I dag recenserar jag i Göteborgs-Posten Sören Wibecks bok Ett land, två folk. Israel-Palestinakonfliktens historia (Historiska Media, 2009). Sören Wibeck är författare och journalist vid Sveriges Radio, och han vill ge vad han själv kallar en "opartisk" skildring av konflikten på svenska. I recensionen beskriver jag hans försök som modigt och hedervärt, men konstaterar också att boken väcker frågor om opartiskhetens möjligheter och villkor.Går det verkligen att ge en "opartisk" skildring av konfliktens historia? Framställningen är i stor utsträckning kronologisk, och även en kronologi bygger ju på urval. Vad som är viktigt respektive inte viktigt finns det knappast några opartiska svar på. Även ordvalen är viktiga. Författaren använder ordet "mur" i stället för t ex staket eller skyddsstängsel för att beskriva den blandning av taggtråd, staket och mur som Israel byggt på ockuperat palestinskt område. Är "mur" då en opartisk benämning?
Som en introduktion till konfliktens historia fungerar boken sammantaget mycket bra. Men Sören Wibeck har dessutom anspråk på att förklara konflikten, och förklaringen utmynnar i en nästan uppgiven formulering: En konflikt som har pågått i hundra år är komplicerad. Många makter, krafter, personer och intressen har påverkat den. Jodå. Men det hade varit spännande om Wibeck vågat rensa lite bland alla dessa makter, krafter, personer och intressen för att ge oss inte bara en opartisk skildring, utan också ett perspektiv. Opartiskhet riskerar ibland att fördunkla mer än att klarna av.
Hela recensionen kan läsas här.
8 kommentarer:
Men - ett perspektiv kan också fördunkla, eller hur? Kanske det är hederligare och modigare att inte sträva efter ett "perspektiv"? Risken är ju att så ofta blir det ett ingrott och partipolitiskt perspektiv som då råder. Låter som om boken fyller ett tomrum.
A-K Roth
Bäste Ulf!
Jag brukar aldrig kommentera recensioner av mina böcker, men i det här fallet gör jag ett undantag eftersom du gör till huvudsak det som jag inte har hävdat.
Jag resonerar i förordet kring opartiskheten och skriver följande: "Jag försöker skriva så "sakligt, balanserat och opartiskt som möjligt. Det är en hög bekännelse som lätt kommer på skam. Jag medger att ord som 'balanserat' och 'opartiskt' är tveksamma att använda [...] Jag hävdar dock att skildringen är 'rimlig'". Frågan borde istället vara om innehållet är rimligt.
Och vad gäller begreppet mur så skriver jag på sidan 311: "Muren har många namn - staket, mur, separationslinje, separationsstaket, antiterrorstängsel, apartheidmur - beroende på vem som talar. Internationella domstolen i Haag har valt att använda ordet 'mur' eftersom de andra uttrycken som ibland används inte är mer korrekta om de förstås i fysisk mening'. Fysiskt består muren av ett nätverk av taggtråd, staket och murar som är upp till åtta meter höga."
Du har uppenbarligen läst ... ja, vilken slutsats drar du?
De bästa hälsningar
Sören Wibeck
För en gångs skull håller jag med Ulf!!
"Objektiv" är något ambitiöst vad gäller konflikten mellan Israel och arabstaterna. Vad som behövs är "sakliga" beskrivningar, dvs som baserar sig på fakta. Där fakta är omstridda kan den sakliga texten presentera de olika faktaversionerna som åberopas. Tyvärr saknar mycket av det som skrivs om Israel i Sverige faktaunderlag, eller förvränger fakta. Det är också vanligt att svenska skribenter presenterar åsikter förklädda till fakta.
Vidare har Ulf rätt i att ordval är mycket viktiga. Jag har ofta kritiserat både Aftonbladet och Ulf Bjereld för omdömeslösa ordval. Tyvärr har Ulfs och hans kolleger inom socialdemokratin och dess anslutna press och NGOs valt att använda ord som folkmord, apartheid, fördrivning, övervåld, folkrättsvidrig osv. för att svartmåla Israel. Det är beklagligt att så skett, eftersom de därigenom hjälpt till att polarisera polemiken.
För de läsare som föredrar sakliga, om än partiska, kommentarer om Israel hänvisar jag till bloggen www.al-hamatzav.org.
G. Tikotzinsky
Hej Sören,
Tack för dina kommentarer! Jag är däremot inte riktigt säker på om vi är oense om något och i så fall om vad.
Jag lyfter i recensionen fram begreppet "opartiskt" eftersom du ju gör anspråk på att skriva en bok i ett inflammerat ämne på ett sätt som är - för att använda dina egna ord - "så sakligt, balanserat och opartiskt som möjligt". (Jag förutsätter att du inte skrivit baksidestexten där det sägs att boken "opartiskt skildrar hela historien".)
Boken fyller onekligen ett tomrum, vilket jag också lyfter fram i recensionen. Men just eftersom du lagt så stor vikt vid "opartiskheten" i ditt angreppssätt blir det inte så mycket att säga om innehållet. Jag finner i själva texten inget som är kontroversiellt ellet nytt. Det är i sig ett gott betyg för en introduktion i ämnet, men innebär också att du avstår från svåra ställningstaganden i enskilda frågor. En del av dessa ställningstaganden hade varit nödvändiga för att kunna ge förslag på en mer fördjupad förståelse av konflikten.
Ordvalet "mur" använde jag som en illustration över opartiskhetens vedermödor. Du väljer att luta dig mot Internationella domstolen i Haag. Dess jurisdiktion i frågan accepteras inte av Israel, och jag har svårt att se att ordet "mur" skulle vara neutralt eller opartiskt. I sak har jag inget emot att du använder det. Jag gör det själv då och då, beroende på sammanhanget.
Sören Wibecks bok är saklig och som jag skriver i min recension redovisar han i allmänhet alternativa tolkningar i kontroversiella frågor.
Tikotzinkys bekymmer är att de ord han själv väljer när han formulerar sig i konflikten är minst lika partiska och värdeladdade som de hans meningsmotståndare använder.
Vid redogörelser eller diskussioner i kontroversiella frågor anser jag att Gunnar Myrdals definition av ojektivitet fortfarande är användbar; Skribenten skall redogöra för sin egen position och egna värderingar i ämnet. Då får läsaren en ärlig chans att bedöma det skrivna innehållet.
/BR
Åsiktsjournalistik är till skillnad från journalistik som försöker vara saklig och opartisk, det som gäller idag. Detta förklarar det låga förtroendet till media och journalister. Och tyvärr är allt som handlar om Israel en tummelplats för svensk åsiktsjournalistik.
Jag ser niget problem i att använda ordet mur. En mur är vad det är, en mur. Det finns inga värderingar i ordet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mur
Skicka en kommentar