2008-08-19

Om Kaukasus och socialdemokratisk utrikespolitik

Enigheten över den partipolitiska blockgränsen var rörande när Utrikesnämnden häromdagen diskuterade krisen i Kaukasus och konsekvenserna för de svensk-ryska relationerna. Jag kan förstå att Mona Sahlin och Urban Ahlin värjer sig för att i rådande läge framstå som ryssvänner. Men jag hade kanske trott att åtminstone vänsterpartiet skulle markera en något självständig linje, t ex genom att förhålla sig kallsinnigt till förslagen att omedelbart frysa allt besöksutbyte med Ryssland inom det militärpolitiska området.

Jag har inga problem med kravet på att Ryssland omgående måste dra tillbaka sina styrkor till de positioner man höll före den 7 augusti. Men jag är inte säker på att inställt besöksutbyte är det bästa sättet att stödja de demokratiska krafterna i Ryssland. Jag noterar också att såväl Carl Bildt som socialdemokraterna hukar betänkligt när det gäller att kommentera Georgiens ansvar för den uppkomna situationen, trots att det råder enighet kring att det var den georgiska statsledningen som inledde de militära fientligheterna genom sitt agerande i Sydossetien.

Nato-kramarna i svensk försvarpolitisk debatt vädrar nu morgonluft. Genom att förenkla och framställa Georgien som ett oskyldigt offer för en traditionell och brutal rysk maktpolitik vill man öppna dörren för svenskt Nato-medlemskap. Jag tror snarast att reaktionen i den svenska opinionen blir den omvända. Det är uppförsbacke att argumentera för att Sverige verkligen skulle vinna ökad säkerhet genom medlemskap i ett Nato som stödjer Georgien, och som konkurrerar med Ryssland om makt och inflytande i Kaukasus.

Den akuta krisen i Kaukasus tror jag nu håller på att klinga av. Nato-staternas högst måttliga kritik av Ryssland vid utrikesministermötet i Bryssel i dag indikerar att oron över händelseutvecklingen inte är lika stark som i början av konflikten. Men så länge Sydossetiens och Abchaziens slutgiltiga status inte reglerats, kommer området att utgöra en allvarlig oroshärd.

Samtidigt sprids nu rykten om att den arbetsgrupp inom socialdemokraternas rådslag för internationella frågor som arbetar med folkrätten skall presentera ett förslag om att ta bort kravet på FN-mandat när svenska soldater skickas ut i olika EU-insatser. Det vore i så fall ett mycket dåligt förslag. FN-stadgan och folkrätten är fortfarande avgörande redskap i arbetet med att bekämpa den våldsutveckling vi just skådat i Kaukasus.

Jag kommer på denna blogg att noga följa frågan om FN-mandatets fortsatta plats i den socialdemokratiska utrikespolitiken.

16 kommentarer:

Anonym sa...

Sixten: Tycker som du det är mycket oroväckande att s skulle ta bort FN-mandat som villkor för ingripande utomlands. Samtidigt som det rapporteras att USA på grund av det växande motståndet i Afghanistan ska helt överta kommandot över de utländska styrkorna. Inklusive svenska soldater i ISAF. Trots att vi inte tillhör NATO. Fast så har det egentligen varit sen länge. De bär NATO-emblem på ena uniformsärmen.
Oroväckande är V:s inställning, som du nämner. I sitt sedvanliga sommartal i Sörmland nämnde aldrig Ohly Afghanistan. Kritiker inom V anser att det beror på att ledningen satsar på att komma in i regering med s!

Anonym sa...

Det är hög tid att starta en vettig debatt om Sveriges utrikespolitiska självbild. Utan denna process fortsätter vi troligen att tolka vår omvärld allt mera märkligt.
Låt oss börja med neutraliteten som vi ofta menar var förklaringen till att vi höll oss utanför andra världskriget. Kanske var det istället så att Nazityskland fick allt de önskade av Sverige utan att behöva sätta in militär trupp på en så stor yta som Sverige. De fck bl.a. järnmalm och transporter av militära styrkor till Norddnorge och norra Finland. Man kan undra vad mödrarna, systrarna, bröderna, makarna och flickvännerna till Ola och Matti tänkte om Sverige som släppte igenom ett par miljoner tyska soldater... Vår neutralitet är en lögn som fått stort genomslag och som dessutom fortfarande präglar vår svenska utrikespolitiska självbild i en rad internationella engagemang. Många anser att Sverige genom sin erfarenhet av neutralitet står för moral, rättvisa alltid på de förtrycktas sida - särsklilt om förtryckaren definieras som USA eller Israel.
När vi nu helt på egen hand lyckats nedrusta vår militära förmåga som ett självpåtaget bevis på vår "godhet", blir det något av en chock när Ryssland visar tänderna. Röster höjs om FN-mandat hit och folkrätt dit, som om detta skulle hjälpa mot de krafter som inte tvekar att starta krig...!
Det tycks som om Sverige är offer för sin egen självbild av godhet, moral och rättvisa, och nu förvånat undrar vad som händer. Faktum är nog att en trovärdig neutralitet måste vara väldigt välbeväpnad och ha hög beredskap att hävda sin rätt att vara just neutral. Denna förmåga har vi naivt eliminerat och därmed har vi själva etablerat ett militärt och säkerhetspotitiskt vakum i norra Europa. Frågan är vad som måste göras nu? Medlemskap i NATO, ökade anslag till försvaret, återupprätta regementen... Nej, bäst är väl att lyda den alldelses speciella svenska reflexen - att moraliskt läxa upp Ryssland, ropa efter FN och varför inte samtidigt fördöma USA. I grunden är det nog trots allt deras fel...

Anonym sa...

Sixten igen: Till anonym: Vilken är din självbild? Är den också anonym?
Har mina misstankar, eftersom Israel nämndes. Den staten har ju inte varit neutral, så inte behövt brottas med det problemet, eller hur? Där har man alltid kunnat vara ännu självgodare än vad du beskyller Sverige för. Om du är svensk medborgare och bildad, borde du känna till att vår (gemensamma?) neutralitwetslinje går ca 200 år tillbaka till Jean Baptiste Bernadotte, som var en " försiktig general" (men marskalk av Frankrike) som visste vad krig innebar.

Anonym sa...

Ett sansat och bra inlägg Ulf!FN-stadgan och folkrätten bör vara ledstjärnor för bl.a paret Mona Sahlin och Urban Ahlin.Mona Sahlins beundran för Carl Bildt är dessutom direkt stötande.En nedtoning är på plats.
E

Anonym sa...

Återigen ett bra inlägg!

Mycket oroväckande att det inte hörs några kritiska röster mot den ensidiga propaganda som Bildt sprider i Georgienfrågan. När en amabassadör för den ena krigförande parten i konflikten skriver följande får man betänkligheter:

"Sverige är en av Georgiens närmaste partners i Europa. Georgiens folk är djupt tacksamt för Sveriges och Carl Bildts mod och vilja att engagera sig i vårt öde."

Inte så mycket kvar av den svenska neutraliteten här inte.

Mycket tråkigt om s är på väg att anpassa sig till den extrema neokonservativa syn på internationella relationer som Bildt verkar företräda.

Finns det någon förklaring till denna märkliga omsvängning?

Och hur kommer det sig att Bildt har anammat en så neokonservativ agenda att han hamnar sida med McCains och Bushs sämsta sidor i snart sagt samtliga större utrikespolitiska blundrar i amerikansk utrikespolitik de senaste åren (med undantag för Israel-Paletsina konflikten.)

/ATEIST

Anonym sa...

Sixten, du menar alltså att "den staten",Israel, inte har varit neutral. Du tycker alltså att en stat som slåss för sin existens, som konstant hotas och attackeras, ska kunna vara lika neutral som "neutrala" Sverige? Vad tycker du om neutraliteten hos andra stater i regionen då?

Sveriges utrikespolitisks självbild enligt anonym 8:00:
"...Det tycks som om Sverige är offer för sin egen självbild av godhet, moral och rättvisa, och nu förvånat undrar vad som händer..."

Ja, nog ligger det mycket i det. Jag har ju gått igenom svenska skolan och fick det intutat i mig.Ingen var ett så präktigt språkrör för den svenska godheten och rättvisan som jag utomlands. Som jag skröt över Sveriges neutralitet och hur välkomnande de var mot flyktingar under WWII! Men det var då det. Det tog ett tag, åratal, innan jag blev av med illusionen.

Nog tror jag att svensk utrikespolitik oftast har goda avsikter och ett gott mål i sinnet.(Nu skulle det passa med ordspråket om att vägen till helvetet är stenlagd med goda avsikter)Jag älskar Sverige och är stolt över Sverige och svenskar. När jag skryter (vilket jag ofta gör) om Sverige, inte handlar det om utrikespolitiken! Ibland ser det mycket illa ut bland politikerna. Inte bara i Sverige förstås men nu handlar det om Sverige.

A-K Roth

Anonym sa...

Informativt inlagg. Men jag undrar lite over de demokratiska krafterna i Ryssland. Vilka ar de? Kan Ryssland overhuvudtaget betkraktas som en demokrati nu?
mvh Eelni

Anonym sa...

Det är inte ofta man håller med riktigt hårdföra republikaner, men här är det ju svårt att inte nicka instämmande:

http://www.humanevents.com/article.php?id=28053&s=rcmp

Jag och Pat Buchanan tycker alltså mer lika än jag och Ohly? Kanske skulle tänka om inför nästa riksdagsval. Mona Sahlin imponerar ju sannerligen inte.

Anonym sa...

Även om Pat Buchanan är reaktionär vad gäller inrikespolitiken är han en oerhört intressant kommentator av amerikansk utrikespolitik.

Detta då han i princip motsätter sig all form av interventionism utifrån ett högerperspektiv.

Alla som är intresserade av att se USAs roll i världspolitiken minska kan skriva under på det mesta Pat har skrivit i utrikespolitiska frågor.

Gå gärna in på

http://www.theamericancause.org/

och kolla in arkivet med Pats kolumner!

/ATEIST

Anonym sa...

Läs t ex gärna hans senaste kolumn om vem som bär skulden till Georgienkrisen:

http://www.theamericancause.org/index.php?mact=News,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=463&cntnt01origid=26&cntnt01returnid=29

/ATEIST

Anonym sa...

Det är mycket välkommet att Socialdemokraterna nu börjar ompröva ett FN-mandat som rekvisit för deltagande i internationella uppdrag, fredsbevarande såväl som fredsframtvingande.
FN har genom åren uppvisat sin impotens i ett flertal konflikter; Oförmågan att ingripqa mot folkmordet i Darfur och det i Rwanda, oförmågan att implementera UNSCR 1559 och 1701 om avväpning av Hezbollah, inrättande av ett råd för MR med Libyen som ordförandeland, konferens om rasism i Durban där sionism likställs med rasism .
Det är sannerligen på tiden att de svenska socialdemokraterna frigör sig från det FN som bejakar fred i stor utsträckning på diktaturers villkor. Bra Mona et al.
/BR

Anonym sa...

Vad är alternativet till FN?

Anonym sa...

Re: ATEIST

"Mycket tråkigt om s är på väg att anpassa sig till den extrema neokonservativa syn på internationella relationer som Bildt verkar företräda."

Amerikansk terminologi hör hemma i USA. Det är direkt felaktigt och stötande att du försöker applicera detta på svenska förhållande.

Förklara med svenska termer vad du menar att Carl Bildt bedriver för syn i sina internationella relationer. De flesta som läser ditt inlägg kommer inte att förstå vad du menar eftersom du har en annan innebörd av ordet "neokonservativ" än vad du har.

Anonym sa...

Bra inlägg Ulf.
Jag håller helt med dig, men uttrycker mig, på min blogg, som vanligt mycket råare och mer oborstat än du om saken.

Ulf Bjereld sa...

Till ATEIST: Jag blev själv lite förvånad över Carl Bildts snabba och entydiga ställningstagande mot Ryssland i frågan (jfr t ex ungmoderaternas snarast motsatta position i frågan). Jag tror att Bildt här är angelägen om att postionera sig i "mitten" av EU-fåran, d v s mellan Tyskland/Frankrike och Baltikum/Polen.

När det gäller socialdemokraterna och utrikespolitiken saknas en stark kader med t ex ministererfarenhet i riksdagsgruppen.

Till frågan om demokratins ställning i Ryssland ber jag att få återkomma.

Anonym sa...

Ulf, jag instämmer helt och fullt!