Länge hade jag svårt för studentavslutningar. Inte avslutningarna i sig, men studentflaken med tjoande unga män och kvinnor som inte sällan i berusat tillstånd firade att de gått ut gymnasiet.
Jag tillhör generationen där många uppfattade studentfirandet som "borgerligt", en gammal överklassceremoni som inte ens längre fyllde någon funktion eftersom studentexamen avskaffades 1968. Vi var fem i min klass som vägrade bära studentmössa (jag tror jag fortfarande kan namnge de övriga fyra, efter alla dessa år). Mina föräldrar ville att jag skulle köpa en kostym - det ville inte jag. Kompromissen blev att jag köpte en jeanskostym (!) som jag använde en enda gång. (Gud hjälpe, jag tror jag har kvar den i en garderob någonstans.) Jag gick tvåårig social linje och var 17 år. Ja, jag var brådmogen och omogen på samma gång.
I dag har jag försonats med studentflaken. Studentmössan är inte längre en överklassymbol och tjoandet syftar inte i första hand på en utförd prestation (eftersom alla firar, oavsett om de har godkänt betyg i alla ämnen eller ej). I stället är firandet och tjoandet ett uttryck för den starka frihetskänsla som följer efter så många år i den svenska skolan. Från och med i dag är ni befriade från skolan, som Jan Hammarlund sjöng en gång. Och friheten är alltid värd att fira.
Jag tycker också om den nya traditionen där firande ungdomar från alla delar av världen poserar med flaggor, antingen den svenska flaggan eller flaggor från andra länder. Flaggspelet gestaltar den fantastiska mångfald som präglar och även framöver kommer att prägla detta underbara land som vi kallar Sverige.
4 kommentarer:
Den huvudsaka underbarheten med Sverige är naturen, och den är ju inte svenskarnas egen förtjänst.
Jag minns beskedet per telefon att jag klarat mig (med knapp nöd) varpå storebror fixade cykelfärd att ta hem mig med - många hängde med för de visste att farsan var generös med spriten. Studentmössan försvann och har aldrig återfunnits.
Detta med bildning är svårt. Stefan Löven gav en definition i den senaste partiledardebatten map diskussionen om "enkla jobb". Tror han sa (ungefär) " inga speciella förkunskaper" ( den som vill kolla in mera exakt kan säkert återfinna den exakta ordalydelsen via SVT play).
Hur många är det i Regeringen som tagit en studentexamen...? Ibland tror jag att ett typiskt enkelt jobb är att sitta i en svensk Regering. Men än mer skrämmande är att detta (så låga förkunskaper som möjligt, eller ingen högre examen) dessutom verkar vara meriterande för att sitta i Regeringen. Antar att sossarna hädanefter inte skall behöva ha några som helst rekryteringsproblem till regeringsposterna
Kjell Eriksson
Detta nya fenomen med att man viftar med en "hemlandsflagga" är ett intressant symptom på "etnifieringen" av de nationella symbolerna. För det är ju så att många som viftar med flaggor från sina "hemländer" själva är födda i Sverige, och kanske bara besökt sitt "hemland" några enstaka gånger i livet. De identifierar sig dock inte med den svenska flaggan eftersom de upplever att den tillhör den svenska etniciteten, en grupp de känner att de inte tillhör. En ungdom född i Sverige men med kurdiska föräldrar viftar således med Kurdistans flagga. Ett uppsving för etnisk nationalism och en rätt tråkig utveckling tycker jag.
Skicka en kommentar