2016-10-23

Angående utvisningarna av ungdomar till Afghanistan. Riv upp den restriktiva flyktinglagstiftningen nu!

I lördags genomfördes ett stort antal manifestationer i Sverige kring parollen "Stoppa utvisningarna av ungdomar till Afghanistan". Manifestationerna är en ljusglimt i debatten om den svenska flyktingpolitiken. Både säkerhetsläget och humanitära skäl talar för att låta afghanska ungdomar stanna i Sverige i stället för att utvisas till det osäkra och krigshärjade Afghanistan. Flera av ungdomarna har bott i Sverige länge, lärt sig svenska och på allvar börjat integrera sig i det svenska samhället. Nu kastas de tillbaka till ett land där de i många fall saknar sammanhang och tillhörigheter.

Den flyktingpositiva opinionen i Sverige har varit demobiliserad sedan den nya, restriktiva lagstiftningen röstades igenom i riksdagen i början av sommaren. Lördagens manifestationer visar att det nu är dags att ta nya tag. Motståndet mot den nya, restriktiva politiken kan till exempel organiseras kring följande paroller:

Utforma garantier för att den tillfälliga lagstiftningen verkligen blir tillfällig och att permanenta uppehållstillstånd åter blir regel i stället för undantag.

Genomför redan nu lättnader i anhöriginvandringen så att splittrade familjer får ökade möjligheter att återförenas i Sverige.

Avveckla de tillfälliga gränskontrollerna till Sverige i samband med att det nuvarande tillståndet löper ut den 11 november.

De akuta problem för det svenska mottagningssystemet som de nya flyktinglagarna avsåg att lösa är inte längre för handen. Förra veckan kom bara 80 personer om dagen till Sverige för att söka asyl. Det är en rännil jämfört med föregående år, och än mindre i förhållande till de behov av skydd som finns. Turkiets gräns mot Syrien är stängd, liksom Västra balkanrutten. Flyktingarna förmår inte längre ta sig till Sverige. Låt oss då ta bättre hand om och underlätta integrationen för de människor som är här.

Den som vill kan skriva under uppropet Stoppa utvisningarna av afghanska undomar! Uppropet stöds bland annat av Sveriges Läkarförbunds etik- och ansvarsråd och Akademikerförbundet SSR.

4 kommentarer:

Jan Holm sa...

Den som blivit prövad och fått ett utvisningsbeslut, ska givetvis utvisas.
Vad för signaler skulle det annars ge om asyllagstiftningen vore verkningslös?
Att dessutom signalera att det på nytt är fritt fram att komma till Sverige, trots alla problem ute i kommunerna, inte minst med bostadssituationen, vore inget annat än ett vansinne.

Anonym sa...

"Vi kan inte ansvara
för alla Mellanösterns
tonårspojkar" (vilka är vi?)

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/minsitern-vi-kan-inte-ansvara-for-alla-mellanosterns-tonarspojkar

"Enligt Morgan Johansson är det avgörande
att ungdomarna är afghanska medborgare."

"Det innebär att det är Afghanistan som ansvarar för dem".

hear hear, inte fasiken är det svenska medborgares ansvar, inte heller är det socialtanter, och definitivt inte riskkapitalägda privata vårdbolags ansvar.

"Många kritiker menar att det inte är rimligt att släppa av en 18-åring i Kabul när han aldrig varit där tidigare och har sin familj i Iran."

S.W Men är det mer ansvaret att släppa av ett barn i Sverige? Det är ju nollkoll på barnen, och noll, nada kontrioll/uppföljning av myndigheter, det är fråga om en mäniskohandelindustrin, som gör profit på barn som ska "tas om hand" i Sverige, där ingen har en aning om hur de får det på ett privatägt flyktingboende inpackade som boskap.

"I slutändan blir det ett samarbete med de afghanska myndigheterna, när det gäller återsändandet, för att se till att det finns en miljö att komma tillbaka till."

S.W Hur i hela friden hamnar minderåriga barn i Sverige, det kostar en förmögenhet att ta sig hit, pengar dessa individer saknar.

"Är du 18 år är du faktiskt vuxen och du är i ditt hemland som har ansvar för dig, säger Morgan Johansson."

S.W Herre Jesus, om du är under 18 år ansvarar ditt land i ännu högre grad för sina barn, och att sända iväg barn, för att det är business, är så fruktansvärt att man baxnar, det ska inte förekomma, och varje pull-faktor som gör det möjligt, dvs Sveriges bisarra inrikespolitik, gör att barnen hamnar just hos oss, ingen annan stans....hur är det möjligt, och vem har varit ansvarig för situationen (ja inte var det Morgan, utan snarare Billström och hövdingen som dikterade.

Det är konstigt, hur olika vi människor är i fråga om vad vi upprörs över. Att jag som medborgare (eller den regering jag röstar på)skulle vara ansvarig för att 10 000-tals Afghanska unga män ska få stanna i Sverige och få permanent uppehållstillstånd är en smula märklig. Det är ju synd om rätt många människor runt om i världen, och på syndhets-index tycker jag mer synd om kvinnor och barn, än just män, i synnerhet om de slängt sina pass- och ID-handlingar och uppger falsk ålder, för att då få stanna, bara för att en massa människor som har flyktingindustri som förvärvsarbete (tex politiker som vill tävla ikapp om att vara mest humana) tutar i luren så fort frågan om prioriteringar och målkonflikt kommer upp. Det verkar som att några tror att resurser, tex skatteintäkter, är en oändlig källa. S.W

Anonym sa...

Den nya restriktiva lagstiftningen kommer med all sannolikhet bli allt annat än tillfällig. Den äldre lagstiftningen, och hela asylsystemet, visade sin totala brist på bärkraft under hösten.

Det som verkligen drev in sista spiken var inte SD, inte konflikten i Syrien, inte ensamkommande afghanska pojkar utan systemets fundamentala brister.

Huvudsyftet är att hjälpa. Det är ett gott syfte, och ett mål och en verklighet vi bör sträva efter och allteftersom nå. Men det måste ske genom en klassisk svensk paradgren, långsiktighet. Det är helt omöjligt att ordna ett flyktingmottagande som både är värdigt för den enskilda flyktingen, men framförallt, som är politiskt hållbart hos väljarna utan att vi har långsiktighet. Om inte mottagandet ses som legitimt så hamnar vi i den sits vi är idag, nämligen att knappt någon får hjälp samtidigt som väljarna vänder sig mot flyktingarna.

Först måste vi lösa de akuta problem vi har idag med bostäder och skola. Undanträngningseffekterna är påtagliga i majoriteten av svenska kommuner. Bosättningslagen driver kommunerna att frångå kösystem, det köps bostadsrätter, socialtjänst, polis och skola lider. Detta är åtgärder och problem som underminerar alla insatser för att återgå till en human flyktingpolitik. Det spelar i det här skedet ingen roll att det är en rännil av flyktingar som kommer, kommunerna klarar inte av att hantera sin åtaganden ändå.

Först därefter kan vi bygga och dimensionera ett humant flyktingmottagande som är balanserat kring social, ekonomisk och politisk hållbarhet för både flyktingar och svenska medborgare. En övergång till en kvotstyrd politik, där asyl går att söka utanför EU tillsammans med möjligheter till anhöriginvandring är det enda realistiska alternativet som jag fått presenterat för mig.

//Alex

Anonym sa...

Om du öppnar ditt hem.