Cirkus, sluten Idolomröstning och apspel? S väljer ny partiledare

Det är rent stalinistiskt, säger förre LO-ordföranden Stig Malm till Svenska Dagbladet angående den pågående processen att välja ny partiledare för Socialdemokraterna. I samma artikel spär Stig Malm på med att processen är ett rent spektakel ovärdigt ett socialdemokratiskt parti, ett apspel samt att han skäms över att vara socialdemokrat.

Stig Malm är vald till ombud till den socialdemokratiska extrakongressen i slutet av mars och känner sig förödmjukad över att bara få spela rollen av applåderande ja-sägare till den kandidat som valberedningen (förhoppningsvis...) så småningom kommer att lansera. Även andra kongressombud rasar. Svenska Dagbladet rapporterar t ex att riksdagledamoten Kent Härstedt är öppet kritisk till processen, att Björn Fries tycker genuint illa om det schackrande som pågår och att Anna-Greta Leijon lakoniskt konstaterar att det känns inte kul. Själv bidrar jag till floran av metaforer genom att i Dagens Nyheter tala om en cirkus och om en sluten Idolomröstning.

Det har snart gått fyra månader sedan Mona Sahlin meddelade sin avgång och det är bara två veckor och tre dagar fram till den kongress som skall välja hennes efterträdare. Vi var några styckes som när valberedningen berättade hur man skulle lägga upp sitt arbete varnade för att partiet nu skulle låsa sig fast i personfrågor i stället för att diskutera politik. Kritiken avfärdades av Berit Andnor, som sade sig inte vilja ha flera öppna kandidater i en Idoltävling. Nu har Berit Andnor i stället fått just den Idol-tävling hon sade sig inte vilja ha, men med skillnaden att man inte vet vilka kandidater som det går att rösta på eller hur de sjunger. Processens gång har faktiskt överträffat mina värsta farhågor.

Nu gäller det att gilla läget och göra det bästa möjliga av situationen. Debatten om vad som gått fel och hur partiet i stället borde agerat blir en viktig fråga för den grupp för att förnya och utveckla partiets organisation som kommer att börja arbeta strax efter kongressen.

Jag förutsätter att valberedningen under innevarande vecka kommer att presentera sitt förslag. Den föreslagne riskerar oavsett vem det blir att uppfattas som en kompromisslösning eftersom valberedningen haft så svårt att skapa enighet om ett lämpligt namn. På så sätt har processen skapat en onödig och olycklig uppförsbacke för den nyvalde partiledaren.

I den bästa av världar kan den här processen på sikt vara bra för partiet, eftersom kritiken ruskar om. När den nye partiledaren är vald och vi närmar oss valet 2014 kommer cirkusen att vara glömd av väljarna. Nu gäller det att ta fasta på kritiken och öppna upp och modernisera partiet på ett helt annat sätt än tidigare. Annars kommer Socialdemokraterna inte att lyckas återta den dominerande roll i svensk politik som partiet innehade under större delen av 1900-talet och början av 2000-talet.