2011-03-27

Så påverkar S-kongressen det politiska läget i Sverige

Hur kan det politiska läget i Sverige bäst karaktäriseras efter Socialdemokraternas extrakongress och valet av Håkan Juholt till ny partiledare? Jag vill lyfta fram tre utvecklingsdrag jag tror vi har att se fram emot:

1. Ökad polarisering. Håkan Juholt brukar visserligen beskrivas som en samförståndspolitiker. Men de bästa blocköverskridande överenskommelserna sluts inte nödvändigtvis genom att partierna ligger väldigt nära varandra, utan kan också åstadkommas i en strävan att genom kompromiss eller kohandel lösa frågor där man tycker väldigt olika. Juholts starkt ideologiska tal gav en fingervisning om att Socialdemokraterna framöver inte kommer att försöka vinna marginalväljare genom att lägga sig så nära Moderaterna som möjligt, utan i stället genom att skapa trygghet i sin egen politik och framstå som ett reellt alternativ till Moderaterna och Alliansregeringen. Det är bra - både för Socialdemokraterna och för svensk politik. Samtidigt tror jag det kan bli svårt för Fredrik Reinfeldt att hålla ihop sin Alliansregering inför de konkreta förslag om samarbete och uppgörelser som Håkan Juholt kommer att lansera i enskilda sakfrågor.

2. Vänsterpartiet riskerar att marginaliseras. Juholts radikala och ideologiskt laddade retorik innebär att de vänsterväljare som varit missnöjda över vad de uppfattar som en högervridning av Socialdemokraterna under Mona Sahlins tid som partiledare nu får en möjlighet att återvända. I rådande parlamentariska läge finns heller inget utrymme för Vänsterpartiet att påverka politiken. Jag skulle bli väldigt förvånad om Vänsterpartiet inte möter den nya utmaningen genom att ersätta Lars Ohly som partiledare med t ex Jonas Sjöstedt och Josefin Brink.

3. Sprakande dueller mellan Håkan Juholt och Fredrik Reinfeldt. Debatterna mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt blev mot slutet så krampartade och nästan plågsamma att se. Reinfeldt och Sahlin var båda oerhört skickliga debattörer. Men de kunde varandras konster så bra att de tog ut varandra. I retorisk mening slutade nästan varje debatt dem emellan oavgjort, som en 0-0-match i fotboll där båda lagen försöker och försöker men samtidigt är tillräckligt skickliga på att läsa varandras spel och att matchen därför blir oförlöst. Gången i debatterna mellan Juholt och Reinfeldt är svåra att förutse. De flesta bedömare tror att Reinfeldt kommer att ha betydligt svårare att värja sig mot Juholt än mot Sahlin, genom Juholts humor och folklighet. Men vi får väl se. Jag har en grundregel: Underskatta aldrig Fredrik Reinfeldt.

Noterar för övrigt att Labour i Storbritannien får 43 procent i de senaste opinionsmätningarna. Ett tecken i tiden?

5 kommentarer:

Nemokrati sa...

Det enda S har gjort är att välja in ännu mer högerinriktade sossar som ordinarie ledamöter i Verkställande Utskottet. Mikael Damberg som ekonomisk-politisk talesman kommer att förstärka detta ytterligare. Det är alltså ett dubbel(s)pel för gallerierna som Juholt sysslar med. Avancerade politiska lögner. Med den "breda" parlamentariska utredningen om socialförsäkringarna får moderatregeringen med andra ord en pålitlig bundsförvant i de Nya Socialdemokraterna.

Olof sa...

Jag förstår inte riktigt punkt 2, Ulf. Visserligen har det väl sedan länge funnits spekulationer om ett partiledarbyte i V, men om S nu kommer att gå åt vänster under Juholt (vilket vi väl iofs får se) så utgör väl detta knappast något argument för V att gå åt höger utan snarare tvärtom (och de flesta uppfattar väl ändå att Sjöstedt ligger klart till höger om Ohly; var Brink ligger på vänster-höger-skalan är mindre uppenbart för mig, men jag tror knappast att hon ligger till vänster om Ohly i alla fall).

Ulf Bjereld sa...

Jag tror det viktiga för V är att öppna upp partiet. Under Ohlys ledning har V tappat väljare flera val i rad och inget tyder på att han kommer att kunna vända trenden. Kommunistspöket bet bra i den borgerliga retoriken inför valet 2010. Ett nytt ledarskap Sjöstedt/Brink skulle inte vara "belastat" på samma sätt som Ohlys ledarskap, oavset om t ex Brink står lite mer till höger eller till vänster.

Carl B. sa...

Att Labour i England får 43 procent betyder inte att de får det i ett kommande val. För övrigt hände det sig under Thatchers tid att Tories inte hade en majoritet av väljarna bakom sig men ändå fick en kraftig majoritet i Parlamentet. Men det vet du förstås sedan tidigare.
Och du vet förstås också att det borgerliga parti som samarbetat med Socialdemokraterna straffats hårt av väljarna. Det gäller både Olof Johanssons Centerparti och Westerbergs Folkparti.
Varken C, KD eller FP kommer att vinna tillbaka några väljare från M genom att samarbeta med S. Däremot skulle det inte förvåna mig om den borgerliga alliansen bildar ett gemensamt valförbund/-parti inför nästa val för att inte drabbas av "bortkastade" röster om något enskilt borgerligt parti hamnar under 4 procentsspärren.
För övrigt kan man notera att både TCO och Saco redan hunnit tacka nej till Håkan Juholts inbjudan att tillsammans med S utreda pensionssystemet. De vill inte delta i en utredning där inte Alliansen är med.

M. E. sa...

Du ger väl helt enkelt din syn på vem du som (S)-medlem vill ha i (V)-toppen. Annars lär (S) behöva överträffa sig självt i att lura folk om man ska få Juholt - som är i samma kompisgäng som Nuder och Waidelich i (S) - att framstå som vänster.

Utdrag från en debatt med hbtsossen (http://hbt-sossen.blogspot.com/2011/03/finns-det-plats-for-kvinnor-i-hakan.html):

Alexandra Einerstam sa...
M.E. SAP är en koalition i sig - men vi som är medlemmar i partiet är väl alla sossar? Vi står på samma värdegrund. S har alltid hämtat lösningar från det som vi kan kalla för vänster och det som vi kan kalla för höger och det som vi kan kalla för mitten. Det har gjort att S står till vänster om en mitt som vi (tidigare) har definierat. Därför tillhör S den så kallade Vänstern.

30 mars 2011 12:32

Alexandra Einerstam sa...
Läs gärna Sommestads inlägg: http://lenasommestad.wordpress.com/2011/01/19/vad-ar-vanster-i-samhallsdebatten/

30 mars 2011 12:36

M. E. sa...
Alexandra Einerstam. Jag tror möjligen jag förstår på ett ungefär hur du resonerar. Dock tycker jag det låter som ett sätt att resonera om man är med i partiet. Hur tror du att du hade tänkt om (S) om du fortfarande inte hade varit med i partiet?

Jag förstår dock egentligen inte rent konkret. Hur kan du rent konkret säga att dagens (S) överlag lutar åt vänster? Ditt sätt att resonera känns också lite goddag yxskaft i så måtto att det inte verkar stämma överens med verkligheten. "(S) har alltid" säger du - betyder det att alla de som känner att (S) "inte längre"... betyder det att de har fel? Att (S) faktiskt är det samma nu som förr? drivs av samma värderingar? trots Prime och medlemsfusk i SSU?

Det känns inte på mig som ni i partiet faktiskt inser vidden av (S)' problem.

30 mars 2011 13:40

Alexandra Einerstam sa...
Nej, jag tror snarare att vi pratar förbi varandra alternativt missförstår varandra och eftersom det är svårt att föra en debatt i ett kommentatorsfält kan vi väl stryka ett streck i debatten?

30 mars 2011 17:13

M. E. sa...
ok, jag har gjort mitt nu känns det. inget mer försök att kommunicera med (S)-politiker för min del. oavsett går historien sin gång och om några år kanske vi inser att (S) bara var en parentes. inget personligt förstås, vi känner ju varandra inte, detta är min attityd som nu efter en viss tids kommenterande på (S)-bloggar etablerats i förhållande till (S). aldrig mer att jag understödjer en regering med (S)-statsminister när jag röstar.

30 mars 2011 17:47