2011-08-19

Kristdemokraterna - en svensk Tea Party-rörelse?

Det är ingen hemlighet att Kristdemokraterna har stora problem med sin identitet och med en sviktande väljarkår. Läs t ex gärna Douglas Brommessons insiktsfulla studie Svenska kristdemokrater i förändring. Från konfessionellt universella till sekulärt partikulära i Statsvetenskaplig Tidskrift 2010:2.

Vilken väg skall Kristdemokraterna välja för att stärka sin självkänsla och bli ett mer slagkraftigt alternativ i svensk politik? Partiledaren Göran Hägglund har under senare år lanserat inte mindre än tre lite lätt klämkäcka formuleringar kring partiets politik. I Almedalen sommaren 2009 fick Hägglund stort genomslag för sitt tal där han använde begreppet Verklighetens folk, ett uttryck som ursprungligen användes av det högerpopulistiska partiet Ny demokrati i början av 1990-talet. I Almedalen året därpå lade Hägglund betoningen på att han och Kristdemokraterna ville vara en Politikens gränspolis, som skulle bevaka politikens gräns mot det civila samhället och slå vakt om privatlivets helgd. Tidigare i år log Göran Hägglund ett slag för den s k Relationslinjen, vilken betonade människan som gemenskapsvarelse, som behövde varandra och som hade plikter mot varandra.

I dag kommer Kristdemokraternas ungdomsförbundets (KDU) ordförande Aron Modig ut som en vän av den amerikanska Tea Party-rörelsen: Vill vi fortsätta leva i ett högskattesamhälle där familjer ständig ges nya pekpinnar om hur de ska leva sina liv och där brottsligheten tillåts breda ut sig? Eller vill vi på allvar få bukt med det höga skattetrycket, stärka familjens och civilsamhällets roll i samhället samt bekämpa kriminaliteten med hårdare straff och fler poliser? En svensk motsvarighet till Tea Party-rörelsen skulle garanterat hjälpa till att formulera berättelsen om framtidens borgerliga politik.

Jag blir lite trött när jag hör unga, begåvade personer i populistisk anda komma med påståenden om att "brottsligheten tillåts breda ut sig" trots att det inte finns några som helst belägg för en växande kriminalitet i vårt samhälle. Jag blir också lite sorgsen när en ung kristdemokrats patentmedicin för att bekämpa kriminalitet är "hårdare straff och fler poliser. Jimmie Åkesson hade inte uttryckt det bättre.

En av Aron Modigs företrädare på posten som ordförande för KDU, Ella Bohlin, har tidigare beskrivit Tea Party-rörelsen som ett "sundhetstecken" i amerikansk politik och att den företräds av "många välutbildade och kloka politiker med en tydlig frihetsagenda".

Jag längtar efter en radikal svensk kristdemokrati, som brinner för en generös flykting- och biståndspolitik, för en humanitär kriminalpolitik, som tar strid för mänskliga rättigheter och som vill avveckla vapenexporten. En kristdemokrati som profilerar sig i solidaritetsfrågor och som aldrig, aldrig tvekar att stå på dessa mina minstas sida. I stället ser jag en kristdemokrati vars företrädare ägnar sig åt skattegnäll, kramar Tea party-rörelsen och drömmer om fler poliser. Det är nästan så jag nyper mig i armen och hoppas att jag vaknar.

Läs också gärna Röda Berget.

11 kommentarer:

Kalle sa...

Det är väl bra att något svenskt parti bryr sig om svenska arbetare. För ditt parti socialdemokraterna är Palestina, Libyen och andra arabländer viktigare än Volvoarbetare..

Frågan är vilket parti som verkligen är i kris. Julholt-effekten varade en vecka och inte ens 100 ihjälskjutna sossar i Norge tycks väcka ngn sympati hos den svenska väljarkåren.

Ja, ni vet ju inte ens själv vad ni har för politik mer än ökade skatter för svenska arbetare och att dessa skatteintäkter ska gå till araber och somalier.

Michalos sa...

"Jag längtar efter en radikal svensk kristdemokrati, som brinner för en generös flykting- och biståndspolitik, för en humanitär kriminalpolitik, som tar strid för mänskliga rättigheter och som vill avveckla vapenexporten. En kristdemokrati som profilerar sig i solidaritetsfrågor och som aldrig, aldrig tvekar att stå på dessa mina minstas sida."

Du vill med andra ord ha en kristdemokrat i din egen avbild. Det är helt okej med mig. Jag tror vi alla vill ha partier som tycker ungefär som oss och bekräftar våra ståndpunkter.

Men jag tror det är ett misstag av den vänster jag själv identifierar mig med att inte kunna korrekt förstå sig på vad det är som försegår bland de unga i KDU. Hur kommer det sig att den kristdemokrati som tidigare var så radikal nu är så höger? Jag tror man bör betänka vilka generation det är vi talar om här.

De är alla sena 80-talister och tidiga 90-talister. De minns inte Muren, Sovjet, Apartheid eller Pinochet. Däremot har de hört mycket om korruption inom biståndet, diktaturer som sitter och bestämmer i FN:s kommittéer för männskliga rättigheter och ett Zimbabwe som fallit samman i våld. Förtroendet för internationella organisationer och idén på bistånd som en avgjort positiv kraft finns inte där. Varför skulle det inspirera?

På likartat sätt verkar vapenexport vara en icke-fråga. För den generation som växt upp under skuggan av 9/11 så är rädslan inte krig mellan stater utan ifrån terrorister. Om det står hotet mot ens säkerhet är att en civil person tillverkar en bomb i sitt eget hem och spränger den på torget vad är nyttan med nedrustning? Vad hjälper det att stater inte har dyra och sofistikerade vapensystem om hotet är ifrån billiga smutsbomber?

De är också den första skilsmässogenerationen där många sjävla fått uppleva skilsmässa som barn och/eller har många vänner som de under barndomen sett gått igenom en skilmässa. Att en del reagerar på detta och vill tillbaka till den trygga familjen kanske inte är så konstigt?

80-talisterna och 90-talisterna är också nedskärningsgenerationer. De har aldrig upplevt någon tydlig och framåtsyftande välfärdsreform (!). Varför skulle de då tro att de är möjliga? Tvärtom har de mattats med nedskärningar, berg-och-dalbana börser, utförsäljningar och den inte ständigt återkommande frågan om demografin. Frågan 80- och 90-talister och de tror de kommer få någon pension och deras svar kommer vara en lång suck. Sedan högstadiet och bankerna skrikit år demN I MÅSTE BÖRJA PENSIONSSPARA FÖR NI KAN INTE LITA PÅ STATEN!. Är det då konstigt att de drömmer om ekonomisk tillväxt, skattesänkningar och avvecklandet av system de inte tror de själva kommer få ut något ur?

Du säger att du längtar efter en kristdemokrati som aldrig tvekar att stå på de svagast sida. Jag tror du missar att de unga kristdemokraterna nog anser sig göra just det. För de ser sin generation som utsatta och svaga.

Anonym sa...

Har ett svagt minne av en kristdemokrati som påminde om din dröm, var det på sommaren 1978 kanske? Alf Svensson? Låter det bekant?

Castor

Anonym sa...

Ett kristdemokratiskt parti som motsätter sig bögäktenskap, anser att föräldraledigheten är en sak för familjen,betonar Sverige som ett kristet land, motsätter sig islamiseringen av Sverige och konsekvent stöder demokratin Israel torde ha alla möjligheter att nå över 4% i riksdagsvalet.Så enkelt är det.

Niclas Kuoppa sa...

Jag har en fråga till Ulf och Marie Demker om Syrien. Jag hittar ingen post om det här.

Ni har säkert sett hur en rad politiker däribland Carl Bildt, i intervju med p1 igår eller förrgår, menar att Assad förlorat all legitimitet som ledare för Syrien. Bildt var specifik och menade att Assad förlorat folkets legitimitet. Men när i hela friden har han åtnjutit någon som helst legitimitet? Och hur vet Bildt et. al att Assad någonsin åtnjutit en större del av det syriska folkets legitimitet? När har de gett sådana signaler? Jag kan förstå talet om förlorad legitimitet som del i en retorisk strategi för att visa omvärldens motstånd mot hans regim. Men om Assad åtnjutit legitimitet har den kommit från de delar av folket som gynnas av hans regim - och från omvärldens tysta eller tydliga erkännande av Assads regim som Syriens företrädare. Att demokratiska stater gjort detta kan naturligtvis bero på att dom inte haft något annat val. Eller som Bildt förklarade varför krav på avgång inte framförts tidigare - att det inte funnits någon tydlig opposition. Men ändå, det blir så märkligt när politiker i demokratiska länder talar om Assads "förlorade" legitimitet. Nu har jag glömt min fråga, dessutom.

Jan Wiklund sa...

Michalos: Nedskärningsgenerationen är hårt drabbad - men på vilket sätt skulle den bli mindre hårt drabbad av ytterligare budgetanorexi?

Och hur stor är risken att dödas av en terrorist? Betydligt mindre än att bli dödad av en geting. Medan statsterrorismen fortsätter att skörda offer i land efter land.

Claes sa...

Ulf skriver:
"Jag blir lite trött när jag hör unga, begåvade personer i populistisk anda komma med påståenden om att "brottsligheten tillåts breda ut sig" trots att det inte finns några som helst belägg för en växande kriminalitet i vårt samhälle."

Om man tittar lite hos BRÅ hittar man snabbt denna sida:
http://www.bra.se/extra/pod/?module_instance=2

Den pekar väl klart på att brottsligheten ökat åtminstone i absoluta tal?
Vissa typer av våldsbrottslighet som t.ex. att sparka liggande i huvudet och gängvåldtäkter var tidigare i stort sett okända i Sverige. Maffialiknande organisationer och MC-gäng är också en förhållandevis modern företeelse. Men allt beror ju på vilket tidsperspektiv man väljer.

Anonym sa...

Kristdemokraternas utveckling är tragisk.
Jerzy Einhorn,Anders Wijkman och många fler med annan inriktning.
Kommunalrådet Carina Liljesand Göteborg med sitt fina arbete i sociala resursnämden. Det hade kunnat bli annorlunda
Kristdemokraterna är på väg bli svensk teaparty.

Benny Fhager

Ulf Bjereld sa...

Niclas: Du skriver många kloka saker om Syrien. Du får återkomma när du kommer ihåg din fråga. :)

Claes: BRÅ brukar vara angelägna om att påpeka att ett ökat antal anmälda brott inte nödvändigtvis innebär att den faktiska brottsligheten ökat. Många tror att människors benägenhet att anmäla brott är större i dag. Men jag noterar att BRÅ inte gör någon större poäng av den reservationen här.

A-K Roth sa...

Jag såg i alla fall en fråga från Niclas: "Men när i hela friden har han [Assad] åtnjutit någon som helst legitimitet?..."

Kanske han har haft lite frist för att se om han var lika tyrannisk som pappa Assad? Annars har väl inte svenska ledare, vare sig socialdemokrater eller alliansen, engagerat sig så speciellt mycket för förhållanden i diktaturen Syrien? Undrar hur väl medelsvensson kände till förtrycket i Syrien?

Zeth sa...

Ulf – Jag har svårt att förstå varför du längtar efter att mitt parti ska formas efter din avbild? Borde inte ditt mål som socialdemokrat snarare vara att S anmanar den politik du listar? Jag har full respekt för människor som är engagerade i andra partier, och strävar inte efter ett borgerligt, konservativt (S) som tycker precis som jag, jag inser att det vore ganska poänglöst och tråkigt. Likväl blir jag inte glad när jag hör att (SD) ska anmana socialkonservatismen, jag blir snarare beklämd av vad det kan innebära för oss som identifierar oss som socialkonservativa i andra partier.

Man får hålla isär arvet från frikyrkan (som säkerligen har många socialliberala drag) och kristdemokratisk ideologi. (KD blev ju inte kristdemokratiskt förens 1987) Den ”kristliga socialismens” parti har säkert en potential hos vissa väljare. Men det är inte kristdemokrati. Kristdemokratin är en värdekonservativ, allmänborgerlig rörelse från kontinenten (vilket du säkert redan vet) vars ideologiska grundpelare inte går ihop med radikala likställdhetsagendor eller radikala samhällsomvälvningar. Det är en ideologi sprungen ur klassisk västerländsk idetradtion (framförallt katolsk sådan) som jag tror att de flesta socialister och socialliberaler skulle ha väldigt svårt att identifiera sig med.

Sedan har du rätt i att partiet brottas med svåra identitetsproblem. Det är väldigt märkligt när AB försöker få det till att FFFF:s uppkomst innebär att ”den kristna högern är på frammarsch”, när väldigt många traditionellt frikyrkliga anser att medlemmar som pratar om konservativ ideologi gör intrång och är ett hot mot ”den sanna kristdemokratin”. Jag tycker att ditt inlägg på ett sätt nyanserar detta lite – det är ingen traditionell KDS-strömning som finns i KDU och i delar av partiet, utan en helt ny vind i kristdemokratiska sammanhang. (nåja, helt ny sedan ett decennium tillbaka om vi ser till KDU) En vind som f.ö. saknas i svensk politik, vilket även du kanske kan inse skulle ge partiet existensberättigande, precis som jag inser att S inte kan flytta sig mer åt höger när vi redan har ett så mittenorienterat M.