2016-06-02

Medierna och flyktingfrågan

I dag publicerade Institutet för mediestudier antologin "Migrationen i medierna" där jag bidrar med texten "Medierna och flyktingfrågan. Om svårigheten att kombinera opartiskhet med ett värnande av demokratins principer". I texten diskuterar jag mediernas nyhetsrapportering om flyktingfrågan, givet påståendena om att medierna "mörkar sanningen" i detta ämne.

Jag skriver bland annat: Sammanfattningsvis är mitt intryck att nyhetsrapporteringen i svenska medier om migration och flyktingmottagning i alltför stor utsträckning präglats av katastrofjournalistik. Situationen i till exempel Syrien och för de människor som flyr krigets fasor kan naturligtvis på goda grunder beskrivas som en katastrof. Men när katastroftänkandet överförs även till Sverige och till svensk flyktingmottagning går det fel. Vedermödorna för enskilda människor på flykt kommer i skymundan för de ansträngningar som det svenska mottagningssystemet hade att hantera. 

Hela texten kan läsas här.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Efter att ha läst de flesta inläggen är resultatet som väntat. Varje inlägg styrs av författarens personliga preferenser. (Tyvärr också mitt.) Anders Lindberg, som haft svårt att komma ner på fötterna efter 180-graderssvängen i migrationspolitiken, presenterar ett substanslöst inlägg. Ulf hävdar som väntat mänskliga rättighetsperspektivet före medborgarperspektivet. Anna Dahlbergs och Granestrands inlägg stämmer bra överens med min egen uppfattning. Det tydligaste exemplet på att medierena generellt sett inte gjort sitt jobb är det till nyligen framförda mantrat om flyktinginvandringen lönsamhet och nödvändighet mot bakgrund av Sveriges demografi. Sverige har blad de högsta födelsetalen i Europa och trots att ingen seriös ekonom hävdat att flyktinginvandringen varit lönsam har massmedia ägnat sig åt att lyfta fram ekonomiska dilletanters sagor. Argumentet för flyktinginvandring är naturligtvis humanitärt och inte ekonomiskt, men för den som vill värna välfärdsstaten går det inte att bortse från de ekonomiska konsekvenserna. Ulf varnar för katastroftänkande. Någon ekonomisk katastrof för Sverige tror inte heller jag på om vi inte återgår till tidigare politik. Men däremot kan vi vänta oss ytterligare ökad segregation med större kulturella spänningar oavsett regering. Och ordet katastrof är relevant när det gäller att beskriva sysselsättningsläget för utomeuropeiska flyktinginvandrare. Utan att hemfalla åt konspirationsteorier tycker jag att det är svårt att förneka en omfattande självcensur i media, manifesterat i åsiktskorridoren. Medias och jornalisters (och statsvetares) bästa gren har aldrig varit självkritik. Läs t ex Marteus, Expressens bekännelse, ett ovanligt undantag. Att inte gynna SD har uppenbarligen haft rakt motsatt effekt. Inte minst blir det ett problem för socialdemokraterna som förlorat många väljare till SD, för som Widar Andersson, s, skriver idag: "Det är faktiskt lätt att känna empati med medborgare som känner tvekan mot att gå tillbaka till ett parti som liknat en vid Hitlers lärjungar."
Klas Bengtsson

Anonym sa...


Under de senaste åren har vi fått ett slags samizdatlitteratur: böcker, svenska
och utländska, som inte fått recenseras i svenska etablerade media. Här finns t ex
Goodharts The British Dream, Caldwells Revolutionen i Europa, Sarrazins böcker,
Arnstbergs/Sandelins böcker, Tullbergs Låsningen, Colliers Exodus. Alla är de faktafyllda och resonerande, men de är också invandringskritiska. Då blir det omöjligt för svenska tidningsredaktioner och svt-redaktioner att behandla dem. Denna systematik i behandlingen av invandringskritisk litteratur är ett ovedersägligt bevis för att svenska media i snart ett årtionde har gjort vad de kunnat för att undanhålla befolkningen nödvändiga kunskaper som svensk invandringspolitik och dess konsekvenser.
Det behövs inte mer elaborerade metoder för att klarlägga sveket mot befolkningen.
Idag sägs det helt skamlöst att vi i Sverige inte följt utlänningslagen i flera
avseenden. T ex har asylsökande med avvisningsbeslut tillåtits bo kvar i sina
förläggningar med bibehållen dagpenning. Varför fick vi inte veta detta tidigare?
Mörkläggningen har varit effektiv. /Anders Nilsson