Den digitala revolutionen måste få konsekvenser på fördelningspolitiken och skattepolitiken, skriver chefen för Reforminstitutet Stefan Fölster och digitaliserings- och framtidsekonomen på Swedbank Anna Felländer i dag på DN Debatt. Om jag förstår deras tes rätt så menar de att digitaliseringen leder till ökad jämlikhet genom en allt mer jämnt fördelad virtuell konsumtion, oavsett om de ojämna inkomsterna i den fysiska världen ökar. "Mer jämlik tillgång till virtuell verklighet kanske blir viktigare än fördelning av inkomster i den fysiska verkligheten", skriver de. En politik som enbart fokuserar på den fysiska världen riskerar då att leda fel. Artikeln är intressant och läsvärd, oavsett huruvida man delar författarnas utgångspunkter eller slutsatser.
Nyligen skrev Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon ett öppet brev till politikerna om hur nya företag och nya sociala grupper växer fram i det digitaliserade samhället, och vilka konsekvenser dessa förändringar borde få för bostadspolitiken, utbildningspolitiken och skattepolitiken. Författarna fick en hel del kritik för att de talade i egen sak, men deras utgångspunker var relevanta och argumenten hade bäring långt utanför Spotifys vinstintressen.
Men var finns vänstern i denna debatt? Jag tycker mig ana en ängslan hos vänstern att digitaliseringsfrågan skapar en ny dagordning i främst arbetsmarknadsdebatten, och att denna nya dagordning per definition gynnar högern (ökade inkomstklyftor, färre jobb, urholkad anställningstrygghet, marknadshyror etc).
Ja, om vänstern fortsätter att vara passiv i denna fråga kan det mycket väl bli så. Men den digitala revolutionen kan ju lika gärna bli en språngbräda för vänstern att genom en samhällsanalys finna nya och relevanta former för att värna arbetarrörelsens grundvärderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet.
En av de få som bidragit till en sådan samhällsanalys är ekonomijournalisten och marxisten (eller möjligen tidigare marxisten) Paul Mason, som i sin bok "Postcapitalism" (Allen Lane, 2015) argumenterar för att värdet av varan "information" i kunskapssamhället inte blir mindre om fler delar på den, vilket skiljer varan information från alla andra varor. Som Rasmus Fleischer skrev i sin recension i Expressen: När arbetstid inte går att mäta och priset på information tenderar mot
noll, då upphör marknadsmekanismen att fungera. Resultatet blir en
kapitalism som bara håller sig på benen genom monopol,
skitjobbssubventioner och triljonstimulanser.
Men även om Masons fick en del artiga recensioner gjorde den - hittills - inga skarpa avtryck i debatten. Det är näringlivsföreträdare och bankpersoner som går i täten i digitaliseringsdebatten. Vänsterns dåliga självförtroende i dessa frågor tar sig uttryck i tystnad, och kanske också i en avvärjande tanken att ingenting egentligen har hänt - det är samma motsättning mellan arbete och kapital då som nu.
Men där tar vänstern fel. (Ja, jag vet att jag blir svepande när jag talar om "vänstern".) Den digitala revolutionen är ett uttryck för hur produktivkrafternas utveckling spränger de rådande produktionsförhållandena och skapar nya sociala och politiska skiljelinjer.
Det sägs ibland att vi människor tenderar att överskatta de teknologiska landvinningarnas betydelse på kort sikt, men underskatta dem på lång sikt. Just så tror jag det är med digitala revolutionen.
De som kommer efter oss kommer att studera vår tid för att se vilka ekonomiska intressegrupper som först insåg vad som höll på att hända och som var framgångsrika i att mobilisera politiskt i det nya landskapet. Hittills har vänstern bildat eftertrupp. Det är dags att ändra på det nu.
1 kommentar:
"Det sägs ibland att vi människor tenderar att överskatta de teknologiska landvinningarnas betydelse på kort sikt, men underskatta dem på lång sikt. Just så tror jag det är med digitala revolutionen."
Tyvärr lever "internet är en fluga" mentaliteten kvar. Att programmering fortfarande inte är ett obligatoriskt ämne i skolan är väl ett tydligt tecken på det. Jag har en känsla ibland att det finns en utbredd teknikfientlighet inom vänstern tyvärr. Men utvecklingen kommer att rulla på oavsett om man sticker huvudet i sanden eller ej.
Att det idag skulle vara tekniskt möjligt att ge alla människor (verkligen alla) tillgång till mänsklighetens samlade kunskap och kulturarv med hjälp av modern teknik är väl något som i grunden är väldigt positivt? Att vi kan kommunicera med människor oavsett i vilken världsdel de befinner sig lika lätt som det är att läsa denna blogg (det är bara språkbarriärerna som hindrar). Det borde väl vara en ganska positiv utveckling, eller?
Men inget händer om inte nån sätter fart, och i värsta fall går utvecklingen istället i en helt annan riktning. Teknik är neutralt, kan alltid användas på både bra och dåliga sätt.
Skicka en kommentar