Nej, Sverigedemokraterna är inget "vanligt" parti. Knappt har vi hämtat oss från Egor Putilov-affären, där en anställd person på partiets riksdagskansli avslöjades som en säkerhetsrisk efter att ha använt sig av falska identiteter och genomfört en suspekt fastighetsaffär med en rysk affärsman, förrän det är dags igen. Nu är det riksdagsledamoten Anna Hagwall (SD) som i uttalanden till Aftonbladet angående en riksdagsmotion hon skrivit vill ta bort presstödet till landets lokaltidningar och
se att programutbudet i SVT blir som "på 50-60-talet". Låt de små Bonnierska tidningarna i landsorten gå under. Ingen familj,
etnisk grupp eller företag skall tillåtas kontrollera mer än fem procent
av media, skriver Anna Hagwall i ett mejl till Aftonbladet.
Anna Hagwalls motion och uttalanden är häpnadsväckande, till och med för att komma från en Sverigedemokratisk riksdagsledamot. I motionen skriver hon till exempel att "Hela åttio procent av medierna ägs och kontrolleras av en och samma ägare". Påståendet är felaktigt, för att inte säga absurt. Visst finns det skäl att diskutera ägarkoncentration i medievärlden. Men då bör det ske utifrån en saklig grund, och inte utifrån fantasiuppgifter. Och Bonniersfären äger inga små tidningar i landsorten alls. Läs gärna Martin Jönssons krönika i DN om hur ägarbilden i svenska medier egentligen ser ut.
Vad värre är innehåller Anna Hagwalls uttalanden också stråk av grov antisemitism. Genom att associera Bonniers med etnicitet och ägarkoncentration knyter hon an till en klassisk antisemitisk tankefigur om den "judiska mediemakten".
Och vad är en "etnisk grupp" som inte ska få kontrollera mer än fem procent av media? Räknas svenskar som en etnisk grupp?
Det är heller inte första gången som Anna Hagwall sprider smaklösa uttalanden omkring sig. I en radiointervju i P4 Dalarna sommaren 2014 inför det kommande riksdagsvalet påstod hon att misshandlade hade ett eget ansvar att lämna sina män: "Det är ingen som tvingar en kvinna att stanna kvar i en sådan relation. Det är upp till henne. (...) Varför stannar hon kvar? I dag måste man inte bo med en man som är våldsam. Varför väljer man en sådan partner?"
Redan igår kväll tog Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen Mattias Karlsson avstånd från Anna Hagwalls motion och uttalanden. Det är bra. Men det är heller ingen slump att denna typ av uttalanden kommer från framträdande politiker inom just Sverigedemokraterna. Det är inte särskilt länge sedan partiets dåvarande partisekreterare och tillika vice talman Björn Söder vecklade in sig i ett resonemang om huruvida det gick att vara jude och samtidigt vara svensk.
Sverigedemokraterna - regeringsunderlaget från avgrunden, som jag snappade upp någonstans i mediebruset i morse. Hur länge ska Anna Kinberg Batra och Ebba Busch Thor tillåtas ducka i frågan om de är villiga att bilda en minoritetsregering som för sin överlevnad är beroende av ett aktivt stöd från detta avgrundsparti?
Uppdaterat torsdag kl 22.30: Som om det inte var nog presenterar sajten "Inte rasist, men..." i kväll en film där partiets ekonomisk-politiske talesperson Oskar Sjöstedt gapflabbar åt ett skämt där hans nazistiska arbetskamrater sparkar på ett får samtidigt som de skriker "Die Juden". Filmen är riktigt osmaklig. Jag har verkligen svårt att se några andra partiföreträdare än Sverigedemokraterna gapskratta åt denna typ av skämt om nazister och judar. De nazistiska rötterna tycks sitta mycket djupare i Sverigedemokraterna än vad ens jag hade föreställt mig.
Dessutom berättar Dagens Nyheter i kväll att Jan Björklund vill bilda en blocköverskridande regering, om Alliansen förlorar valet. Den borgerliga oenigheten i regeringsfrågan blir allt större. Däremot framstår det - dessbättre - nu som klart att allianspartierna inte kommer att försöka bilda regering med aktivt SD-stöd om de rödgröna blir större i valet 2018. Regeringsfrågan blir sannolikt ett av de mer intressanta ämnena i söndagens partiledardebatt i SVT Agenda.
Dessutom har
Uppdaterat torsdag kl 22.30: Som om det inte var nog presenterar sajten "Inte rasist, men..." i kväll en film där partiets ekonomisk-politiske talesperson Oskar Sjöstedt gapflabbar åt ett skämt där hans nazistiska arbetskamrater sparkar på ett får samtidigt som de skriker "Die Juden". Filmen är riktigt osmaklig. Jag har verkligen svårt att se några andra partiföreträdare än Sverigedemokraterna gapskratta åt denna typ av skämt om nazister och judar. De nazistiska rötterna tycks sitta mycket djupare i Sverigedemokraterna än vad ens jag hade föreställt mig.
Dessutom berättar Dagens Nyheter i kväll att Jan Björklund vill bilda en blocköverskridande regering, om Alliansen förlorar valet. Den borgerliga oenigheten i regeringsfrågan blir allt större. Däremot framstår det - dessbättre - nu som klart att allianspartierna inte kommer att försöka bilda regering med aktivt SD-stöd om de rödgröna blir större i valet 2018. Regeringsfrågan blir sannolikt ett av de mer intressanta ämnena i söndagens partiledardebatt i SVT Agenda.
Dessutom har
12 kommentarer:
Begränsa enskilda klassers ägande av svenska medier! I nuläget kanske runt 80 % ägs av snyltande flummiga sossar och muppar, tror jag någon sa. Högst 5 %!
- Blir det inte väldigt många klasser om varje klass bara får äga en tjugondel, för uppåt tjugotalet klasser har vi väl inte i Sverige?
Det löser vi genom att förklara en sorts ägare som default, det är den naturliga ordningen som annars skulle uppkomma av sig själv, som vi nu lagstiftar fram! Då handlar det inte om någon klass som äger medierna utan bara om vanligt hederligt ägande.
- Det där om att enskilda klasser inte ska tillåtas dominera är alltså bara tomt tugg, det handlar om att vinkla samhället till fördel för "rätt" klass.
Nej, för de ägare vi ser som naturliga har inget särintresse för ögonen, de säger istället att de bara älskar Sverige och Folket, till skillnad från vad jag har hört att enskilda klasser tycker.
Etc.
Är ryssar som köper svenska mediaföretag iinte en etnisk grupp ?
Ja det är klassisk antisemitism och nazism som visar sitt fula tryne. Samma antisemitism och nazism som fanns i SD när Åkesson blev medlem.
Det är inte bara dålig smak, det är därtill exempel på dåligt omdöme (utöver faktafelen) att ge sig på familjen Bonnier. Vad håller SD på med? Det är nästa så att man får Vivianne Franzén-vibbar. Lyfter man blicken lite, kan inte familjen Bonniers media-engagemang nog underskattas, alltså över tid har DN, Expressen, DI och alla andra tidningar gjort synnerligen stora insatser i demokratins tjänst. Det går nästa inte att tänka sig ett tillstånd utan Bonnier-media, och ofta ett oundgängligt komplement till Public service.
Sedan finns det storhetstider och mindre goda tider, som med allt annat. Att kritisera en tidning, tex DN, beror på intention, det finns dårar som vill bli av med Bonniers inflytande, och så finns det individer som önskar en annan inriktning. Vill man påverka tex DN, kan man endera köpa lösnummer när man gillar tidningen, och avstå köp, när DN är på vift i fel farstu. därtill kan man kritisera, tex på nätet.
Den agenda-sättande tonvikt DN haft med Wolodarski, med fokus på Europas mest humana flyktingpolitik, är beslut som medborgarna på verkstadsgolvet inte begriper. Att i grunden inta samma inställning som MP gjort förefaller vara oantastligt och rätt, men....har som sagt inneburit konsekvenser som inte på långt när går att överblicka. S.W
Att kritisera DN för naivitet (Fast DN är allt annat än naiv och sannolikt supercynisk, är en del av spelet, man sparkar uppåt, takt in i maktens inre cirklar där DN är alldeles för viktigt för att inte få sig kängor, dessutom förtjänar DN att få kritik från andra än överdrivenhets-nationalister, för sitt lite konsekvenspartiska perspektiv, dvs man blundar för konsekvenserna av att vara alltför agendasättande och i praktiken och fortsätter linjen med att blunda för vissa problem i rakt motsatt riktning mot vad DN säger sig vilja uppnå.
Det är helt enkelt obegripligt hur DN och indirekt Bonniers kan undvika sambandet mellan Ullenhagsliberalism och att SD går som ett oljat skott. Det är i vart fall inte trad.moderaternas eller Finns fel.
Så detta att vara nyttig valarbetare åt SD, är helt enkelt den fråga som är obegriplig, då det inte går att blunda längre för konsekvenserna för vår samhälle och vår demokrati.
Men detta är alltså under en tid med en tämligen färsk chefred, som man får förmoda har haft ett uppdrag från styrelsen/ägarna som rimligtvis inte kan ha varit helt självständigt, alltså agendasättandet. Därtill DNs röda siffror och den allmänna problemen med papperstidningar. Ingen enkel uppgift att axla.
Ska DN fortsätta att vara en "oberoende" tidning, borde DN kanske vara lite mer konsekvensneutral, och lite mindre beroende av en enda röst.
Den gamla ordningen med tre chefredaktörer var helgjuten, maktdelning. Tänk om ledningsfrågor och ansvar gick att dela upp på flera:
- Ledarside- och debattchef
- Inrikeschef
- Norden
- EU- Bryssel-fokus
- Utrikes
- Kultur/nöje/sport
- ekonomi och näringsliv
Jo, man kan alltid önska sig, det skulle så klart bli lite kostsamt, men dn av idag känns helt enkelt lite enahanda och insnöad. Det är synd, med för mycket partiska inlagor som smittar av sig på alla andra. Emellanåt har man funderat om DN är språkrör åt mp, eller om mp är en politisk del av DN :-) Nä, det bästa man kan göra är att kritisera media och makt, för makt är alldeles för viktigt för att inte förhålla sig väldigt kritisk till, men SDs inlägg är helt enkelt obegripligt, vi har pressfrihet och fri åsiktsbildning, och marknadsekonomi, hur enda in i bängen, kan man ifrågasätta demokratiska grundvalar, gillar man inte omeletten, är det ju bara att avstå, och inte fasiken kan man säga att DNs ledning lyckats i sitt uppsåt sedan "jag delar" -kampanjen strax efter väckelsemötet i brygghuset, med flera haverier, tex massövergrepp på unga flickor, och bristen på granskning av flykting-smugglarindustrin, så DNs enögdhet har i hög grad skapat den arena som SD verkar på, men som sagt, det är en mycket kortvarig tid, när historikerna i framtiden granskar denna omvälvande tid, så kommer DNs slagsida helt säkert att kunna representera en av alternativa orsaksförklaringar till hur det mesta som vi tagit för givet, sattes på enda, utan att någon kan förklara varför. S.W
Det kommer nya tider, även för DN, och under tiden kan vi glädja oss åt GP, Expressen (inkluderat Hagens magplask :-) samt SvD och naturligtvis DI, så vad är det SD gnäller om. Det stora hotet kommer från big five, MS, apple, google, Face book och Amazon, som skrapar allt som går och utvecklar AI, snart skrivs allt av maskiner, på världens alla språk, och därtill en massa underrättelseanalys över vad alla nyttiga idioter skriver på sina molndatorer,
så framtiden handlar om kvalitet, att kunna ett hantverk som inte datorer kan, för AI kan göra väldigt intelligenta saker av stora mängder info, men det är och förblir tramsinformation i grunden, att tänka själv, utanför boxen, är vad som skiljer en människa från en maskin. Ska tidningarna överleva i framtiden, gäller det att kunna leverera unik information i realtid, på ett kostnadseffektivt vis, och samtidigt vara interaktiv med sina läsare, så att man får feed-back från andra än alla andra maskiner.
Den där revolutionen har bara börjat, och kanske ska man börja med att försöka sig på att förstå skillnaden mellan strukturerad och ostrukturerad information. S.W
Frågan är hur mycket är enskilt agerande och hur mycket är ett systemfel i partiet. Se tex på Labour i England. Partiet lider av starkt rotad antisemitism, och har tvingats utesluta ett dussin högt uppsatta partimedlemmar det senaste året pga grovt antisemitiska uttalanden. Anser du, Ulf, att Labor är ett rasistiskt parti?
Man kan också titta på korruption. Om en enskild medlem tar mutor eller missbrukar sin maktställning på annat sätt - skall hela partiet då fördömas? Jämför Mona Sahlin - skall hela socialdemokratiska partiet avskrivas som korrupt?
Först en fråga till Ulf: varför tänker sig uppåt var femte väljare rösta på avgrundspartiet sverigedemokraterna trots de ständigt återkommande skandalerna? Dags för självrannsakan? Det är ju knappast överklassväljarna som är problemet.
Björklunds inspel tycker jag är intressant. En koalition mellan s och alliansen skulle reducera inflytandet för s vänsterflygel och högern inom borgerligheten och placera v och sd på läktaren. Vi skulle få en mittenpolitik som har stöd av en klar majoritet av väljarna. Sannolikt skulle stödet för ytterkanterna till höger och vänster öka, med det priset är jag beredd att betala. Alternativet är svaga minoritetsregeringar som inte kan hantera de betydande problem vi har framför oss. Är det odemokratiskt? Är Tyskland odemokratiskt?
Klas Bengtsson
Säga vad man vill om SD, men det är inte de som har försatt landet i den situation som det nu befinner sig i.
Om det sedan anses vara rasistiskt att hjälpa behövande flyktingar i närområdet, istället för de som köpt sig hit med hjälp av flyktingsmugglare, får stå för vänstersossar,liberaler och miljöflummare.
Det går ju inte att döma ett helt parti, utifrån någon enskild individs utspel.
Att det sedan finns en maktkoncentration i medievärlden som är dominerad av Bonniers, är väl ingen nyhet, den måste ju vara blind som inte ser detta.
Att jaga SD kommer snarare att ge SD fler röster, eftersom den tiden är förbi då inte folk genomskådade PK-medias uppsåt.
Det blir ju intressant att se vad som händer efter valet, om SD närmar sig 25% av rösterna.
Kanske fler måste inse att om en fjärdedel av väljarna köper SD:s politik, beror det inte på att SD är ett "avgrundsparti", utan därför att väljarna vill undvika den avgrund som nu den nuvarande regeringen ställt oss inför, påhejad av sin PK-media.
Vi hade sluppit SD om Sverige varit ett ärligt land och behandlat alla som är eller aspirerar på att bo här med värdighet. Frustration är inget att investera i och att ha ett samhälle där man tiger kring samhällsproblem är också ett samhälle som inte behandlar människor med värdighet. Man ljuger inte för vuxna människor i den omfattning som sker i Sverige. Människor lockas hit med lögner och människors frustration bemöts med lögner istället för med ett samtal.
(s) bojkott av (sd) är en genialisk politisk strategi som har lyckats splittra den icke-socialistiska oppositionen i två stora block som stride sinsemellan.
I verkligheten är det ju så att många institutioner är nazi-anstuckna eller har nazistisk historia, utan att (s) bojkottar dem. Några exempel:
Västtyska domarkåren. De allierade rörde inte domarkåren när de av-nazifierade Tyskland efter kriget. Många domare som tillsatts av nazisterna satt kvar till 1970-talet och till och med 80-talet.
Det svenska kungahuset. Drottning Silvias far var medlem i NSDAPs filial i Brasilien, och tros också ha varit medlem i huvudpartiet i Tyskland. Silvia har aldrig tagit avstånd från sin fars politiska åsikter och aktiva medlemskap i partiet. Hon har inte heller gjort några offentliga uttalanden om sin uppväxt i ett nazistiskt hem eller antytt att hon numera har andra åsikter.
Nei svensker... I nær 100 år under den svenske stormakktstiden ca. 1611 til 1718 trampet svenske armeer rundt nede i det sentrale Europa og i Norge og spredte død og fordervelse presis som IS/ISIS/ISIL i dag. Plyndring, mord og voldtekter var svenskers vis. Der går en nemesis gjennom tiden, så i dag det godt svensk å være motsatt i sin ekstremisme. Svensk tradisjon er å adlyde adelskap i den form adelskapet selv måtte behage å velge, så Anna Hagwall behøvde ikke å nevne ordet "jøde"; mente det neppe engang, før de godt oppdratte vakthundene angrep. Vet dere svensker hva den sicilianske mafiaens største feilgrep var? Jo, er å aldri ha konvertert til jødedommen, for i så fall hadde de fått drive med sitt i fred for svenskene i all fall.
Skicka en kommentar