I dag är det dags att ägna sig åt de stora och existentiella frågorna. Tycker jag som nybliven medlem i Republikanska Föreningen att det är rätt att Socialdemokraterna ger en bröllopsgåva till Victoria och Daniel Westling? Eller är en sådan gåva från ett parti med kravet på införande av republik inskrivet i partiprogrammet bara ett uttryck för kungafjäsk och ett opportunistiskt hyckleri inför valrörelsen?Jag tycker det är rätt att ge brudparet en bröllopsgåva. Mitt argument är att Sverige är en monarki och så länge vi väljer att ha det statskicket så måste vi också leva i det. Jag gör en parallell till affären med de socialdemokratiska toppolitikerna som utnyttjade RUT-avdragen trots att de var politiska motståndare till dessa avdrag. Då skrev jag att vi skulle få en orimlig situation om varje enskild politiker bara skulle följa de lagar eller utnyttja de förmåner som de valt att stödja politiskt. Lagen måste gälla lika för alla, oavsett om man är en framträdande socialdemokratisk politiker eller ej.
Det samma gäller monarkin. Så länge vi väljer att ha den kvar kan vi inte låtsas som att den inte finns. När Mona Sahlin bjuds på bröllopet förväntas hon därför tacka ja, och går man på bröllop bör man ha med sig en present.
Någon platt-tv lär Mona Sahlin dock inte ha med sig i paketet. Däremot uppges det bli biljetter till Folkoperan i Stockholm. (Varför man nu berättar i förväg vad man tänker ge i present.)
Själv minns jag med ungdomlig stolthet (lätt patetisk, skulle kanske någon säga...) när dåvarande kung Gustav VI Adolf anlände till Båstadtennisen under Swedish Open i början av 1970-talet och 3 000 personer i publiken på speakerns anmodan samfällt reste sig upp för att hälsa konungen. Alla utom tre, varav en var jag och de två andra var mina kamrater. Det hat och förakt som vår stilla demonstration då utlöste i publiken känns ännu i ryggmärgen. I dag hade jag rest mig upp, givet det resonemang jag för ovan...
Däremot skulle jag uppskatta lite skarpare kritik mot monarkin som statsskick från ledande socialdemokrater. Men jag inser att bröllopets placering i tiden bara någon månad före valet innebär ett realpolitiskt hinder för en sådan kritik.
Angående socialdemokratin och monarkin så vet jag att jag redan tidigare publicerat Stig Dagermans dagsvers från den 1 november 1950, när dåvarande statsminister Tage Erlander i ett radiotal kommenterat kung Gustav V:s död på ett enligt Dagerman väl inställsamt sätt. Här kommer den en gång till:
Republikanerna
Vad är det för väsen på planen?
Vad ljuder på torget för skrin?-
Det är bara republikanen
som hurrar för monarkin.
Det dräller av mörka afghaner
och negrer i dag på Norrbro.
Å nej,det är republikaner
som slickat konungens sko.
Hvi bär dom så blötlagda trynen?
Förklaring i följande svar:
Dom har spottat sig själva i synen,
den största spottkopp dom har.
12 kommentarer:
Hej Ulf!
Har läst ditt blogginlägg med intresse.
Du väljer att begränsa ditt resonemang till en fråga om vett och etikett i samband med brölloppsbjudningar.
Så långt kan vi som enskilda individer säkert instämma i allmänhet.
Men det som är den springande och problematiska punkten - ånyo - är att (s) i frågan om monarki kontra republik fortsätter att vara otroget trogen med en lång tradition av att å ena sidan i programatisk skrift förorda republik, men i sin praktik inte lyfta ett finger för att driva denna högst rimliga demokratiståndpunkt mot ett förverkligande.
Detta är för mig och många andra djupt stötande. Bröllopsbestyren som enligt media tydligen pågår inom (s) blir ånyo en trist påminnelse om att partiprogrammet de facto mest verkar föreligga i form av en liturgisk urkund - men som inte har någon faktisk betydelse i det löpande dagliga politiska arbetet.
Jag befarar att detta strategiskt riskerar att ytterligare urgröpa människors tilltro till politikens möjligheter.
Vänliga hälsningar
Peter Hjukström
Peter: Jag delar ju din prinipiella syn i monarki-republikfrågan. Jag tycker också - som jag skrev i bloggposten - att socialdemokratin kunde vara skarpare i sin kritik av rådande ordning.
Jag tror två saker:
1. Torekovkompromissen och avmaktifieringen av kungen tog död på monarki-frågan inom (S). Det viktigaste målet var uppnått - monarken var i praktiken maktlös. Då blev det för (S) viktigast att rusa vidare mot nya strider - t ex försöken att införa ekonomisk demokrati - och inte slösa kraft på en institution som inte längre hade någon makt utan endast ett symbolvärde.
2. Man bör välja sina strider. Monarkin har av olika skäl en mycket stark ställning i folkopinionen. Är målet - att ersätta den maktlöse regenten med en lika maktlös, men folkvald, president - värt det pris som det skulle innebära att på allvar söka politisk strid i denna fråga?
Noterar förnöjt din numera både resonerande och stillsamma kritik mot kungahuset. Klokt formulerat.
Hej Ulf!
Jag är väl medveten om Torekovöverenskommelsen och dess konsekvenser.
Och visst ligger det ett allmänt klokskap i att man skall välja sina strider. Men det ligger en annan klokskap i att inte årtionde efter årtionde säga en sak (programmatiskt) och i praktiken göra något annat.
Det bör trots allt råda en viss harmoni mellan teori och praktik. Känns teorin/de programmässiga skrivningarna ointressanta eller orealistiska borde de väl helt enkelt utrangeras?
Vänliga hälsningar
Peter Hjukström
Socialdemokraterna är ett pragmatiskt parti,
som goda pragmatiker tar de principiellt avstånd från krav på koppling mellan teori och praktik :-D
särskilt i frågor där en sådan koppling kan leda till att deras makt minskar. Ett parti som främst motiveras av makt för dess egen skull kan givetvis inte acceptera detta.
Peter Hjukström, sluta vara så fundamentalistisk, de är väl gulliga, Victoria och Daniel? ;-P
Var glad och nöjd för vet du vad ...
Jag satt kvar då nuvarande kung besökte en miljökonferens i Göteborg för ca 10 år sedan. Det kändes naturligt att inte lyda överheten. Mer protest än så var det inte för min del.
Minns att vår f.d. rektor (Bo S) skröt med grundstudenterna om hur radikal han var som ung. Bo hade nämligen inte deltagit på doktorspromoveringen när han var nykläckt doktor. Det krävdes inte mycket för att vara radikal 68 :-)
Torekovskompromissen var mycket olycklig, då Konungen blev alltför maktlös. Uppgiften att utse statsminister, utlysa nyval, skriva under lagar m.m. är naturliga uppgifter för en statschef oavsett statsskick och därför var det fel att frånta monarken dessa. Jag har svårt att förstå viljan att ta ifrån monarken alla maktbefogenheter. Monarkerna hade ju helt oklanderligt skött sina befogenheter.
Vore inte det mest logiska för S att stryka kravt på republik i partiprogrammet? Annars håller jag med Andreas, det är ganska typiskt sossarna att inte ha någon koppling mellan teori o praktik...
Partiet kunde kanske ge henne Vilhelm Mobergs "Därför är jag republikan", så att hon blev förtrogen med argumenten.
Jag tillåter mig att ge en tiopoängare till Enn Kokk och hans lysande förslag. :-)))
MVH
Peter Hjukström
Och kanske, bara kanske, kunde Victoria då säga: "Den har jag redan läst!" Då skulle det falla plattare än en platt-T.V. :)
A-K Roth
Att ge present om man går på bröllop är rimligt. Det gör man på alla bröllop. Det är förenligt med att se sina medmänniskor som demokratiska likar.
Men att resa sig upp av speciell vördnad för en speciell person i kraft av dennes kunglighet? Aldrig! Det är att legitimera en kastideologi. Sitt kvar! På samma sätt är det oacceptabelt att säga ni till kungen eller bocka och buga.
Skicka en kommentar