Försöken att få i gång fredsprocessen i den israelisk-palestinska konflikten går utomordentligt trögt. Bygget av olagliga israeliska bosättningar på ockuperat palestinskt område fortsätter, liksom isoleringen av Gaza. Även försoningssamtalen mellan Fatah och Hamas har gått i stå. Förhoppningen att president Barack Obama skulle kunna pressa parterna till de nödvändiga eftergifterna har hittills kommit på skam.Men förtvivlan är förtryckets bäste vän. För att mobilisera mod och motstånd publiceras nu boken 22 sömnlösa nätter. En bok om kriget i Gaza (Nixon, 2009), där jag bidrar med ett kapitel tillsammans med bl a Per Gahrton, Mattias Gardell, Naomi Klein, Hans Linde och Catrin Ormestad. Syftet är att synliggöra krigets helvete och samtidigt diskutera olika vägar för att äntligen kunna skapa en fredlig och varaktig lösning på konflikten.
Boken presenteras i ABF:s monter B 09:19 på Bokmässan i Göteborg nu på söndag 27 september kl 13.00, av mig och bokens redaktör Thaher Pelaseyed. Där kan man också köpa boken Israel och Palestina. 60 år i våra röda hjärtan, om socialdemokratins hållning i den israelisk-palestinska konflikten över tid (red. Ulf Bjereld & Ulf Carmesund, Hjalmarson & Högberg, 2008).
Hjärtligt välkomna!
18 kommentarer:
Tråkigt att jag inte kan komma och köpa boken,jag är i England o kommer inte heller på FS. Reser med Diakonia o Svenska Kyrkan till Jerusalem o delar av Västbanken under sista veckan i oktober. Vi har ett späckat program som jag får berätta om nästa gång vi ses.
Eva-Lena G
Problemet när det gäller mellanöstern är att palestinierna har haft mycket dåliga ledare sedan lång tid tillbaka, vilka har prioriterat oförsonligt hat och konfrontation med Israel före en fredslösning. En olycklig händelse i sammanhanget var schahen av Irans fall 1979,vilket innebar att en västvänlig regim med kontakter med Israel ersattes av en terrorregim som stöttar terrorism och ägnar sig åt antisemitism.
Även kung Idris I av Libyens fall 1969 var på motsvarande sätt olyckligt, då en västvänlig arabstat med mjukare hållning visavi Israel ersattes av en starkt Israelhatande regim ledd av överste Khadaffi som också stöttat terrorism.
" 22 sömnlösa nätter. En bok om kriget i Gaza (Nixon, 2009), där jag bidrar med ett kapitel tillsammans med bl a Per Gahrton, Mattias Gardell, Naomi Klein, Hans Linde och Catrin Ormestad. Syftet är att synliggöra krigets helvete och samtidigt diskutera olika vägar för att äntligen kunna skapa en fredlig och varaktig lösning på konflikten."
Ha, ha. Du skämta med mig aprilo, Ulf
/BR
Lars M Hermansson:
Ja vet du, hade jag, och mina anhöriga utsatts för samma förtryck, samma fördrivning, samma trakasserier och lands- och egendomsstölder och samma mördande, som palestinierna har utsatts för ända sedan 1948, då hade jag också hatat staten Israel.
Om man inte förstår den saken är man endera blind eller gravt okunnig om historien i området.
Till Kerstin:
Men Israel har ju hela tiden utsatts för terror från terroriströrelser och krig från fientliga arabstater.
Schahen av Iran och Konung Idris I av Libyen valde en mjukare hållning gentemot Israel och det är den enda vägen för fred och utveckling. Med antisemitisk terror och krig fortsätter endast våldsspiralen som endast leder till mänskligt lidande.
Fred med Israel och erkännande av Israels rätt att existera är en förutsättning för en fredlig utveckling i mellanöstern men det motverkas av Khadaffis Libyen, mullornas Iran och terrorgrupper som Hamas.
Åtta år av regelbundet återkommande sömnlösa nätter för israelerna i södra Israel, dvs tiden innan operation "Gjutet Bly", är Bjereld & Co totalt ointresserade av. Precis som Goldstonerapporten; samma förbrytelser av Hamas som får kritik i rapporten försiggick under lång tid utan att man såg någon anledning till att starta utredningar.
Jag beklagar också det faktum att du, Ulf, framhärdar i att ursäkta den militanta islamismens försök att genom terror sabotera fredsarbetet. Hamas företräder många palestinier och måste givetvis integreras i fredsprocessen. Skillnaden mellan oss två, Ulf, är att jag, och många med mig, först ställer vissa specifika krav på Hamas, medan du tycks vilja ge deras nuvarande policy och metoder, samt deras starka band till Iran, fullständig legitimitet. Det är en oacceptabel hållning.
Roy: Skillnaden mellan mig och dig är snarare att jag ställer krav på båda parterna, medan du bara ställer krav på den ena sidan.
Sedan är det alltid den starkare parten som har det största ansvaret för att konflikten löses. Och i det här fallet är det otvivelaktigt så att det är Israel som är just den starkare parten.
Lars M Hermansson borde läsa Ilan Pappe:Den etniska rensningen av Palestina.
BR och Roy Alterman har jag tidigare uppmanat till det på Al-Hamatzav. Eftersom de visade sig helt ovilliga till att läsa den israeliske historikern Pappe, gav jag vid tre tillfällen citat ur boken på just Al-Hamatzav!
För det fick jag förstås mycket råskäll.
Du själv var ansvarig för oräkneliga personpåhopp och råskäll, Sixten. Vad du sprutade galla! helt naturligt att du fick mothugg. Självklart gillar du Pappe; då blir allting så lätt och okomplicerat. Att Pappes metoder är skarpt kritiserade av allvarliga historiker bekymrar dig inte. Då finns bara en skurk. På dom bara.
A-K Roth
Till A-K Roth, långt borta i Amerika, som valt att till varje pris försvara sionismen/staten Israel:
Som intellektuell eller om man intelligent ska försvara en sak som man, frivilligt valt att försvara, är det då inte bra att ta del av motståndarnas argument?
Som ändå Roy Altman gör genom att läsa Goldstone? Det märks på Al-Hamtzav att han därigenom får det jobbigt. Men i alla fall.
Om man inte läser Goldstone eller Pappe utan förlitar sig på andras tolkningar och sen upprepar dem, kan inte elaka människor (naturligtvis inte jag) beskylla en för papegojartat beteende?
Ulf, i rättvisans namn, svar till Sixten:
Synd att Ulf tog in ditt oschyssta inlägg. Du känner mig inte väl nog att göra dessa uttalanden! Snarare visar dina inlägg att du till varje pris ägnar dig åt att våldsamt kritisera enbart en sida, gissa vilken.
Det betyder inte att man accepterar övergrepp och eventuella krigsbrott från någon sida. Jag välkomnar en undersökning - inte nödvändigtvis den rapport som överste Ghadaffi beställde - om båda parternas agerande, helst en som inte bryter mot många paragrafer i det som kallas Lund-London Guidelines.
Jag tror att min skepsis mot den svenska vänsterpolitiska inställningen - den som Ulf bjereld förespråkar har missuppfattats av dig.
Att jag vill "...till varje pris försvara sionismen/staten Israel..." är en falsk anklaglse, Sixten. Men jag försvarar helt riktigt Israels rätt att existera oantastat av terrorister. Och det sitter inte bra hos dig, eller?
A-K
Lars M Hermansson:
Var får du allt ifrån?
Ulf,
det där var väl ändå en slapp reflex-replik. Jag talar inte om den nödvändiga kompromissviljan vid förhandlingsbordet, utan om de krav som måste ställas på Hamas innan de får komma i i värmen. Samtidigt som Salam Fayyad med amerikansk och israelisk hjälp har förbättrat säkerheten och ekonomin på Västbanken, har Hamas grävt ner sig i skyttegravarna. Deras taktik har varit att gömma sig bland civila för att därifrån attackera civila i Israel. Detta är terrorism, medan Fayyads insatser är konkret fredsarbete. Varför är detta så svårt att förstå?
Din hållning innebär en legitimisering av Hamas, utan motkrav. Det är en för den demokratiska världen farlig hållning. Vi ska inte låta talibaner och al-qaida operera fritt i Pakistan och Afghanistan - inte heller ska vi låta Hamas & Co flytta fram sina positioner. Det är Hamas som måste anpassa sig till europeiska och amerikanska krav, inte tvärtom. Du borde inte slarva på den här på punkten. Eller anser du även, t ex, att vi ska lägga ner kampen mot den organiserade brottsligheten i Sverige?
Noterar också att du duckar för den obekväma insikten om att du aldrig ens tycks ha tänkt tanken att skriva om israelernas sömnlösa nätter tiden fram till operation "Gjutet Bly".
För övrigt tyder i stort sett allting på att Goldstonerapporten begravs, åtminstone i juridisk mening. Den är för svag, helt enkelt. Den innebär i praktiken en farlig delseger för den militanta islamismens terrormetoder.
Svar till Kerstin:
Var jag får allt i från?
Jo från verkligheten och historien. Det borde även Du göra någon gång.
Roy: Visst skall vi ställa krav på Hamas, på samma sätt som vi skall ställa krav på Israel. Båda parterna måste respektera folkrätten. På samma sätt som Israel måste upphöra att bryta mot folkrätten så måste Hamas upphöra att bryta mot folkrätten. Men jag tror inte på isolering, varken av Israel eller av Hamas.
Noterar också att du duckar för den obekväma insikten om att du aldrig ens tycks ha tänkt tanken att skriva om israelernas sömnlösa nätter tiden fram till operation "Gjutet Bly".
Kanske man på Al-Hamatzav snart kommer att kunna läsa en artikel författad av "Roy" där han berättar om den tyska befolkningens sömnlösa nätter innan man tog hand om det polska hotet?
Sixten A,
jag har aldrig riktat råskäll mot dig. Är hyfs, hövlighet och hederlighet främmande begrepp för dig?
Sorry, nej jag syftade inte på dig, Roy.
Det var andra på Al-Hamatzav som skällde.
Du är en gentleman.
Hyfs, hövlighet och hederlighet är inte helt okända begrepp för mig. Men någon riktig gentleman är jag nog inte.
Skicka en kommentar