2011-03-12

Håkan Juholt och frågan om vänster och höger inom socialdemokratin

En del socialdemokrater blir provocerade när man diskuterar partiets företrädare i termer av vänster eller höger. Vi är socialdemokrater, inte vänstersossar eller högersossar, påstås det, som om det ena skulle utesluta det andra.

I dagens Svenska Dagbladet (ej på nätet) menar Carin Jämtin att vänster-högerindelningen är förlegad och att hon har alltid varit mot kärnkraft och har alltid varit för EU och det har i vårt parti betraktats som vänster höger. Själv har jag kritiserats för att jag om Håkan Juholt använt formuleringen att han tillhör partiets mittfåra, men med en lätt dragning åt vänster.

Debatten visar att det råder stor förvirring om vad som egentligen menas med vänster och höger i politiken. Det som skiljer vänster från höger är inte synen på kärnkraft eller på EU - det är ju frågor som överskridit vänster-högerskalan och det är därför vi valt att hantera dessa frågor genom folkomröstningar.

Nej, skillnaden mellan vänster och höger ligger djupare än så. Det som i grunden skiljer vänster från höger är synen på staten i kombination med synen på jämlikhet. Vänstern är mer positiv till en stark stat och till en stor offentlig sektor samt mer negativ till privatiseringar. Vänstern är också mer positiv till värdet jämlikhet. Således: Ju mer du förespråkar en politik med en stark offentlig sektor, ju mer du är motståndare till utförsäljningar och privatiseringar och ju längre du vill driva jämlikhetsfrågan (t ex genom skatter, socialförsäkringsnivåer, bistånd) - desto mer vänster är du.

Ur det perspektivet är det självklart att det inom socialdemokratin finns åsiktsskillnader mellan vänster och höger och att enskilda företrädare - som t ex Hkan Juholt - är bärare av dessa skillnader. Socialdemokratin är en bred politisk vänsterrörelse, och det vore förkastligt om inte ett brett spektrum av åsikter i dessa frågor rymdes inom partiet. Sedan kan man alltid diskutera hur enskilda personer skall placeras på den skalan och huruvida det ibland mer är personmotsättningar än politiska skillnader som ligger bakom konflikter inom partiet.

Ett problem i diskussionen är att "höger" är ett fult ord för många socialdemokrater. Det är lätt att hitta personer som definierar sig som vänstersossar, betydligt svårare att hitta medlemmar som vill kalla sig högersossar. Därför är det oftare (men inte alltid) högersossar än vänstersossar som förnekar att det finns skillnader mellan vänster och höger inom socialdemokratin.

19 kommentarer:

Anonym sa...

Tror att du Ulf har en stor poäng i att det vore bra om vi kunde ha en debatt som går lite djupare än bara vänster och höger kategoriseringen. Om vi listar sakfrågor skulle det dels kunna visa överraskande likheter (och skillnader)men också möjliggöra diskussioner om lösningar.
ragnar a

LeoH sa...

Du gör väl i det stora hela en vettig analys av vad partietablissemanget anser vara höger och vänster inom partiet.

Jag vill påminna om den lilla spillra av folkrörelsesocialister som fortfarande torde finnas kvar inom partiet.
De som inte anser att en stark stat är något eftersträvansvärt. En stark stat gynnar inte medborgaranda.

För mig, så länge jag var medlem i partiet, framstod den vänster du beskriver som mycket äventyrlig i det långa perspektivet. Vad händer när fientligt inställda krafter tar över staten? Vi har ingen annan försvarslinje att tillgå. Vilket vi ser på de tafatta försöken till protest från t ex fackföreningsrörelsen. Den vet inte hur den ska hantera situationen, när partiet inte har makten.

Företrädare för dagens partivänster ansåg, att jag tillhörde högern, när jag önskade stärka medborgarmakten t ex genom kooperativa alternativ inom offentlig sektor.
Dagens partihöger ansåg mig vara blåögd av samma anledning.

Kerstin sa...

Instämmer i vad Ulf Bjereld skriver här.
Har liksom varit inne på samma tanke själva - ganska länge :-).

Lena Sommestad sa...

Bra Ulf att du reder ut begreppen!

Andreas sa...

Så anarkister är väldigt långt till höger med tanke på att deras syn på staten är mest kritisk?

och konservativa (mörkblå) är ganska långt till vänster med tanke på att de har stort förtroende för (delar av) staten och gärna använder dess våldsmonopol till att tvinga alla att följa deras moral (se t.ex. den inte nya moderaten som kallas tant gredelin).

Jag tror att höger-vänster är förlegat, med uppkomst 1800-tal, storhetstid 1900-tal, och nu mest känns mossigt. Det behövs en multi-dimensionell syn på politik.

Att reducera multi-dimensionalitet till en tendentiös två-dimensionalitet (stat och jämlikhet) funkar inte så bra tycker jag. Särskilt inte med tanke på att alla är för jämlikhet, men har olika syn på vad detta betyder. (S) har inget monopol på begreppet.

Sara S sa...

"Det som i grunden skiljer vänster från höger är synen på staten i kombination med synen på jämlikhet."

Jag håller med om det senare, det är just vad det handlar om. Vänstern eftersträvar politisk och ekonomisk jämlikhet, högern gör det inte.


Men du har fel om synen på staten. Den klassiska skiljelinjen mellan Marx (marxistisk tradition) och Lassalle (socialdemokratisk tradition) var framförallt synen på staten, där Marx var en utpräglad anti-etatist medan Lassalle hyste en stark tilltro till staten. Men ingen kan väl säga att marxister står till höger om socialdemokrater?

Socialdemokrater, inte minst här i Sverige, har svårt att separera stat, samhälle och välfärd. Du själv visar på detta då du använder stat och offentlig sektor som synonymer fast de inte alls behöver vara det. Man kan mycket väl tänka sig en offentlig sektor som inte är statlig.


Jag skulle säga att om man är höger, då är man för en stark stat men en svag offentlig sektor och välfärd. Är man vänster så är man tvärt emot skeptisk - eller rent fientlig - till staten, men för en stark välfärd och en stor offentlig sektor.

Jag tycker det är viktigt att poängtera skillnaden mellan stat och välfärd. Socialförsäkringarna är välfärd, men det är staten som kontrollerar dem och ställer krav "om du inte gör som vi vill, då får du inte tillgång till välfärden".

Staten är, likt kapitalistiska företag, en maktapparat (och alla maktapparater strävar mot allmakt, totalitarism - vilket dock sällan är praktiskt möjligt av olika skäl), välfärden är å andra sidan mellanmänsklig, samhällellig solidaritet. Ett sätt att värna om varandra.

Ulf Bjereld sa...

Tack för kommentarer och tillrop!

Om frihetligheten vill jag säga följande. Det är sant att det inom socialdemokratin finns och har funnits gruppringar som ifrågasatt värdet av en stark stat. Men den ståndpunkten placerar jag hellre på en dimension som kan kallas liberalism-auktoritet och som återfinns både inom vänstern och inom högern.

Det finns också ett starkt statistiskt samband mellan att placera sig själv till vänster på en vänster-högerskala och att förespråka en "stor" stat.

Olof sa...

I grunden stämmer väl definitionen hyfsat, men inte utan problem.

Dels är ju t ex fascister som Mussolini och nazister som Hitler starka förespråkare för en stark stat, och de ville ju absolut inte ha en fri oreglerad marknadsekonomi. Samtidigt finns skäl att placera båda till höger.

Dels, och viktigare, måste man skilja på värderingar och uppfattningar om hur världen fungerar. D v s två personer kan ha samma värderingar men helt olika uppfattningar om vilken politik som bör föras, eftersom man har olika bedömning om vad en viss politik kommer att leda till.

Östros står t ex tydligt till höger om dig Ulf, i termer av vilken politik som förespråkas, men jag tror inte att han tycker att jämlikhet är ett dugg mindre viktigt än vad du tycker.

F ö tror jag du har rätt ang vänster- och högersossar, och det tror jag beror på att vänster, av naturliga skäl, är ett positivt värdeladdat ord för de flesta socialdemokrater.

Av samma skäl tror jag att de flesta som kallar sig för vänstersossar ogärna skulle vara tydliga med att de själva politiskt står till höger om ngn specifik vänsterpartist.

Istället föredrar man nog oftast något annat skäl till att man inte röstar på V.

Är du själv Ulf bekväm med att säga att du inte rösta på V för att du tycker att de ligger för långt åt vänster?

Torsten K sa...

FÖRSLAG
Vara för Euron = höger. Vara för avskaffande av värnplikt = höger
Vara för svenska militära insatser i Afghanistan = höger
Vara för (skenbar) valfrihet genom privatisering = höger
Vara för Rut = höger
Vara för FRA-lagen = höger
Vara för Rot (om det inte omfattas av alla boendeformer) = höger
osv

Anonym sa...

Ett bra försök att peka på att drt alldeles givet finns ideologiska skillnader inom s. Höger-vänster har en funktion - som allt annat språk - en poäng när man har en hyggligt samstämmig bild av vad begreppen betyder.

Att sammankoppla jämlikhetssträvande med vilja ath använda politisk makt (staten) är dock allt för enkelt. Dels för att jämlikhet kan definieras utifrån förutsättningar, regler eller utfall. Dels för att det går att hävda att empiri talar för att även jämlikhet i utfall bäst nås med mindre eller minimal politisk intervention i samhället.

Men visst, det är en hyggligt operativ definition att hävda att den som är vänster ställer jämlikhet i utfall över andra värden OCH dessutom tror på politiken som fungerande verktyg för att nå målen.

Kanske är dock den senare frågam helt överskuggande. Värderingsmässigt skiljer inte mycket om man ser till det mesta av drt politiska spektret i svensk politik. De poöitiska skillnaderna handlar om synen på politikens förmåga att lösa samhällsproblem.

Fredrik Johansson

Anonym sa...

Bjereld definerar "jämlikhet" som inkomstutjämning. En modernare och bättre definition för ordet är "lika rättigheter." De som motsätter sig alltför aggresiv inkomstutjämning har naturligtvis lika rättigheter att definera ordet "jämlikhet."

Solidaritet är också fel ord i sammanhanget. Underförstått i Bjerelds retorik är att staten måste ingripa för att folk skall vara solidariska med varandra och utjämna inkomstklyftor. Men om det hela sker genom statligt tvång, då är det knappast frågan om "solidaritet", som per definition måste vara frivillig.

Anonym sa...

Intressant inlägg. Jag har också flera gånger på min blogg varit inne på att det är naivt att tro att man ska kunna slippa välja i alla de frågor som ligger på vänster-högerskalan. "Vi ska inte till höger eller vänster utan framåt" är en sådan klyscha.

Det senaste på slogan-området är att säga orden solidaritet och tillväxt i samma mening.

Sara S sa...

Ursprungligen så kom vänster och höger från placeringen i den franska nationalförsamlingen under revolutionen.

Längst till vänster satt revolutionärerna, längst till höger reaktionärerna.

Vänstern strävade efter ökad jämlikhet och ökad mänsklig kontroll över sina levnadsbetingelser. Högern ville återvända till L'ancien Regime och myternas ångestfyllda dunkel.

Så här är det än i dag. Högern vill stärka privilegiesamhället och göra människorna till slavar under omständigheterna. Högern står för ideologi och konservatism, vänstern står för vetenskap och framsteg.

Högern står för maktlöshet, vänstern för människans myndighet. Högern står för samhällets splittring i klasser, vänstern för samhällets jämlika förening. Högern står för förtryck, vänstern för frihet.

Det finns en tendens att inte tala klarspråk om detta. Att relativera och säga att det är en fråga om perspektiv, om smack och tycke. Att ingen sida är bättre än den andra osv. Men det är alltså skitsnack.

Anonym sa...

En av orsakerna till att det blir löjligt med vänster höger är att forskare aldrig redovisar metoden de använt för etikettsättningen. Media är nöjda bara de får en etikett.

Dvs vilka frågor (uttalanden, motioner, artiklar etc) och vid vilket tillfälle har stått som underlag för bedömningen. Annars är det ju bara tyckande vi ägnar oss åt. Och det är knappast så intressant.

Vänligen

Thomas

Anonym sa...

Jag tror att Håkan Juholt skulle göra klokt i att ta till sig Lena Sommestad när det gäller framtida ekonomiska frågor.
E

Alex sa...

Anonym: "Bjereld definerar "jämlikhet" som inkomstutjämning. En modernare och bättre definition för ordet är 'lika rättigheter'."

Korrekt! Vilket givetvis inbegriper lika rättigheter till produktionsmedel, annars vore talet om "lika rättigheter" ett dåligt skämt.

Unknown sa...

En helt korrekt och enkel analys av begreppen. Vissa företrädare verkar dessutom träta om vad som är medel eller mål, där högersossar oftast anklagas för att vara för positiva till åtgärder som främjar ekonomisk tillväxt. Och vänstersossar anklagas å sin sida att dra jämlikhetsbegreppet till sin yttersta spets.

Mico sa...

En viktig fråga. Bra att du och andra inom S lyfter den.

Att reducera idé- och förnyelsearbete till en fråga om höger och vänster är dock verkligen att simplifiera mycket komplexa frågor.

Begreppen "höger" och "vänster" betyder dessutom olika saker för olika människor. Din definition är absolut inte fel, men den är likväl bara din definition och inte allmängiltig.

Jag är till exempel oftast positiv till utförsäljningar och privat ägande - men vill likväl att staten ska ha en stark roll (betydligt starkare än idag) när det gäller jämlikhetsfrågor som tex socialförsäkringar... Det gör ju mig till en höger- och vänstersosse på samma gång, enligt din definition...

Anonym sa...

Socialister som vill ha en stark stat för folket kallas kommunister och dom som vill ha ett starkt folk förfolket kallas nationalsocialister.