Jag har ofta uppskattat Hanne Kjöllers texter. Utifrån liberala grundvärderingar för hon en självständig argumentation, präglad av patos och ett ursinne som lämnar få oberörda. De gånger hon och jag haft samma uppfattning i någon kontroversiell sakfråga har jag uppskattat hennes debattstil extra mycket.
Hennes texter innehåller ofta också ett drag av moralism (vilket ej skall förväxlas med moral). Ett av problemen med moralism är att man ibland tappar kontakten med verkligheten och missar att ställa de grundläggande frågorna.
Gellert Tamas artikel i Aftonbladet idag är förödande för Hanne Kjöllers trovärdighet. Hanne Kjöller har de senaste dagarna haft tillräckligt med bekymmer. Hennes mediekritiska bok "En halv sanning är också en lögn" (Brombergs, 2013), där hon skriver att hon har "svårt att uthärda alla dessa halvsanningar och hellögner" som sprids av journalister, har själv visat sig innehålla ett allvarligt fel. Kjöller hävdade att en cancerdrabbad krögare som inte fick sjukpenning ägde
en bostadsrätt värd 12,5 miljoner. Men krögaren var hyresgäst och ägde ingen bostadsrätt alls. SVT:s Uppdrag granskning har också påtalat hur Hanne Kjöller i sin bok förvanskat citat av Janne Josefsson.
Gellert Tamas visar hur Hanne Kjöller på ledarplats hävdat att påståendet att ”medierna
struntat i Husby innan det började brinna” inte stämmer. Kjöller hade genom en egen sökning i arkivet Presstext hittat 1 176 artikelträffar på Husby för de senaste tre åren, men bara
367 på det befolkningsmässigt jämnstora Bagarmossen. Husby var således inte bortglömt av medierna, snarare tvärtom!
Problemet är bara att Kjöller inte tänkt på att de allra flesta artiklarna om Husby inte handlade om stadsdelen Husby i Stockholm, utan om helt andra Husby. Så handlade till exempel 241 artiklar om Västra Husby utanför Söderköping, 116 artiklar om den norske rättspsykiatrikern Torgeir Husby, 158 artiklar om skådespelaren Hans-Erik Dyvik Husby och 4 artiklar om travhästen Husby Lynet. Av Hanne Kjöllers tes fanns ingenting kvar.
Varför ringde ingen varningsklocka hos Hanne Kjöller när hon hittat tre gånger fler artiklar om Husby än om Bagarmossen? Varför i alla fridens dar skulle proportionerna ha varit sådana? Jag kan inte finna annat än att Kjöller styrts av en så vild iver att ha rätt att de källkritiska impulserna trängts undan. Men likt Gellert Tamas undrar jag också varför i så fall ingen varningsklocka ringde hos hennes chef på ledarredaktionen, Peter Wolodarski. Uppdaterat onsdag kl 22.25: Chefen för DN:s ledarredaktion hette vid det aktuella tillfället Johannes Åman, och ingenting annat. Mea culpa.
När jag en gång i tiden skrev min doktorsavhandling "Svensk Mellanösternpolitik" (Carlsson bokförlag, 1989) gick jag innan boken sändes till trycket igenom samtliga faktauppgifter i manuskriptet. Det var väldigt bra att jag gjorde det, om man säger så. Av den genomgången lärde jag mig att antalet faktafel i en text oftast är mycket större än vad man kan tro. Sedan dess har jag författat eller varit redaktör för ytterligare ett 15-tal böcker. Det finns säkert faktafel i dem allihop. Men inte fullt så många som det hade varit om jag inte genom omläsningen av mitt avhandlingsmanus lärt mig hur lätt det är att göra misstag.
Därför: Utmana alltid dig själv och dina teser när du skriver. Ta inget för givet. Följ Bertold Brechts uppmaning: Sätt ditt finger på varje siffra – fråga hur kom den dit?!
Nu går skallet mot Hanne Kjöller och alla pekar finger och rusar åt samma håll. I sådan lägen brukar jag lyssna på Stefan Sundströms underbara Om jag kommer upp till Jesus på något sätt... Gör det du också.
10 kommentarer:
Gellert Tamas har 0 trovärdighet efter att ha promotat den gigantiska bluffen om s.k. Apatiska barn som sanning.
Bra skrivet. Min morbror är en av personerna i boken. med bristfälligt alias blir han av kjöller anklagad för att ljuga ihop en sjukdom för att få halv sjukersättning (för det är det ju värt för att få ut mindre än hälften av lönen). De journalister på ekot som rapporterat om hans utförsäkring anklagas också för att ljuga.
Det är en himla skillnad på lögn och lögn. Kjöllers lögner (eller faktafel) är ett spel med sköra människors liv.
Vad varken Bjereld eller Tamas har förstått är att det faktum att Kjöllers sökningar på Husby inkluderat både olika orter och namn i själva verket styrker hennes argument att Förorten Husby omtalats mycket sällan innan upploppen.
Detta apropå logik inför doktorsavhandlingar.
Som jag uppfattar Hanne Kjöller reagerar hon mot taktiska lögner, använda som ohederliga förstärkningar. Detta ska givetvis inte förväxlas med oavsiktliga faktafel. Fel som föranleder rättelser i en doktorsavhandling.
Anonym 9:35 Du har missuppfattat. Kjöllers tes är ju den helt motsatta, det vill säga att stadsdelen Husby inte omtalats mycket sällan, utan tvärtom ganska ofta.
Till den förvirrade och lättigenkände anonyme 9.35:
Slutligen bara. Påståendet att medierna struntat i Husby innan det började brinna. I mediearkivet Presstext ger en sökning mellan den 1 maj 2010 och den 1 maj 2013 sammanlagt 1.176 träffar. Bagarmossen, som har lika många invånare, renderade 367.
http://www.dn.se/ledare/signerat/upplopp-husby-som-ett-rorschachtest/
Jag hoppas den "anonyme" lever efter den standarden han själv sätter upp och följaktligen lämnar tillbaka eventuellt egenvunna doktorstitlar...
Hänger inte med i matematiken:
241+116+158+4=519 "felträffar"
Antar att resterande träffar syftar på "rätt" Husby, alltså: 657
Majoriteten av träffarna var alltså för "rätt" Husby!
Att jämföra med 367 för Bagarmossen. Detta är alltså 1.8 ggr fler träffar, inte lika mycket som första uppskattningen på 3.2 ggr fler träffar, men fortfarande fler träffar.
Många gör sig roliga om travhästen, den stod för 0.3% av alla träffar i en grov uppskattning. Kanske rolig detalj, men relevant?
Rätta gärna mina uträkningar om jag har fel!
Verkar som Hannes grova uppskattning håller ganska ok, så varför denna uppståndelse???
Bjereld skriver: "Problemet är bara att Kjöller inte tänkt på att de allra flesta artiklarna om Husby inte handlade om stadsdelen Husby i Stockholm, utan om helt andra Husby."
Detta stämmer ej enligt matematiken ovan. 657 är större än 519 alltså var majoriteten av träffarna rätt.
Varför ringde det inte några varningsklockor hos Bjereld? Han har väl själv kontrollräknat siffrorna? Faktafel?
Anonym 1:15 Ja, du har fel. Som du ser i min text så skriver jag: "Så handlade till exempel 241 artiklar om Västra Husby utanför Söderköping" etc. Uttrycket "till exempel" markerar att min uppräkningen inte är fullständig, utan att den utgör just exempel på Kjöllers feltolkningar.
Anonym 3:11: Av det ovan skrivna framgår ju ganska tydligt att det är hos dig som varningsklockor borde börjat ringa... :)
I denna debatt tror jag det handlar om tolkningar. Det kan ju vara lätt hänt att man tror att 657 artiklar handlade om rätt Husby, vilket då inte verkar vara fallet. Men det borde kanske ha gjorts lite tydligare. Ulfs beskrivning och förklaring är ändå acceptabel. Den intressanta uppgiften är ju under alla förhållanden det antal artiklar som verkligen handlade om rätt Husby. Den uppgiften saknas, och det är väl först då man kan se hur stor överdriften verkligen var, om nu detta är intressant.
Kjell Eriksson
Skicka en kommentar