När FN:s säkerhetsråd i natt antog resolution 1860 innebar det ett diplomatiskt nederlag för Israel. Visserligen använder resolutionen den svagare formen "calls for" (manar) i stället för "demands" (kräver). Men texten är oväntat hård i sin implicita kritik av Israel, och det var en glad överraskning att USA kunde ställa sig bakom uppmaningen till en "immediate, durable and fully respected ceasefire, leading to the full withdrawal of Israeli forces from Gaza" (ungefär: "en omedelbar, varaktig och fullt ut respekterad vapenvila som leder till ett fullständigt tillbakadragande av israeliska styrkor från Gaza"). Därutöver innehåller resolutionen formuleringar om vikten av öppna gränser till Gaza enligt tidigare överenskommelser.
Det politiska syftet med resolutionen var knappast att parterna omedelbart skulle lägga ned vapnen. Men resolutionen är en riktningsgivare som markerar att världssamfundet - inklusive USA - nu hårdare än tidigare påtalar att Israel måste göra de eftergifter som är nödvändiga för att få slut på kriget. Inte minst från USA:s sida finns en oro att Israels krig i Gaza leder till en destabilisering av hela regionen.
Israel har självklart uppfattat budskapet. Nu gäller det för den israeliska regeringen att finna en väg ut ur kriget där man inte tappar ansiktet inför hemmaopinionen. I annat fall kommer Benjamin Netanyahu och hans Likud-parti sannolikt att vinna det israeliska valet i februari och en sådan utveckling är det inte många i väst - eller i Mellanöstern överhuvudtaget - som önskar. Denna process kommer sannolikt att ta några dagar.
Nu gäller det för omvärlden att behålla pressen på den israeliska regeringen. I de förhandlingar som pågår i Kairo och på andra ställen är det två frågor som är avgörande - en överenskommelse om gränshanteringen till Gaza och möjliggörandet av en inompalestinsk dialog som skapar förutsättningar för en palestinsk samlingsregering. Isoleringslinjen har i dag få eller inga förespråkare.
Socialdemokraternas VU antog i dag ett uttalande om konflikten som gick betydligt längre än vad partiet tidigare gjort under konflikten. Bland annat krävs att EU:s nya uppgradering av samarbetsavtalet med Israel suspenderas.
Själv kommenterar jag händelseutvecklingen för Aftonbladet.
13 kommentarer:
Fast nu handlar det inte främst om diplomati utan om den militära uppgörelsen mellan den demokratiska staten Israel och Hamas, Ulf.
I det hänseendet innebär kapitel VI resolution 1860 i UNSC,utan USA´s röst, i princip Carte blanche för IDF att fortsätta sin kampanj mot terrorismen i Gaza.
/BR
Rubriken är lite olycklig, Ulf. Det låter lite som ett matchreferat med poänger. Hoppet att gazaborna snart slipper kriget borde vara det överstigande.
Annars är VU's uttalande väntat. Ingen nämner där Hamas, deras krigshandlingar och brott mot IHL; det gör f.ö. inte 1860 heller. Jag saknar någon som helst anspening på Hamas' roll i konflikten.
De attackerade i Israel vet därmed igen att deras situation inte är av någon betydelse. Ingen behöver hädanefter i FN fråga om folket i södra Israel har något människovärde, såvida inte en separat resolution riktar sig till Hamas. Din rubrik ger bitter eftersmak.
Hoppas som Ahtisaari att alla konflikter kan lösas och därmed denna. Att man lägger alla kort på spelplanen och kräver att parterna håller sina löften.
Socialdemokraterna verkar enligt en artikel jag läste på en av deras nyhetssidor inte gilla Ahtisaari. Är han inte polariserad nog? Den som klagade på att han vann fredspriset tog emellertid inte upp något annat dåligt val av fredspriset än Al Gore i fjol. Arafat som fredspristagare torde ha varit ett av de mest bisarra, speciellt i hindsight.
A-K
Tror att det är viktigt med stora demonstrationer i morron för att sätta tryck på Israel men också en spark i baken på EU:s förhandlare.
Menar då inte bara Sverige utan hela världen. Men vi som är här och kan, möt upp!
Ulf, även om jag väldigt gärna skulle se en vapenvila reagerar till och med jag på meningar som "Nu gäller det för omvärlden att behålla pressen på den israeliska regeringen". Visst, Israel är den militärt starkare parten. Men jag tycker absolut att man också måste säga att "det gäller för omvärlden att behålla pressen på Hamasstyret" för att få dem att gå med på en inompalestinsk dialog som leder till någon form av gemensamt palestinskt styre och en regering som Israel kan förhandla med.
Israel har ett stort ansvar för att lösa konflikten med palestinierna i sin helhet och också för det som nu händer i Gaza. Men politisk press måste också läggas på Hamasstyret i Damaskus, som ju inte lider av några bombningar alls. Det här verkar åtminstone Egypten ha fattat.
Jag tror inte att man kan vanta sig for mycket av denna "press." Nasta ar blir val Tjeckien, pro israel landet nummer 1, EU ordforandeskapet?
Italien ar dessutom valdigt pro Israel.
Israel planerade den har attacken val, precis i dodtiden mellan presidenterna, sa USA kan ju inte heller satta press,aven om de nu skulle vilja.
Eleni S
Naomi Klein har en intressant artikel om Israel i The Guardian i dag. rekommenderas.
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2009/jan/10/naomi-klein-boycott-israel
Eleni S
Anna
Problemet med den inompalestinska dialogen har väl tidigare varit att den svage Abbas, som stöds av Washington inte har kunnat förhandla med Hamas, pga isolationspolitiken som förts.
Du tror inte att Hamas blodiga maktövertagande i Gaza har bidragit pyttelite till frånvaron av dialog mellan PA och Hamas, Guardian?
/BR
BR
Delar av Fatah åkte ut från Gaza efter att Dahlans Washington stödda försök till militärkupp misslyckades...
Du kan ju läsa på i vilken kronologisk ordning sker och ting har skett...
Jaha, då har Israels ledargarnityr fått ännu en FN-deklaration att strunta i.
Vem som inledde fientlighetern i Gaza är irrelevant, Guardian.
Min poäng är att du utelämnade den blodiga uppgörelsen som den starkaste orsaken till frånvaron av inompalestinsk dialog, vilket är ganska okunnigt.
BR
“Complicating the Saudi mediation efforts, Israel and the United States do not want Abbas to agree to a unity government that stops short of recognising the Jewish state, renouncing violence and abiding by interim peace deals.
"There may be obstacles but we confirm that we are going with true intentions to reach a Palestinian-Palestinian agreement that would end tensions and reinforce national unity," Prime Minister Ismail Haniyeh of Hamas said on Monday.
Från 5 feb 2007
http://www.reuters.com/article/featuredCrisis/idUSL06694046
Re Kerstin: Och FN kan fortsätta att strunta i att stoppa grupper som drivs av homicida galningar som startar krig.
A-K
Skicka en kommentar