Nu står det klart att det inte blir en bred överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Moderaterna om Sveriges framtida migrationspolitik. Sakpolitiskt är det en framgång att överenskommelsen inte blev av. Visserligen finns det behov av långsiktighet i migrationspolitiken. Men form kan inte ställas framför innehåll. Om Socialdemokraterna gått Moderaterna ännu mer till mötes så hade det inneburit en kraftigt minskad asylmottagning i Sverige. Så blir nu inte fallet. Det är bra. Sverige bör sträva efter att hjälpa fler - inte färre - människor på flykt.
Sakpolitiskt och strategiskt framstår Miljöpartiet som vinnare. De värsta förslagen om en mer restriktiv flyktingpolitik har åtminstone tillfälligt avvärjts och partiet har nu förutsättningar att kunna sitta kvar i regeringen. Partiet har också skickligt omvandlat Moderaternas förklenande omdöme om partiet till en positiv symbol - vem vill idag inte vara en grön elefant?!
Även Socialdemokraterna kan pusta ut. Regeringskrisen är avvärjd och det finns nu bättre förutsättningar än tidigare att hålla ihop partiet. Ur ett längre tidsperspektiv kommer migrationsfrågorna att finnas kvar som en skarp konfliktfråga mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Men så hade blivit fallet även om Socialdemokraterna accepterat Moderaternas förslag om volymmål.
Moderaterna kan genom sitt avhopp fortsätta att konkurrera med Sverigedemokraterna om de väljare som kraftigt vill minska invandringen till Sverige. Samtidigt börjar partiets samarbetskapital att rinna ut. På ett drygt år har partiet inte bara hunnit lämna samtalen om en långsiktig migrationspolitik utan också hoppat av energiöverenskommelsen, hoppat av samtalen om åtgärdsprogram mot gängkriminalitet och hoppat av Försvarsberedningen. Statsmannaaktigt? Kanske inte.
Nu fortsätter den migrationspolitiska kommittén sitt viktiga arbete. När frågan om volymmål avfärdats kan diskussionerna fokusera på viktiga frågor som permanenta uppehållstillstånd (som vore väldigt bra för att underlätta integrationen), förbättrade möjligheter för familjeåterförening (Sverige bör sträva efter att förena familjer - inte sära dem) och införande av en ny humanitär skyddsgrund (som januaripartierna redan är eniga om).
I förlängningen väntar frågan om en nödvändig amnesti för unga ensamkommande som vistats i Sverige i över ett år, (unga människor som i många fall vistats i Sverige ända sedan 2015, hunnit utbilda sig och bli en del av en familj).
Det råder ingen brist på viktiga, humanitära frågor att ta sig an. Kampen fortsätter.
Visar inlägg med etikett Volymmål. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Volymmål. Visa alla inlägg
2020-06-25
Bjud inte Moderaterna på "volymmål" i asylpolitiken!
Just nu diskuteras förutsättningarna för Socialdemokraterna och Moderaterna att enas om migrationspolitiken. Sådana överenskommelser mellan de båda partierna har ju skett förr. Men det är viktigt att komma ihåg att Moderaterna radikaliserats i migrationspolitiken. Partiet har i retorik och politik närmat sig Sverigedemokraterna och vill till exempel minska den
svenska asylmottagningen med 80 procent, från nuvarande ca 20 000
människor om året till 4-5000.
Moderaterna har också bundit sig hårt vid att införa volymmål för antal människor som söker skydd och asyl i Sverige. Genom att bygga in sådana volymmål i en överenskommelse med Socialdemokraterna kommer Moderaterna att både kunna äta kakan och ha den kvar. Man når en överenskommelse där Socialdemokraterna i viktiga avseenden gått Moderaterna till mötes och samtidigt kan partiet genom volymmålen behålla migration som en konfliktfråga med Socialdemokraterna. Varje år ska det ju förhandlas om "volymerna" och Moderaterna kommer konstant att lägga sig på en lägre nivå än Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna föredrar att tala om"riktmärken" i stället för volymmål. Skillnaden skulle vara att man inte talar om "antal" utan om Sveriges andel av hela EU:s asylmottagning. Men problemen kvarstår. Om Sverige inte når upp till "riktmärket" kommer Moderaterna att kunna pressa Socialdemokraterna föra en än hårdare och mer restriktiv asylpolitik för att nå upp till volymmålet/riktmärket.
En viktig fråga är förstås nu om Moderaterna verkligen vill ha en uppgörelse, eller om partiet väljer att i en symbolpolitisk gest hoppa av förhandlingarna med motiveringen att Socialdemokraterna envisas med att föra en alltför liberal migrationspolitik. Moderaternas samarbetskapital har ju redan genom partiets diverse avhopp de senaste åren urholkats en hel del.
En annan viktig fråga är hur Miljöpartiet väljer att agera om det skulle bli en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Nöjer sig partiet med att skriva en egen reservation i kommittébetänkandet, och hoppas att kunna dra politiken i mindre restriktiv riktning när betänkandet så småningom ska bli proposition? Annars skymtar en regeringskris vid horisonten.
Jag hör också spekulationer om att regeringen skulle avstå från att lägga en proposition (om Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte kan enas) och i stället låta riksdagen ta initiativ och avgöra frågan. Det ser jag inte som ett seriöst alternativ. Regeringen styr riket - då kan man inte med bibehållen trovärdighet avhända sig ansvaret för ett så viktigt politikområde som migrationsfrågorna.
Sammantaget tycker jag att migrationspolitiken är ett område som lämpar sig sällsynt illa för volymmål (på samma sätt som till exempel LSS - vi kan ju inte neka behövande LSS för att volymmålet är nått eller genom att dra ner stödet till LSS nästföljande år även om behoven kvarstår).
Moderaterna har också bundit sig hårt vid att införa volymmål för antal människor som söker skydd och asyl i Sverige. Genom att bygga in sådana volymmål i en överenskommelse med Socialdemokraterna kommer Moderaterna att både kunna äta kakan och ha den kvar. Man når en överenskommelse där Socialdemokraterna i viktiga avseenden gått Moderaterna till mötes och samtidigt kan partiet genom volymmålen behålla migration som en konfliktfråga med Socialdemokraterna. Varje år ska det ju förhandlas om "volymerna" och Moderaterna kommer konstant att lägga sig på en lägre nivå än Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna föredrar att tala om"riktmärken" i stället för volymmål. Skillnaden skulle vara att man inte talar om "antal" utan om Sveriges andel av hela EU:s asylmottagning. Men problemen kvarstår. Om Sverige inte når upp till "riktmärket" kommer Moderaterna att kunna pressa Socialdemokraterna föra en än hårdare och mer restriktiv asylpolitik för att nå upp till volymmålet/riktmärket.
En viktig fråga är förstås nu om Moderaterna verkligen vill ha en uppgörelse, eller om partiet väljer att i en symbolpolitisk gest hoppa av förhandlingarna med motiveringen att Socialdemokraterna envisas med att föra en alltför liberal migrationspolitik. Moderaternas samarbetskapital har ju redan genom partiets diverse avhopp de senaste åren urholkats en hel del.
En annan viktig fråga är hur Miljöpartiet väljer att agera om det skulle bli en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Nöjer sig partiet med att skriva en egen reservation i kommittébetänkandet, och hoppas att kunna dra politiken i mindre restriktiv riktning när betänkandet så småningom ska bli proposition? Annars skymtar en regeringskris vid horisonten.
Jag hör också spekulationer om att regeringen skulle avstå från att lägga en proposition (om Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte kan enas) och i stället låta riksdagen ta initiativ och avgöra frågan. Det ser jag inte som ett seriöst alternativ. Regeringen styr riket - då kan man inte med bibehållen trovärdighet avhända sig ansvaret för ett så viktigt politikområde som migrationsfrågorna.
Sammantaget tycker jag att migrationspolitiken är ett område som lämpar sig sällsynt illa för volymmål (på samma sätt som till exempel LSS - vi kan ju inte neka behövande LSS för att volymmålet är nått eller genom att dra ner stödet till LSS nästföljande år även om behoven kvarstår).
2020-06-02
Nej till volymmål i svensk asylpolitik!
I morse diskuterade jag socialdemokratisk migrationspolitik med Lars Stjernkvist i P1 Morgon i Sveriges Radio. Lars Stjernkvist vill att Socialdemokraterna kommer överens med Moderaterna och accepterar kravet på ett volymmål (eller "riktvärde") för den svenska asylpolitiken. Det tycker jag är en riktigt dålig idé.
För mig som socialdemokrat är frågan alltid hur Sverige ska kunna hjälpa fler människor som befinner sig i nöd. Men Moderaterna vill införa volymmål för att stänga människor ute. Moderaterna vill minska den svenska asylmottagningen med 80 procent, från nuvarande cirka 20 000 människor om året som söker skydd till 4-5000. På så sätt kommer Moderaterna dessutom att behålla migration som en konfliktfråga med Socialdemokraterna. Varje år ska det förhandlas om "volymerna" och Moderaterna kommer konstant att lägga sig på en lägre nivå än Socialdemokraterna.
Lars Stjernkvist betonade att "målen" inte var ett tak. Enligt asylrätten är ju sådana tak förbjudna. I stället är tanken att om volymmålet inte nås ska Sverige vidta åtgärder som gör att färre flyktingar söker skydd hos oss nästa år. Jag frågade Lars Stjernkvist vilken typ av åtgärder han tänkte sig att Sverige skulle vidta för att få färre människor i nöd att söka sig hit. Om jag förstod honom rätt föreslog han dels att Sverige skulle betrakta fler länder som "säkra länder" och dels vidta åtgärder som försvårade familjeåterförening.
Men säkerhetsbedömningen av ett land ju aldrig kan baseras på hur många av landets invånare som flyr till Sverige. Säkerhetsbedömningen måste förstås basera sig på säkerhetsläget i landet. Och försvårande av familjeåterförening är inte ett bra sätt att hantera asylmottagningen - dels av humanitära skäl och dels för att försvårad familjeåterförening försämrar integrationen.
Sammantaget tycker jag att migrationspolitiken är ett område som lämpar sig sällsynt illa för volymmål (på samma sätt som till exempel LSS - vi kan ju inte neka behövande LSS för att volymmålet är nått eller genom att dra ner stödet till LSS nästföljande år även om behoven kvarstår).
Men lyssna gärna själv på inslaget och bilda dig en egen uppfattning.
För mig som socialdemokrat är frågan alltid hur Sverige ska kunna hjälpa fler människor som befinner sig i nöd. Men Moderaterna vill införa volymmål för att stänga människor ute. Moderaterna vill minska den svenska asylmottagningen med 80 procent, från nuvarande cirka 20 000 människor om året som söker skydd till 4-5000. På så sätt kommer Moderaterna dessutom att behålla migration som en konfliktfråga med Socialdemokraterna. Varje år ska det förhandlas om "volymerna" och Moderaterna kommer konstant att lägga sig på en lägre nivå än Socialdemokraterna.
Lars Stjernkvist betonade att "målen" inte var ett tak. Enligt asylrätten är ju sådana tak förbjudna. I stället är tanken att om volymmålet inte nås ska Sverige vidta åtgärder som gör att färre flyktingar söker skydd hos oss nästa år. Jag frågade Lars Stjernkvist vilken typ av åtgärder han tänkte sig att Sverige skulle vidta för att få färre människor i nöd att söka sig hit. Om jag förstod honom rätt föreslog han dels att Sverige skulle betrakta fler länder som "säkra länder" och dels vidta åtgärder som försvårade familjeåterförening.
Men säkerhetsbedömningen av ett land ju aldrig kan baseras på hur många av landets invånare som flyr till Sverige. Säkerhetsbedömningen måste förstås basera sig på säkerhetsläget i landet. Och försvårande av familjeåterförening är inte ett bra sätt att hantera asylmottagningen - dels av humanitära skäl och dels för att försvårad familjeåterförening försämrar integrationen.
Sammantaget tycker jag att migrationspolitiken är ett område som lämpar sig sällsynt illa för volymmål (på samma sätt som till exempel LSS - vi kan ju inte neka behövande LSS för att volymmålet är nått eller genom att dra ner stödet till LSS nästföljande år även om behoven kvarstår).
Men lyssna gärna själv på inslaget och bilda dig en egen uppfattning.
2020-05-10
Viktigt att S säger nej till M:s krav på "volymmål" för asylmottagningen
Den parlamentariskt sammansatta migrationspolitiska kommittén, eller Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken (Ju 2019:01) som den formellt heter, går nu in i slutfasen av sitt arbete. I slutet av juli ska de politiska partierna ha kommit överens om förslag som har brett stöd i riksdagen, och TT berättar att kommitténs opolitiska sekretariat nu tagit fram ett helhetsförslag som partierna förhandlar om.
I denna text tänkte jag uppehålla mig kring en av de punkter som partierna förhandlar om. Moderaterna vill gärna att det sätts upp ett volymmål för den svenska asylpolitiken, det vill säga att Sverige formulerar ett tak för hur många människor som söker asyl i Sverige. (I sekretariatets förslag används nu i stället ordet "riktmärke" - det har dålig klang att beskriva enskilda människor på flykt från krig och förtryck i termer som "volymer".)
Socialdemokraterna i kommittén vill helst inte ha ett sådant volymmål. Å andra sidan vill Socialdemokraterna väldigt gärna ha med Moderaterna på en överenskommelse - dels för att skapa långsiktighet i migrationspolitiken, dels för att man hoppas att på så sätt kunna avföra migrationspolitiken som en stridsfråga mellan S och M.
Så kanske att Socialdemokraterna accepterar principen om volymmål i hopp om att skapa fred med Moderaterna om flyktingpolitiken. Men en sådan strategi kan bli ett praktfullt socialdemokratiskt självmål.
Moderaterna blir naturligtvis jätteglada om Socialdemokraterna accepterar principen om volymmål. Samtidigt vill Moderaterna gärna ha kvar konflikten om migrationspolitiken med Socialdemokraterna. Risken finns att Moderaterna - när Socialdemokraterna väl accepterat principen om volymmål - ändå i sista minuten väljer att inte komma överens med motiveringen att socialdemokraternas kompromissvilja gått tillräckligt långt. Eller att Moderaterna visserligen accepterar överenskommelsen, men varje år framöver tar strid med Socialdemokraterna om hur stort volymmålet/riktmärket ska vara. Moderaterna är tydliga med att de vill minska Sveriges asylmottagande från dagens cirka 20 000 asylsökande per år till ner mot 5 000 asylsökande per år - och att volymmålet ska fungera som "ett kraftfullt styrmedel".
På så sätt vinner Moderaterna både i sak (det införs ett volymmål/riktmärke för asylmottagningen) och strategiskt (konflikten med Socialdemokraterna om migrationspolitiken hålls vid liv och förs nu ännu mer på Moderaternas planhalva - hur mycket flyktingmottagningen bör minska).
Min ståndpunkt är Sverige ska inte ha ett tak/mål/riktmärke för asylinvandringen. Som 16 av Sveriges mest framstående
folkrättsexperter skrev på DN Debatt för en tid sedan:
Kan vi med trovärdighet fortsätta att ställa krav på andras respekt för folkrätt och internationellt samarbete om vi själva ifrågasätter allmänt accepterade principer? Kan vi förvänta oss att Libanon välkomnar 1 miljon syriska flyktingar och Pakistan 2,9 miljoner från Afghanistan om vi själva sätter ett ”tak”? Och vad ska vi nordbor, världens mest välmående folk, säga till fattiga Uganda, med nära 1 miljon flyktingar, när vi stänger våra gränser?
Respekten för flyktingkonventionen är inte bara en fråga om trovärdighet i internationellt samarbete och efterlevnad av internationella avtal, utan också om grundläggande mänsklig värdighet och hur vi vill att våra samhällen ska se ut. Svenska riksdagspartier bör nu reagera och stå upp för flyktingkonventionen och flyktingars rättigheter.
I denna text tänkte jag uppehålla mig kring en av de punkter som partierna förhandlar om. Moderaterna vill gärna att det sätts upp ett volymmål för den svenska asylpolitiken, det vill säga att Sverige formulerar ett tak för hur många människor som söker asyl i Sverige. (I sekretariatets förslag används nu i stället ordet "riktmärke" - det har dålig klang att beskriva enskilda människor på flykt från krig och förtryck i termer som "volymer".)
Socialdemokraterna i kommittén vill helst inte ha ett sådant volymmål. Å andra sidan vill Socialdemokraterna väldigt gärna ha med Moderaterna på en överenskommelse - dels för att skapa långsiktighet i migrationspolitiken, dels för att man hoppas att på så sätt kunna avföra migrationspolitiken som en stridsfråga mellan S och M.
Så kanske att Socialdemokraterna accepterar principen om volymmål i hopp om att skapa fred med Moderaterna om flyktingpolitiken. Men en sådan strategi kan bli ett praktfullt socialdemokratiskt självmål.
Moderaterna blir naturligtvis jätteglada om Socialdemokraterna accepterar principen om volymmål. Samtidigt vill Moderaterna gärna ha kvar konflikten om migrationspolitiken med Socialdemokraterna. Risken finns att Moderaterna - när Socialdemokraterna väl accepterat principen om volymmål - ändå i sista minuten väljer att inte komma överens med motiveringen att socialdemokraternas kompromissvilja gått tillräckligt långt. Eller att Moderaterna visserligen accepterar överenskommelsen, men varje år framöver tar strid med Socialdemokraterna om hur stort volymmålet/riktmärket ska vara. Moderaterna är tydliga med att de vill minska Sveriges asylmottagande från dagens cirka 20 000 asylsökande per år till ner mot 5 000 asylsökande per år - och att volymmålet ska fungera som "ett kraftfullt styrmedel".
På så sätt vinner Moderaterna både i sak (det införs ett volymmål/riktmärke för asylmottagningen) och strategiskt (konflikten med Socialdemokraterna om migrationspolitiken hålls vid liv och förs nu ännu mer på Moderaternas planhalva - hur mycket flyktingmottagningen bör minska).
Kan vi med trovärdighet fortsätta att ställa krav på andras respekt för folkrätt och internationellt samarbete om vi själva ifrågasätter allmänt accepterade principer? Kan vi förvänta oss att Libanon välkomnar 1 miljon syriska flyktingar och Pakistan 2,9 miljoner från Afghanistan om vi själva sätter ett ”tak”? Och vad ska vi nordbor, världens mest välmående folk, säga till fattiga Uganda, med nära 1 miljon flyktingar, när vi stänger våra gränser?
Respekten för flyktingkonventionen är inte bara en fråga om trovärdighet i internationellt samarbete och efterlevnad av internationella avtal, utan också om grundläggande mänsklig värdighet och hur vi vill att våra samhällen ska se ut. Svenska riksdagspartier bör nu reagera och stå upp för flyktingkonventionen och flyktingars rättigheter.
2020-01-30
Nej till volymmål för asylinvandringen!
Nej, Sverige ska inte ha ett tak för asylinvandringen. Ett sådant tak är oförenligt med asylrätten och är inte värdigt ett av världens rikaste och allra mest välmående länder. Som 16 av Sveriges mest framstående folkrättsexperter skrev på DN Debatt för en tid sedan:
Kan vi med trovärdighet fortsätta att ställa krav på andras respekt för folkrätt och internationellt samarbete om vi själva ifrågasätter allmänt accepterade principer? Kan vi förvänta oss att Libanon välkomnar 1 miljon syriska flyktingar och Pakistan 2,9 miljoner från Afghanistan om vi själva sätter ett ”tak”? Och vad ska vi nordbor, världens mest välmående folk, säga till fattiga Uganda, med nära 1 miljon flyktingar, när vi stänger våra gränser?
Respekten för flyktingkonventionen är inte bara en fråga om trovärdighet i internationellt samarbete och efterlevnad av internationella avtal, utan också om grundläggande mänsklig värdighet och hur vi vill att våra samhällen ska se ut. Svenska riksdagspartier bör nu reagera och stå upp för flyktingkonventionen och flyktingars rättigheter.
Ja, det var ord och inga visor.
Nu menar en del att Sverige ska kringgå asylrätten genom att inte sätta upp en bestämd siffra för hur många asylsökande som Sverige ska ta emot, utan i stället sätta upp ett slags relativt volymmål om att Sverige inte ska ta emot fler asylsökande jämfört med folkmängd än genomsnittet i EU. Men vad händer då om målet inte nås, om antalet människor som utnyttjar sin mänskliga rättighet att söka asyl överstiger detta mål? Jo, då är tanken att Sverige ska nå volymmålet genom att i stället ta emot färre kvotflyktingar. Dessa kvotflyktingar väljs ut av FN och gruppen utgörs av de allra mest hjälpbehövande flyktingarna. Kvotflyktingar ska absolut inte användas som ett dragspel för att nå "volymmål". Jag förutsätter att de socialdemokratiska ledamöterna i den migrationspolitiska kommittén vägrar gå Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna till mötes och i stället säger bestämt nej till ett sådant förslag.
Nej, Sverige kan inte "hjälpa alla". Men diskussionen borde handla om hur Sverige ska kunna hjälpa fler - inte färre - av de 70 miljoner människor som i dag befinner sig på flykt.
Kan vi med trovärdighet fortsätta att ställa krav på andras respekt för folkrätt och internationellt samarbete om vi själva ifrågasätter allmänt accepterade principer? Kan vi förvänta oss att Libanon välkomnar 1 miljon syriska flyktingar och Pakistan 2,9 miljoner från Afghanistan om vi själva sätter ett ”tak”? Och vad ska vi nordbor, världens mest välmående folk, säga till fattiga Uganda, med nära 1 miljon flyktingar, när vi stänger våra gränser?
Respekten för flyktingkonventionen är inte bara en fråga om trovärdighet i internationellt samarbete och efterlevnad av internationella avtal, utan också om grundläggande mänsklig värdighet och hur vi vill att våra samhällen ska se ut. Svenska riksdagspartier bör nu reagera och stå upp för flyktingkonventionen och flyktingars rättigheter.
Ja, det var ord och inga visor.
Nu menar en del att Sverige ska kringgå asylrätten genom att inte sätta upp en bestämd siffra för hur många asylsökande som Sverige ska ta emot, utan i stället sätta upp ett slags relativt volymmål om att Sverige inte ska ta emot fler asylsökande jämfört med folkmängd än genomsnittet i EU. Men vad händer då om målet inte nås, om antalet människor som utnyttjar sin mänskliga rättighet att söka asyl överstiger detta mål? Jo, då är tanken att Sverige ska nå volymmålet genom att i stället ta emot färre kvotflyktingar. Dessa kvotflyktingar väljs ut av FN och gruppen utgörs av de allra mest hjälpbehövande flyktingarna. Kvotflyktingar ska absolut inte användas som ett dragspel för att nå "volymmål". Jag förutsätter att de socialdemokratiska ledamöterna i den migrationspolitiska kommittén vägrar gå Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna till mötes och i stället säger bestämt nej till ett sådant förslag.
Nej, Sverige kan inte "hjälpa alla". Men diskussionen borde handla om hur Sverige ska kunna hjälpa fler - inte färre - av de 70 miljoner människor som i dag befinner sig på flykt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)