teachings in the textbooks there is no need of bringing in IS ideology from Syria for people like Zahran to kill non-Muslims," he said.”
http://www.srilankaguardian.org/2019/06/sri-lankan-islamic-schools-textbooks.html
Skicka en kommentar