2019-11-24

Är det rätt av Vänsterpartiet att hota med misstroendeförklaring?

Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt hotar med att rikta misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) om regeringen inte stoppar den pågående förändringen av Arbetsförmedlingen. Både Sverigedemokratena och Moderaterna har markerat att de gärna ger sitt stöd åt en sådan misstroendeförklaring. Om även Kristdemokraterna hakar på så får Vänsterpartiet ihop tillräckligt många mandat för att få igenom sin misstroendeförklaring (det krävs stöd av en majoritet i riksdagen, det vill säga minst 175 ledamöter) och då måste Eva Nordmark avgå,

Är det rätt eller fel av Vänsterpartiet att hota med misstroendeförklaring? Rätt för vem och i förhållande till vad blir de självklara följdfrågorna.

Vänsterpartiet har förstås rätt att försöka få igenom en misstroendeförklaring mot vilken minister som helst. Den som väcker misstroendeförklaring behöver inte ange några sakliga skäl. Däremot har det historiskt varit ovanligt att ett parti väckt misstroendeförklaring för att man varit kritisk till den förda politiken. Oftast har det handlat om en enskild minister som uppfattats ha misskött sitt uppdrag (till exempel Lennart Bodström 1985, Laila Freivalds 2005, Anna Johansson 2017).

Vänsterpartiet kan knappast argumentera för att Eva Nordmark misskött sitt uppdrag i sak, eftersom hon bara tjänstgjort som minister i två månader. I stället handlar det om innehållet i politiken. På samma sätt som när de allianspartierna sommaren 2017 hotade med misstroendeförklaring då de var missnöjda med regeringens planer på en flygskatt och höjda marginalskatter.

Vänsterpartiet har efter valet 2018 marginaliserats i svensk politik. Under mandatperioden 2014-2018 budgetförhandlade Vänsterpartiet varje år med den rödgröna regeringen. På så sätt kunde Vänsterpartiet påverka regeringspolitikens innehåll, samtidigt som Vänsterpartiet slapp som oppositionsparti slapp ta ansvar för den förda politiken. Makt utan ansvar är en ytterst förmånlig position, och den positionen tilläts Vänsterpartiet inta under dessa fyra åt.

I dag är det annorlunda. Den rödgröna regeringen samarbetar genom Januariavtalet i stället med mittenpartierna Centerpartiet och Liberalerna. Vänsterpartiet har fastnat i ett hörn och har svårt att ta sig ut. Jonas Sjöstedt tvingades släppa fram Stefan Löfven som statsminister eftersom det enda alternativet - en moderatledd regering som var beroende av Jimmie Åkesson - var betydligt värre.

Nu pressas Jonas Sjöstedt att visa musklerna, att markera att han och Vänsterpartiet inte tänker sitta och rulla tummarna i väntan på valet 2022. Hot om misstroendeförklaring är ett av de få redskap som han och partiet har till sitt förfogande.

Jonas Sjöstedt leker med elden. I ett osäkert och svårbedömt politiskt läge finns risken att det sätts igång en process som ingen kan kontrollera och som till sist slutar med att Ulf Kristersson får bilda regering. Undrar lite vad Jonas Sjöstedt säger då.

Nu tror jag inte det blir så. Jag förutsätter att Januariavtalets partier lyckas formulera sitt förslag på ett sätt som dels innebär bättre lösningar på Arbetsförmedlingens framtid än vad man haft anledning att befara (många centerpartister jag talar med är inte särskilt nöjda med hur det egna partiets talesperson hittills hanterat frågan - för att uttrycka det milt). Det finns ett starkt gemensamt incitament för Socialdemokraterna och Centerpartiet att inte låta denna fråga leda till regeringskris. Dels kan Jonas Sjöstedt sträcka lite på sig och hävda att Vänsterpartiet (och kanske även Ebba Busch Thor och Kristdemokraterna - de har ännu inte berättat hur de ställer sig till en misstroendeförklaring utan "inväntar" regeringes förslag) räddat landet och de arbetslösa från en katastrof.

Ingen svensk minister har hittills fällts i riksdagen i en misstroendeomröstning. Däremot har det hänt att ministrar avgått på grund av att de vetat att de skulle komma att fällas i en sådan omröstning. Jag tror ingen kommer att behöva avgå denna gången. Men läget är osäkert, och osvuret är därför bäst.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Tänk så här enkelt, efter Sjöstedts räddning av regeringsöverenskommelsen.
Vad kan V göra för att ha hedern kvar. Trots allt är ju överenskommelsen
ingenting som går hem i S-stugorna heller. SÅ om man tänker efter lite,
men det ska man väl inte säga för högt, så är väl detta en del av räddningen
även för S :-) Eftersom om misstroenedet börjar bli allvar, så får ministern
gå, som är en väldigt dugande minister, och så klart inte ett barr ansvarig
för tosserierna från C. Det kommer ju gå fullständigt åt helveten med
att privatisra statliga skattepengar, det är öppet mål för ännu mer dårpppi
med fusk och mygel. Så Widar tänker nog rätt, även om tankebanan inte dras till
spetsen.

Det är ju själva innehållet som är fel, och utses en ny minster med samma fråga, så fälls ju även denne/a och det intressanta blir då om det går att ha en minister för
dessa frågor, kanske ska posten bli vakant :-)

Det kommer alltså inte gå att få igenom just denna reform, även om åtgården har stöd i budgeten, pga budgetreglerna. Så istället för att skjuta på orsaken eller innehållet, som är C, så skjuter man på budbäraren, ser man det så, så kanske det går att trixa sig vidare, där alla inser att regeringen kan regera vidare, med C reform under fortsatt beredning på RK, men utan tillsatt minister, eftersom förslaget saknar stöd i riksdagen. hahaha. S.W

Anonym sa...

Dags för Löfven att slänga någon liten köttbit åt den morrande hunden för att tysta ner honom. Med liknande tilltag i lämplig utportionering kan V klara sig igenom mandatperioden med hedern och profileringen i behåll.

Homo Economicus

Anonym sa...

En åtgärd kunde vara att ta bort just av-/omvecklingen av AF från ansvarig minister, och tråckla
in denna fråga direkt under statsrådsberedningen, i något dunkelt samordningskansli. Kanske
kunde man låta några FP-nissar få vara med vid grytan. Det är väl så att eftersom det är
Cs reform, men C inte vill ta ansvar för de egna påhitten i regeringsställning, så ställs frågan
om ansvar på sin spets. Rimligtvis borde ministerns kunna sitta kvar, om man bara kunde
vakantsätta ansvarig minister för själva omdaningen av AF, så kanske frågan kan hanteras
vidare av tjänstemännen :-) Det är alltså inte S fel, att förslaget saknar stöd i kammaren.
Vilket innebär att Löfven rimligen inte bryter överenskommelsen, om det några timmar
före utlyst misstroendevotum, som får anses gälla sakfrågan, och inte ministern, påannonseras
att ministern avgår som ansvarig för specifikt AF, eftersom det saknas stöd för en minister
som ska genomföra just den reformen. men ministern har ju inte gjort något fel vare sig
formell eller soligt, varför det i praktiken innebär ett misstroende mot själva förslaget.
Om förslaget saknar stöd i utskott och kammare, ska det rimligen återremitteras, så
att det kan accepteras av riksdagen, det är tom en smula demokratiskt, och kanske erhålls
något slags ny konstitutionell absurd praxis. Där ministern kan ske sedan åter kan. bli ansvarigt
statsråd för en arbetsmarknadsfråga som i vart fall inte har en majoritet emot sig.
Men då måste Löfven bli bättre på att se ut som en fiollåda i ansiktet. Höja ögonbrynen en smula,
le en smula, och förefalla vara väldigt upprörd över lekstugan, så ger man tillbaka med samma mynt.
Form, yta eller innehåll?

Ja se det går att få ihop, ring Schlingman och fråga hur man förpackar alla möjliga slags idéer,
sedan är det frågan om AF, som trots allt ska göras någonting åt. Formerna för detta, återstår att se.
S.W

Anonym sa...

Några reflektioner i största allmänhet:

Sedan är det detta med form och innehåll.
För att studera några partier i mitten, där
i vart fall Centerpartiet för närvarande gått
in i en slags idisslande fas, där man i princip låtsas
att man inte finns, det är inte omedvetet.

Jösses Herre
SCB -- Nov -- osäk - Maj -- osäk I Diff. I Val. I Diff
C. --- 07,3 # ±0,4 # 06,9 # ±0,4 I +0,4 I 08,6 I ‑1,3*
Fp --- 04,1 # ±0,4 # 03,7 # ±0,3 I +0,4 I 05,5 I ‑1,4*
CFp -- 11,4 -------- 10,6 ------ I +0,8 I 18,5 I -2,7*

Samarbetspartierna Fp+C tappat -2,7% sedan valet.

Jösses Jösses
SCB -- Nov -- osäk - Maj -- osäk I Diff. I Val. I Diff
C. --- 07,3 # ±0,4 # 06,9 # ±0,4 I +0,4 I 08,6 I ‑1,3*
Mp --- 05,1 # ±0,5 # 05,6 # ±0,5 I ‑0,5* I 04,4 I +0,7*
C+Mp - 12,4 -------- 12,5 ------ I -0,1 I 13,1 I -0,6*

De gröna goda, som brukar vara kommunicerande kärl,
ligger helt still sedan maj och ett tapp på -0,6% sedan
valet, där det ser ut som att Bolund har hämtat tillbaka
en del vilsna missnöjda Miljöpartister. Men C har tappat
1,3% sedan valet. Så nog är C inne i ett omtag, där det
nog blir samma spagat som för alla andra.
(Mp och Sd undantaget)

Vänster
SCB -- Nov -- osäk - Maj -- osäk I Diff. I Val. I Diff
S+Vp - 34,4 -------- 36,3 ------ I -1,9* I 26,3 I -1,9

Minskat nära 2% sedan både maj och valet, tappet sker
sker alltså inte i samband med regeringsöverenskommelsen
i januari, utan nu under hösten.

Höger
M+Kd - 24,9 -------- 29,0 ------ I -4,1* I 36,3 I -1,9

Här var det inte heller så livat, minus 4% sedan maj,
och minus 2% sedan valet. Det var Kd som ett tag lyckades
lägga rabarber på ett antal väljare som är mindre nöjda
med migrationspolitiken, eftersom om det var Adaktussons
kynne som avgjort, så skulle dessa sympatisörer nog sällat
sig någon annan stans.
S.W

Anonym sa...

Inte lätt att vara "normal" om man med normal inte menar
att vara C+Mp+Fp.

Lägger man ihop M+Kd och summerar med S -> blir det hyfsat "normalt"
Common sense eller sunt förnuft, som ska tampas mot endera Herre-Jösses
eller mot Jimmys Folkjazzigare toner.

SCB -- Nov -- osäk - Maj -- osäk I Diff. I Val. I Diff
M. --- 18,3 # ±0,8 # 16,0 # ±0,8 I +2,3* I 19,8 I ‑1,5*
Kd --- 06,6 # ±0,4 # 13,0 # ±0,7 I ‑6,4* I 06,3 I +0,3
M+Kd - 24,9 -------- 29,0 ------ I -4,1* I 26,3 I -1,9
S. --- 26,3 # ±0,8 # 27,6 # ±0,8 I ‑1,3* I 28,3 I ‑2,0*
Summa: 51,2 # ---- # 56,6 # ---- I -5,4* I 44,6 I -3,9*

-4 sedan valet och -5,4 sedan maj, det är alltså ingen utveckling
som är annat än självförvållad, och Sd balanserar detta lika.

------ M+Kd+S - Sd - Diff
-Val # -4,0 % +5,1% (1,2%) - Sd har vunnit 1% extra på Fp och C.
-Maj # -5,4 % +5,5% (0,1%) - Helt jämn förlust sedan Maj.

att jämföra med Sd

SCB -- Nov -- osäk - Maj -- osäk I Diff. I Val. I Diff
Sd --- 22,6 # ±0,7 # 17,1 # ±0,8 I +5,5* I 17,5 I +5,1*
CLMp - 16,5 -------- 16,2 ------ I +0,3* I 18,5 I -2,0
Summa: 39,1 # ---- # 33,3 # ---- I +5,8* I 36,0 I +3,1*

Viss polarisering kan skönjas, dvs Sd vinner av olika
anledningar, medan Herre Jösses står stil 2018, men
har backat -2% sedan valet.

Sammanfattning SCB

S+Vp - 34,4 -------- 36,3 ------ I -1,9* I 36,3 I -1,9
M+Kd - 24,9 -------- 29,0 ------ I -4,1* I 26,3 I -1,9

Sedan valet är förlusterna lika mellan vänster och höger,
men sedan maj, så är Kd tillbaka vid sin läst, där det
är Sd som vunnit mer av spelet än M, som trots allt gått
fram 2,3% sedan maj.

Sd --- 22,6 # ±0,7 # 17,1 # ±0,8 I +5,5* I 17,5 I +5,1*
CLMp - 16,5 -------- 16,2 ------ I +0,3* I 18,5 I -2,0

Svart på vitt
SVMKd: 59,3 -------- 65,3 ------ I -6,0* I 72,6 I -3,8
CLMpSd 39,1 -------- 33,3 ------ I +5,8* I 36,0 I +3,1*

Jämfört maj:
Etablerade partierna vänster och höger tappat -6&
medan Sd + HerreJösses har vunnit lika mycket +5,8%

Sedan valet
har vänster+höger classic tappat nära 4% medan Sd gått
fram 5% där Herre Jösses tappat -2%

Det är inget enkelt landskap att navigera i, eftersom
de olika partierna nästa alla slits mellan:
realister - idealister
Pragmatiker - Fundamentalister

Det är fler än Nyamku Sabuni som har svårt att orientera
inom sitt eget parti - just därför framstår somliga som
en smula villrådiga och vankelmodiga, just nu. Helleluja.
nya tider skola komma. Men tänk om inte våra politiker
var så himla rädda för att vara människor, det är någon
slags besynnerlig rädsla att uttrycka sig reakt och enkelt,
och istället för att slingra sig, säga, vad fan tror du,
jag kan fasiken inte svara ja eller nej, för jag vet inte,
politik är ett rävspel, och minsta nyans fel, så blir
det krigsrubriker, om inte annat från någon särskilt
omhuldande samarbetspartner. Det är egentligen helt hopplöst
att försöka styra en skuta, där halva bestättningen är kvar
i land, men har väldigt stark uppfattning om kurs och trim,
men det kan man inte säga, och då blir det helt enkelt en
smula mussligt. S.W
S.W