Israels militära invasion i Gaza har nu pågått i tio dygn. De palestinska dödstalen stiger upp emot 600, och någon vapenvila är ännu inte i sikte.
Trots Israels omfattande offensiv och militära överlägsenhet lyckas man inte förhindra Hamas raketbeskjutning av södra Israel. Konflikten har naturligtvis inte någon militär lösning. Däremot kan den militära händelseutvecklingen påverka förutsättningarna för en politisk lösning. Israel försöker med militära medel försvaga Hamas infrastruktur så kraftigt så att organisationen är beredd till större politiska eftergifter än vad som annars skulle ha varit fallet.
Striden står om vilka villkor som skall omgärda den vapenvila mellan Israel och Hamas som för eller senare måste komma. De nödvändiga elementen i en sådan vapenvila är 1.) att Israel avbryter sin militära offensiv och lämnar Gaza, 2.) att Hamas raketbeskjutningar av Israel upphör och 3.) att gränsövergångarna till Gaza öppnas och isoleringen av Gaza bryts. Det är främst kring vad som skall inrymmas i denna tredje punkt som det är svårt att nå enighet.
Israel är den starkare parten i konflikten och därför är det också på Israel som de starkaste kraven skall ställas på att våldet omedelbart upphör och att ett fullt humanitärt tillträde möjliggörs. Presidentskiftet i USA innebär att varken den avgående president Bush eller den tillträdande president Obama har den politiska viljan och/eller förmågan att i dagsläget sätta politisk press på Israel. Det är oerhört olyckligt, eftersom varje dag som går skördar nya civila ödsoffer och förstärker spänningarna mellan palestinier och israeler, spänningar som nu får ökat fäste i stora delar av den muslimska världen.
På onsdag sammanträder FN:s säkerhetsråd, och i allra bästa fall då kan det finnas en informell överenskommelse som kan ligga till grund för ett FN-beslut om vapenvila där USA inte lägger in sitt veto. Men jag är pessimist, och tror inte att processen hunnit gå så långt tills dess. Jag hoppas innerligt att jag har fel.
USA:s veto förlamar säkerhetsrådets arbete och Jan Eliasson kritiserar kraftfullt säkerhetsrådets och USA:s svek i denna fråga. Jag rekommenderar också Anna Dahlbergs modiga ledarkrönika i Expressen (4/1) där hon under rubriken "Ett onödigt krig" konstaterar: Israels problem är att dess vänner alltför ofta är flata ja-sägare. Var har kritiken funnits mot den kontraproduktiva blockaden mot Gaza? När hördes senast ett ord om den ständigt pågående bosättningsexpansionen på Västbanken och i östra Jerusalem? Anna Dahlberg karaktäriserar de s k Israelvännernas tystnad inför israeliska övergrepp som förödande inte bara för israeler, utan för palestinier och regionen i stort.
För övrigt berättade alltid utmärkta Bitte Hammargren i dag i Studio Ett att det numera är svårt att träffa en palestinier i Gaza som är under 30 år och som någon gång varit utanför området. Gaza är fyra mil långt, fyra kilometer brett och inrymmer ca 1.5 miljoner palestinier, varav hälften är under 30 år. Det är ungefär som en fjärdedel av Öland. Är det någon som undrar över grogrunden för palestinsk frustration och stödet åt Hamas?
11 kommentarer:
Detta skrev jag igår till al-hamatzav.org. det blev infört under rubriken "Nu har det startat...":
FRUKTANSVÄRT det som nu sker. Min hustru, som inte är religiös, önskar att det fanns en Gud. En straffande Gud.
Hur kan människor vara så förblindade att de som papegojor upprepar den israeliska propagandan om att Hamas är ett hot mot Israels existens? Över 500 dödade palestinier och 2 500 skadade före invasionen och fyra (4) dödade israeler. Och Hamas militära gren, hur många är de? Och hur torftigt beväpnade är de inte jämfört med angriparen, världens femte militärmakt som dessutom har världshistoriens största militärmaskin bakom sig.
Lite eftertanke efterlyses…
Man kan ju tro att dessa människor inte alls känner judarnas historia. Warszawagettot där man till sist gjorde uppror, utsiktslöst men ändå bättre än att bara svälta ihjäl eller transporteras till utrotningsläger. Jag påminns om detta när jag läser att livsmedelstranporterna i december skars ner från 450 till 80 lastbilar och att soldaterna nu för in betongfundament. Tyskarna byggde också höga murar kring gettot i Warszawa. Ransonerna skars ner till 200 kalorier/dag. Dit är det ännu långt för Gazaborna. Själv tror jag att nazisternas behandling av judarna utgör en spärr för hur långt Israels regering kan gå . Men barbariskt är det och förberett sen minst sex månader (israelisk uppgift).
Det kan också ingå i en plan, som innebär fortsättning i angrepp på Iran – av USA och Israel.
I oktober var en kommitté sammansatt av både repubikaner och demokrater färdiga med detta.
Det är tänkt att börja med en förhandlingsinvit till Teheran, men ska sen utvecklas till bombningar -–atombomb uteslutes inte. Den tyske journalisten Knut Mellenthin skrev om detta. Läs den svenska översättningarna på www.fib.se under rubriken Krigshetsarna är tillbaka.
Eftersom Israel är den starkare parten, så ställer Bjereld kraven på Israel att palestiniernas våld skall upphöra. Just nu gör Israel allt vad som göras kan för att stoppa det palestinska våldet - helt i enlighet med Bjerelds önskan.
G. Tikotzinsky, om du tror att Ulf Bjereld stoder Israels vald kan du lasa posten igen. "Konflikten har naturligtvis inte någon militär lösning."
Jag vet att du inte framst ar ute efter att diskutera har,men det ar anda bast att lasa vad motstandarna faktiskt skriver.
"Just nu gör Israel allt vad som göras kan för att stoppa det palestinska våldet" Logn. Att vagra vapenvila ar inte att gora allt for att stoppa vald, snarare tvart om.
Eleni S
Ulf, Bitte Hammargren skulle också i programmet ha kunnat säga att det är svårt att träffa någon unge i Sderot under 10 år som minns något annat än att vuxna män söder om gränsen varje dag skjuter raketer mot dem och att de måste leka inne, sitta i skyddsrum en stor del av tiden, se sina vänner få ben avslitna, somliga dödas och otaliga få livslånga trauman. Kanske någon annan drog upp detta så det blev balanserat? Ökar eller minskar detta israelers frustration och ångest?
Något annat Bitte Hammargren på plats i Libanon kunde upplysa oss om, t.ex. vad som orsakat att rörelsefriheten är så svår till och från Gaza? Något lite om terrorn eller ansvar från vuxna män som skjuter på barn från palestinsk sida?
A-K Roth
@ppropå Gazas storlek har jag har skrivit en kommentar om propagandan som sprids.
http://palestina.blogspot.com/2009/01/fims-falska-statistik-om-ume.html
Ulf, du var suverän i kvällens inslag i P3! Saklig, kompetent, rak och konkret! Mycket bra!
Tack Lovisa för uppskattningen!
6-10 borde bli ett nytt anrop när det varnas för onyanserade och affekterade slutledningar rörande MÖ-regionen.
När en 6-10:a är i uppseglande vet man att det snart kommer en medmänsklig versalanalys av läget på Gaza. Den ena parten beskrivs då som ett offer, vars hatiska och mordiska agenda förklaras utifrån historiska orsaker. Kort sagt förmår inte den sidan i konflikten att dra lärdom av historien, bara svepas med av dess vinglsag. Den andra parten däremot, har enligt 6-10:ans altruistiska devis, förmågan att dra lärdom av det förgångna. Den kan så att säga tänka till och förstå bättre.
Men eftersom den inte gör det så är den därför kalkylerat ond där den tillgriper våld.
Sådan humanitär retorik är förgiftad av smutsiga kiselstenar. Det låter förvisso vackert, men pekar också med hela handen på vart den verkliga skulden till eländet står att finna: hos en medveten och rationell men också etniskt identifierbar grupp människor. I detta fall som så många gånger för: JUDARNA.
Varför inte använda samma medmänskliga måttstock när vi synar båda sidor i konflikten? Är det bara judarna som förmår att besinna sig? Och varför förstår vi inte att en sådan förförståelse är kontraproduktiv?
Men Ulf, när du t.ex. skriver, "... Jan Eliasson kritiserar kraftfullt Säkerhetsrådets och USA:s svek i denna fråga...", kommer inte helt naturligt tanken för dig om varför Säkerhetsrådet inte för länge sedan behandlat frågan om Hamas' brott mot International Humanitarian Law?
Detta svek mot palestinier och israeler har pågått länge, för att inte tala om allvarligare svek, massakrer tom NU i Afrika. Eliasson och andra borde långt innan nu kraftfullt ha krävt från Säkerhetsrådet att Hamas stoppar sina attacker. Vem som helst kunde se att det "was a disaster waiting to happen" att låta dem hållas med sitt brottsliga agerande.
Jag tvivlar på att USA skulle ha lagt in något veto mot detta förslag. Hade man kunnat stoppa Hamas' aktioner hade denna tragedi kunnat avstyras. Inte lätt gjort förstås, ett jobb fyllt med faror. Men se hur det har blivit nu när Hamas fått härja ostört till det kokade över.
A-K Roth
"Israel är den starkare parten i konflikten och därför är det också på Israel som de starkaste kraven skall ställas på att våldet omedelbart upphör..."
Det finns absolut ingen logik i detta uttalande. De Allierade under andra världskriget var den starkare parten och ingen vettig människa ställde kravet att de skulle upphöra med sitt våld innan nazityskland besegrats och kapitulerat villkorslöst.
Vapenvila är meningslöst. Skärp kraven på villkorslös kapitulation av Hamas!
Ulf, de som ständigt attackeras av Hamas, civilbefolkningen i Israels södra städer, har inga egna vapen alls. Hamas är den starkare parten där.
A-K
Skicka en kommentar