Vandel-utredningens förslag hotar rättssäkerheten

I dag presenterade den av Tidö-regeringen tillsatta utredningen om skärpta krav på vandel för uppehållstillstånd sitt betänkande. När jag scrollade igenom texten hoppades jag att det rörde sig om ett aprilskämt. Men tyvärr inte. På flera ställen i texten är formuleringarna så vaga och mångtydiga att de med nödvändighet innebär ett godtycke när de ska tillämpas av myndigheter och domstolar. Rättssäkerheten får sig en rejäl törn om detta skulle bli lag.

Min enkla uppfattning är: Om du bor eller uppehåller dig i Sverige är du skyldig att följa svensk lag. Däremot är du är fri att ha dina egna åsikter och värderingar. Du får tycka och tänka som du vill. Men på flera ställen i utredningstexten återkommer formuleringar där din relation till "svenska värderingar" läggs in som något som kan avgöra om du får stanna i Sverige eller inte. Till exempel: Att en utlänning inte visar respekt för över tid gällande svenska värderingar och handlingssätt ser vi som en omständighet av betydelse vid bedömningen av hans eller hennes vandel (s 298).

Inte visa respekt för svenska värderingar? Vad i alla fridens dar betyder det?

Men Sverigedemokraterna är glada och dansar väl ringdans på partikansliet idag. De har fått carte blanche av utredningen för att föra in ett vagt "vandel-kriterium" att användas i utvisningsärenden. Återigen har partiet lyckats med sin föresats - att skilja mellan vi och dom. Är du svensk får du uppföra dig som du vill. Är du inte svensk åker du ut om du uppför dig illa.

Jag hoppas att det kommer att mobiliseras ett brett politiskt motstånd mot förslaget om att använda det vaga och godtyckliga vandel-begreppet i lagstiftningen.

Läs gärna Oisín Cantwells utmärkta text Vandelutredningen är Tidöpartiernas sämsta stund i Aftonbladet i dag.

Har debatten om "svenska värderingar" äntligen nått vägs ände?

Har debatten om "svenska värderingar" äntligen nått vägs ände?

Det är sannerligen inte ofta jag finner anledning att citera den moderate europaparlamentarikern Gunnar Hökmark, men i en text från igår visar han lejonklon. På ett pregnant sätt synliggör han att det är svensk lag som utgör grunden för rättsstaten, inte några "svenska värderingar". Hökmark skriver:

Det finns en alltmer utbredd retorik om att det i Sverige råder några bestämda svenska värderingar. Det är fel. I Sverige råder svensk lag. Den är inte en fråga om tyckande eller vädjande utan grunden för rättsstaten och därmed det öppna samhälle som garanterar oss rätten till många olika värderingar. Däremot finns det i vårt samhälle värderingar som gett oss de lagar vi har liksom de påverkar vårt agerande som människor i en mängd olika situationer. Men de råder inte över oss. Det gör lagen.

(...)

 Det innebär bland annat att kvinnor, eller män, inte ska utsättas för sexuella trakasserier, övergrepp eller våld. Det är i den delen inte en fråga om värderingar som vi ska vädja till människor att omfatta, undervisa dem i eller hoppas på ett stöd för. Svensk lag ska upprätthållas genom polis, domstolar och rättsväsendets övriga institutioner.

Debatten om "svenska värderingar" har alltför ofta präglats av en medveten oklarhet från framträdande politikers sida. Avser man värderingar som har sitt ursprung i Sverige eller avser man värderingar som är vanligt förekommande i Sverige?

Ofta talar politiker om "svenska värderingar" som om dessa värderingar hade sitt ursprung här eller var specifika för Sverige - varför skulle vi annars förvänta oss att "de andra" inte känner till dem? Men i praktiken menar de värderingar som är vanligt förekommande i Sverige. Dessa värderingar är då inte specifikt "svenska", utan i stället traditionella sekulära upplysningsidéer och individualism, främst i form av mänskliga rättigheter inklusive jämställdhet mellan män och kvinnor.

Gunnar Hökmarks text var lite som barnet som berättar att kejsaren är naken. Hökmark säger säkert inget annat än vad han alltid har sagt - men han säger det vid en tidpunkt när alltför många springer runt och sneglar på vad andra säger.

Det är pikant att Gunnar Hökmark publicerar sin text dagen innan hans egen partiledare Anna Kinberg Batra talar i Almedalen. Många bedömare tror att "svenska värderingar" var tänkta att bli en viktig del i Anna Kinberg Batras tal. Det skall bli intressant att lyssna in hur hon formulerar sig i dessa frågor i kväll, givet Gunnar Hökmarks artikel.

Alla som uppehåller sig i Sverige är fria att ha vilka värderingar de vill. Men de är skyldiga att efterleva svensk lag. Det är det som kännetecknar en demokrati och en rättsstat.

Om "svenska värderingar", insinuationer och invandring

Igår skrev jag om svenska värderingar som politikens "det nya svarta", det som alla talar om. Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Ebba Busch Thor tävlar i konsten att lyfta fram behovet av att värna "svenska värderingar" och i att fylla begreppet med olika typer av innehåll. Inte oväntat, i tider som präglas av förändring och osäkerhet.

I dag skriver Dagens Nyheters ledarredaktion intressant på samma tema. Dagens Nyheter noterar att "svenska värderingar" ofta används av framträdande politiker i samband med diskussioner om problem som förknippas med ökad invandring: Både Kristdemokraterna och Moderaterna, och i viss mån Socialdemokraterna, har gjort det till en vana att sätta rubriken ”svenska värderingar” över en lista på komplikationer som förknippas med en ökad invandring. Inget fel i att prata om kittet i vårt samhälle. Men partierna bör vara varsamma med denna retorik. En del av pratet gränsar till det insinuanta.

Genom att allmänt tala om behovet av att värna "svenska värderingar" i samband med invandring insinueras att invandrare och invandring utgör ett hot mot dessa värderingar. Men man säger det inte rent ut, kanske av rädsla för att stigmatisera och bidra till ökad främlingsfientlighet eller till och med rasism.

Men det outtalade - det insinuerade - kan komma att bli ett gift i samhällsdebatten. Vilka är egentligen de invandrargrupper som skulle utgöra ett hot mot de svenska värderingarna? Och vilka är de "svenska värderingar" som hotas av invandring och invandrargrupper? Debatten riskerar att på ett fördomsfullt sätt handla om invandrare och invandring, i stället för om de gemensamma värderingar som håller samman vårt samhälle.

Så gärna en värderingsdebatt - om vilka värden vi förknippar och vill förknippa med Sverige som nation. Men den debatten bör för att bli trovärdig föras på sina egna villkor - inte som en insinuant sidodebatt om invandringens konsekvenser för det svenska samhället.

Temat behandlas också i det avsnitt av Statsvetarpodden som Cecilia Garme, Jonas Hinnfors och jag spelade in i dag. Där kan ni bland annat höra Jonas Hinnfors förklara GAL-TAN-dimensionen på 60 sekunder. Det är en upplevelse. Strax på nätet!

Alla talar om "svenska värderingar". Men finns dom?

Plötsligt talar alla om vikten av att värna "svenska värderingar". Men finns det några sådana? Och vilka är dom i så fall?

"Vi backar aldrig från svenska värderingar." Så löd rubriken på Stefan Löfvens debattartikel i Aftonbladet i dag. I artikeln skriver statsministern: Det ska vara tydligt vilka regler som gäller i Sverige och vilka värderingar som ska genomsyra vårt samhälle. Arbete och egen försörjning är det som gäller. Den som gör sin plikt kan också kräva sin rätt. Sverige är ett modernt och fritt land där rättvisa, jämlikhet och jämställdhet är centrala värderingar.

Svenska värderingar var också huvudtemat i moderatledaren Anna Kinberg Batras sommartal på Mosebacke på Nationaldagen i år. I talet pekade Kinberg Batra bland annat ut religionsfrihet, demokrati, jämställdhet, tolerans, att göra rätt för sig, att inte lämna någon utanför, samarbete samt ordning och reda som svenska värderingar.

Risken är uppenbar att vi fyller begreppet "svenska värderingar" med allt vi tycker är bra och som ingen är emot. Vem är till exempel emot "rättvisa", "att göra rätt för sig" eller "jämlikhet"?

Det är också oklart om "svenska värderingar" är de värderingar som i dag dominerar det svenska samhället, eller om det är värderingar som på något sätt har sitt ursprung i Sverige eller är specifika för Sverige. Kan en tysk ha svenska värderingar? Kan en svensk ha franska värderingar? Eller turkiska värderingar? Har varje "folk" sina egna värderingar? Är "svenska värderingar" egentligen bara en omskrivning för upplysningstänkandet?

Många frågor blir det.

Sverige och det svenska står just nu i fokus för debatten. Under våren har uttrycket "den svenska modellen" använts flitigt av partiledare och andra politiker. På Socialdemokraternas 1 maj-märke i år förekom för första gången någonsin ordet "Sverige", i parollen "Tillsammans för Sverige".

Tala gärna om Sverige, den svenska modellen och om svenska värderingar. Men gör det utifrån insikten om att debatten egentligen handlar om något annat och något större. Debatten handlar om vilka vi är och framför allt om vilka vi vill vara. Frågan väcks sannolikt i tider som präglas av osäkerhet och av förändring.

Andreas Johansson Heinö har tidigare skrivit intressant i ämnet här.

P 1 Morgon och Sverigedemokraternas prat om "svenska värderingar"

Kent Ekeroth, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, har anklagat en annan riksdagsledamot, moderaten Abdirizak Waberi, för att inte ha "svenska värderingar". Ekeroths angrepp uppmärksammades i dagens P 1 Morgon, där programledaren (ca 1.40 in i inslaget) valde att själv ta över Sverigedemokraternas språkbruk och fråga Waberi: Så på vilket sätt har du svenska värderingar?

"Svenska värderingar" är ett omstritt begrepp, för att uttrycka det milt. Därför kan inte en Public service-redaktion som P 1 Morgon okritiskt använda det i sina intervjufrågor. Vad skulle Waberi ha svarat? Om han accepterat frågan och börjat motivera på vilket sätt hans värderingar var "svenska" så hade han bidragit till att ge legitimitet åt begreppet "svenska värderingar". Om han i stället hade svarat att hans värderingar inte var "svenska" utan kanske "demokratiska" eller något annat så hade han gett Sverigedemokraterna rätt i att han inte hade "svenska värderingar". Programledaren ställde Waberi i en frågesituation motsvarande: Har du slutat slå din fru - var vänlig svara ja eller nej.

En rimligare ingång i inslaget hade varit att konfrontera Sverigedemokraternas Mikael Jansson (s0m också medverkade i inslaget) med begreppet "svenska värderingar" och bett honom precisera vad han egentligen menar. Därefter kunde Waberi fått möjlighet att kommentera Mikael Janssons kritik av hans värderingar, utan att dessa värderingar beskrivits som "svenska" eller "osvenska". Nu kom i stället debatten att styras av Sverigedemokraternas språkliga villkor.

"Svenska värderingar" är - för att uttrycka det milt - ett märkligt begrepp. Vad skiljer t ex "svenska värderingar" från "norska värderingar" eller "tyska värderingar"? Vem skall ha rätten att bestämma vilka värderingar som är "svenska" och vilka värderingar som inte är det? Värderingar är individuella och inte knutna till en specifik nationalitet.

En värdering som däremot har mycket starkt fäste i den svenska nationen är den om jämlikhet och alla människors lika värde. Det skulle inte skada om Sverigedemokraterna började ta den "svenska värderingen" (för att använda Sverigedemokraternas eget språkbruk) på lite större allvar.