Brexit-sidans seger i den brittiska folkomröstningen fick omedelbart dramatiska konsekvenser. Börserna faller och pundet störtdök till sin lägsta nivå på 30 år. Premiärminister David Cameron har avgått och i Labour utmanas Jeremy Corbyns ledarskap - mer än tio skuggministrar har på ett par dagar hoppat av sina uppdrag. I Skottland höjs röster för en ny folkomröstning om självständighet.
Turbulensen väcker en rad frågor. Bland de mest centrala märks: Kommer Storbritannien verkligen att lämna EU? Kommer det att finnas något Storbritannien som kan lämna EU? Kommer det att finnas något EU som Storbritannien kan lämna?
Folkomröstningen om EU var bara rådgivande. Ett nytt politiskt ledarskap i Tories och i Storbritannien kan - om opinionen vänder - frestas att frångå folkomröstningens resultat och förorda att Storbritannien till sist ändå stannar kvar i EU. Visserligen är det så (om jag förstått det rätt) att när Lissabonfördragets artikel 50 om utträde ur unionen väl aktiverats finns ingen återvändo. Men det dröjer åtminstone tre månader innan den artikeln aktiveras och eftersom den aldrig prövats så finns det utrymme för politisk och juridisk kreativitet. Arbetshypotesen är fortfarande att Storbritannien lämnar EU. Men helt säker kan ingen vara.
Om Storbritannien skulle välja att lämna EU kan Skottland mycket väl välja att lämna Storbritannien. Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon har redan förklarat att det skulle vara "demokratiskt oacceptabelt" om Skottland tvingas ut ur EU mot folkets vilja. I Nordirland framförs krav på en folkomröstning om förhållandet till Irland. Kvar blir i så fall England och Wales...
Och vad händer med EU vid en Brexit? I Nederländerna höjs röster för en folkomröstning motsvarande den i Storbritannien. Och vad händer i Frankrike om Marine Le Pen (Gud förbjude) vinner presidentvalet nästa år? Finns det några förutsättningar att driva en Swexit-kampanj i Sverige? Hittills visar opinionsmätningarna inga tecken på ett ökat stöd för svenskt EU-utträde, men det är ännu för tidigt att avfärda möjligheterna att mobilisera en negativ EU-opinion i Sverige.
Givet den ekonomiska och politiska turbulens som nu råder är det viktigt att inte rusa åstad. Det är bättre att det blir bra än att det går fort. Storbritannien måste ges tid att aktivera artikel 50, de efterföljande förhandlingarna måste också få ta tid. Det gäller att minimera förlusterna för både Storbritannien och EU, samtidigt som en Brexit kan bli en möjlighet att hantera en del av de politiska och demokratiska problem som kringgärdar EU.
Jag är inte orolig för en Brexit i sig. Både Storbritannien och EU lär klara sig ändå. Jag är orolig för det som Brexit är ett symptom på - det vill säga det vidgade gapet mellan politiken (de beslutsfattande institutionerna) och det politiska (de värderingar och åsikter som genomsyrar folkopinionen), att medborgarna vänder de etablerade partierna ryggen och i stället söker sig till populistiska och/eller högernationalistiska partier samt att möjligheterna till politiskt ansvarsutkrävande försämrats.
Det är hur vi skall hantera dessa problem debatten bör handla om. Brexit är en bisak i sammanhanget.
10 kommentarer:
Eller så har de etablerade partierna blivit för etablerade och oftast just populistiska. Titta på senaste partiledardebatten, ingen svarar ju på frågor som ställs. Den enda som någorlunda svarade var ju Jimmy Åkesson. Jag vill poängtera att jag inte är SDs anhängare och menar inte heller att hans svar föll mig i smaken. Så länge de etablerade partierna kommer att fortsätta med att ignorera verkligheten kommer partier som SD växa. Men jag tvivlar verkligen på att nuvarande politiska landskapet kan klara av den uppgiften.
Det är för tidigt att säga exakt vad britterna protesterade mot när de röstade för Brexit. Det var helt säkert en blanding av olika faktiska eller inbillade fel i EU. Men en sak är säker - EU byråkratins storlek (dvs kostnad) och EU byråkraternas förmånliga löner och skattesatser sticker rejält i ögonen hos folk som måste försörja sig på hederligt arbete.
Brexit är först och främst ett symptom på att det finns ett berättigat missnöje med den politik som förts inom EU.
Framförallt så är det missnöjet med den havererade massinvandringen.
Inte konstigt att GB röstar som de gör , när det visas kravaller från Calais och den djungel som blivit uppsamlingsläger för alla som vill ta sig in i GB.
Om inte den svenska regeringen infört gränskontroller och en mer restriktiv invandringspolitik, så hade det även här snart kommit krav på Swexit.
Anledningen till att SD inte längre ökar , beror naturligtvis på detta och det är något även kritikerna borde acceptera om de inte vill ha ett samhälle som kommer att bli alltmer dominerat av partier som har invandringsfrågan som sitt huvudnummer.
England har visserligen uttryckt en önskan om att lämna EU men ännu ej gjort det. Island har aldrig varit med i EU. Och vem är kvar i en fotbolls EM?
Och Ulf Bjereld: man vinner inte i förtroende som politisk kommentator/analytiker när man säger att ”Gud förbjude” att Marine Le Pen skulle vinna presidentvalet i Frankrike nästa år!
Svaret på Ulfs fråga (det är politikerna som vänt folket ryggen. För övrigt vad tycker du om Aida åsikter.
http://www.svd.se/vart-ar-eu-pa-vag/i/senaste
Jag kan hålla med om "Gud förbjude" ang att Marine Le Pen vinner presidentvalet i Frankrike. Och visst får folkomröstningsresultatet konsekvenser. Men det får ju inte framställas som något konstigt om man ordnar en folkomröstning, och sedan upptäcker att man får ett resultat man inte vill ha. De flesta argumenten var ju kända ingångsvärden före omröstningen. Att nu 3 milj britter påstås ha skrivet under ett upprop om en ny folkomröstning verkar tragiskt på något sätt... Skulle så många britter ha missförstått att det var en folkomröstning och vad den handlade om...?
Det blir lite ironiskt på många sätt.
1. Man ordnar en folkomröstning och hoppas på ett visst resultat
2. Och så blir man i efterhand besviken på resultatet
3. Och i en demokrati skulle folkets uppfattning plötsligt inte vara en bra uppfattning. Därför borde man inte ha frågat. Per definition helt fel.
4.Och varit består attraktionen för extrempartier? Är det ett resultat av att folket har fel uppfattning eller att traditionella politiker har misslyckats kapitalt...?
Kjell Eriksson
Enligt Löfven är UK en viktig svensk allierad i EU.
Nu verkar det som om britterna funderar över hur
folkomröstningen kan rundas, ev genom ett nyval där
partier har remain som första punkt. I detta läge
är Löfven ett eko av Juncker; UK måste genast begära
utträde enligt § 50. Är detta ett svenskt intresse att
pressa på för att en viktig allierad ska motas ut?
Löfven är inte så reflekterad som man kan begära. /AN
Insiktsfullt att du Ulf träffsäkert formulerar problemet så här:
"...det vidgade gapet mellan politiken (de beslutsfattande institutionerna) och det politiska (de värderingar och åsikter som genomsyrar folkopinionen), att medborgarna vänder de etablerade partierna ryggen och i stället söker sig till populistiska och/eller högernationalistiska partier samt att möjligheterna till politiskt ansvarsutkrävande försämrats."
Nu återstår att se om våra politiker fortsätter sina livskarriärer som vanligt och ytterligare driver på de mekanismer som göder populismen. Detta gäller för övrigt även stora delar av media som ängsligt kämpar med att kommunicera uppfattningar och förklaringar som väldigt många väljare inte ställer upp på. Allt detta är farliga mekanismer som vi i Sverige tror oss vara immuna emot. Dags att politik, media och debatt snabbt börjar inse att deras etablerade agenda bäddar för en bedrövlig framtid.
Cecilia Malmström kommer från ett 5% parti. Var hittas legitimitet att hon ska företräda Sveriges folk i EU-kommissionen? Nä, jag röstade nej 94 och skulle gladeligen rösta för ett SWEXIT. Artikel 50 är spaken till katapultstolen. Dra den innan Junker odödligförklaras och demokratin förbjuds.
Inga bedömare här i Sverige tycks ha uppfattat det som diskuterats i U.K., dvs att det är EU som hela tiden ändrar sin målsättning och strävar efter att förvandla Unionen till ett Europas Förenta Stater -- där dagens europeiska nationer till slut förlorar sin självständighet totalt. Och att denna process drivs helt utan folkförankring, dvs odemokratiskt.
Det är detta som Brexit är en reaktion på.
Skicka en kommentar