På måndag kl 09.30 håller talman Andreas Norlén och Stefan Löfven en gemensam pressträff. Senast då lär vi väl få veta om Stefan Löfven behöver mer tid för samtal i regeringsfrågan eller om han av talmannen redan samma dag kommer att föreslås som statsminister.
Vi befinner oss mitt i en komplex process, och få vågar sia om hur den ska sluta, Själv är jag optimist - jag tycker det är mer som talar för än som talar emot att Stefan Löfven kan bilda en ny regering. Socialdemokraterna vill gärna få till stånd en blocköverskridande lösning, Centerpartiet och Liberalerna börjar få slut på alternativ. De kan inte med mössan i hand gå tillbaka till Ulf Kristersson och de vill helst - särskilt Liberalerna - undvika ett extra val.
Den avgörande frågan är om det finns en genuin politisk vilja att komma överens. En sådan vilja förutsätter en ödmjuk inställning från samtliga parter, där man ger och tar. Samtliga partier måste också känna sig bekväma med den slutna överenskommelsen - annars blir den instabil och riskerar att uppfattas som illegitim. Spåren från Decemberöverenskommelsen förskräcker. Därutöver krävs det förstås politisk kreativitet för att hitta lösningar kring de punkter som Liberalerna och Centerpartiet fört fram.
Det gör ont i partisjälen på Liberalerna och Centerpartiet att släppa fram en ny socialdemokratiskt ledd regering. Måhända kan Annie Lööf och Jan Björklund finna stöd och tröst i dagens undersökning från Inizio. Undersökningen visar att 64 procent av Liberalernas och Centerpartiets väljare vill att deras parti släpper fram Stefan Löfven. Särskilt starkt är stödet bland centerpartisterna - nära 70 procent stöder en sådan åtgärd.
5 kommentarer:
"Det gör ont i partisjälen på Liberalerna och Centerpartiet att släppa fram en ny socialdemokratiskt ledd regering." Faktiskt, jag tror inte det. Inte efter det att M har öppnat för ett samarbete med SD, och särskilt inte sedan JÅ nu visat sina planer på att skapa ett "högerblock" bestående av SD, M och KD. Och C och L har säkert insett att läget kräver att de demokratiska politikerna samlar sig för ett kraftfullt motstånd mot kryptofascisterna.
Den avgörande frågan är förstås vad S kommer fram till vad gäller kravlistorna från C och L, och de fortsatta förhandlingarna. Jag anar att det kan finnas vissa luckor i dessa, som en erfaren förhandlare kan utnyttja. Det gick kanske väldigt snabbt att formulera kravlistorna.
Jag hoppas och tror att S ska finna en lösning som skyddar vår demokrati i detta svåra läge.
Jag kan inte riktigt uttyda om Lööfs totala vägran till alla former av kompromisser är en taktik för att förbättra hennes förhandlingsläge eller om hon genuint är oförmögen att anpassa sig till situationer. Logiskt sett skulle det ju vara en taktik då det gör situationen mer lättstyrd för henne att först börja tumma på det när hon är i rätt läge, men samtidigt tycker jag att hennes beteende på presskonferensen efter sonderingen med skygglapparna uppfällda till max och udden riktad mot alla andra framförallt visar på en bristande förmåga att erkänna verkligheten, så jag vet inte.
Ja frågan är hur "bekväma" partierna kommer att känna sig och inför sina väljare, om det nu går så långt som till en uppgörelse.
36 procent av C och L:s väljare vill tydligen inte ha Stefan Löfven som statsminister och hur detta kommer att påverka partiernas framtid är väl ganska givet.
"De kan inte med mössan i hand gå tillbaka till Ulf Kristersson" skriver Ulf. Nej, varför ska de gå tillbaks "med mössan i hand"? Kommer S att gå med på lagstiftning om sänkta ingångslöner, kraftiga skattesänkningar för högavlönade, kraftigt försämrad anställningstrygghet, avreglering av hyresregleringen som Lööf kräver för att "överväga" att släppa fram Löfven och göra en kraftig högersväng enligt Björklund? Centern är inget mittenparti sen Maud Olofsson definierade S som huvudmotståndare. Det är ett nyliberalt parti som i ekonomiskt och arbetsmarknadspolitiskt avseende står klart längst till höger på den politiska kartan. Så varför skulle inte Lööf kunna säga att hon gjort allt som står i hennes makt för att skapa en blocköverskridande regering (politik) men att S vägrat? Och med omtanke om Björklund välja Kristersson framför nyval. Då får hon dessutom igenom det mesta av sin politik. Svekdebatter kan varken hon eller Björklund undvika efter sina oförenliga uttalanden i valrörelsen.
Klas Bengtsson
ATT Det skränas och kverlureras, desto mer resultat.
Ska de vara klara på måndag blir det till att ligga i
över helgen, och Jäsp, vad har Centerpartiet ANNARS för
handlingsalternativ?
1. Att rösta nej i statsministeromröstningen?
Åhå, då blir det budgetraffel, sannolikt inte övergångsbudgeten.
Men det finns ingen alternativ statsminister.
2. C kan lägga ner rösterna vid budgetomröstningen,
åhå, då blir det en moderatbudget.
3. Worst case, en 3e omröstning med samma resultat, Löfven med en reviderad budget.
Stalltipset är enkelt - de kommer överens före budgeten. Vid statsministeromröstningen krävs aktivt nej från V, vid budgetomröstningen kan de lägga ner.
Kör de för hårt med V, så kan de rösta nej till Löfven, och det är kanske en slags förhandlingsteknik från C, att få det dit. Björklund är osynligare. Det är nästan så man hoppas att V börjar mopsa lite, så kan Lööf och kompani skrika och kverulera en vecka till? Mest för att det är så välspelad politisk teater. S.W
Skicka en kommentar