Torsdag 12 december går Storbritannien till parlamentsval. I opinionsmätningarna har konservativa Tories ett försteg i förhållande till Labour. Men Brexit-frågan gör utgången extra oviss. Dessutom gjorde Labour med Jeremy Corbyn som partiledare ett riktigt bra val 2017. Labour fick över 40 procent av rösterna, trots att partiet bara låg på dryga 25 procent några veckor före valet.
Valet i Storbritannien är intressant även ur ett svenskt perspektiv. En valseger för Labour och Jeremy Corbyn - eller åtminstone ett riktigt bra valresultat i förhållande till opinionsmätningarna - ger inspiration och argument åt alla dem som önskar se en mer vänsterinriktad socialdemokratisk politik i Sverige.
I den interna socialdemokratiska debatten används inte så sällan Labours och Jeremy Corbyns starka valrörelse 2017 som ett exempel på att väljarna faktiskt uppskattar en jämlikhetsorienterad vänsterpolitik. Motargumentet brukar vara att Jeremy Corbyn faktiskt inte vann valet, i stället kunde Tories regera vidare.
En seger för Labour och Jeremy Corbyn skulle få en symbolpolitisk betydelse även i svensk politik. Så skulle till exempel den växande, vänsterorienterade socialdemokratiska föreningen Reformisterna få vind i seglen och mobilisera ytterligare inför den viktiga partikongressen våren 2021 (då ramarna för partiets agerande i valrörelsen 2022 läggs upp).
Tesen om att väljarna kommer att belöna vänsterorienterade kandidater kan också få en test i det amerikanska presidentvalet hösten 2020. Bland Demokraterna konkurrerar vänsterorienterade Bernie Sanders och Elizabeth Warren med den mer mittenorienterade Joe Biden om att få utmana Donald Trump om presidentposten. Om Bernie Sanders eller Elizabeth Warren blir Demokraternas presidentkandidat och någon av lyckas besegra Donald Trump blir det ett argument för att vänsterpolitik lönar sig i kampen mot högerpopulismen. Men om Sanders eller Warren i stället skulle förlora mot Trump blir tolkningen den omvända - en vänsterorienterad kandidat bidrar bara till ökad polarisering vilket högerpopulisterna skulle tjäna på.
Om Joe Biden i stället skulle bli Demokraternas kandidat och besegra Trump stärker det argumentationen för dem som ser en mittenorienterad, samlande politik som den bästa medicinen mot högerpopulismen. Skulle Joe Biden i stället förlora mot Trump stärks argumentationen för dem som förespråkar en mer vänsterorienterad socialdemokratisk politik.
Här handlar det naturligtvis inte om några vetenskapliga sanningar om hur högerpopulismen bäst bekämpas. Men det handlar om inspiration, möjligheter till politisk mobilisering och om intern partipsykologi.
Så det blir ett spännande val i Storbritannien i december. Spännande för britterna, men spännande också för oss.
2 kommentarer:
Vilken politik får vi om Corbyn får bestämma? Några exempel. 10% av aktiekapitalet i större företag skall läggas i företagsfonder som styrs av facket. Andra bolag, till exempel energiproducenter, förstatligas direkt. Arbetsveckan ska ned till 32 timmar med bibehållen lön. (DN sept 2019) Det är ingen politik jag skulle rösta för eftersom jag inte är vänsterpartist. Ytterligare ett skäl är det som chockade Anders Lindberg, AB, när han besökte Labours kongress nyligen: ” Det är en sak att läsa om något i tidningen (dvs den utbredda antisemitismen inom Labour enl Lindberg )En annan att uppleva det på plats. Men det som möter mig på söndag morgon vid ingången till Labours partikongress är en antisemitisk affisch.” Att rösta på ett sådant parti är uteslutet för min del trots att det förespråkar minskade klyftor. Om jag hade fått rösta på de alternativ som erbjuds skulle mitt val vara självklart – liberalerna. En svensk socialdemokrati a la Corbyns Labour är en önskedröm för åtminstone M, KD och SD. Och C och L skulle naturligtvis inte heller kunna samarbeta med ett sådant parti.
Klas Bengtsson
Gosse, det är nog bara att sammanställa alla valkretsar, vilket man så klart har i ett xls-dokuemnt någonstans, hur det gick i omröstningen.
Bra att ha koll på "turn-out" och hur jämt det blev i omröstningen, mellan brexitörer,
och det är rimligt att anta att omröstningen handlar om Brexit, inte höger eller vänster. Så i england är det ett starkt mandat mellan väljare och deras folkvalda, så
i över hälften av valkretsarna är det redan klart, dvs vad utslaget i omröstningen blev,
och då är det givet vilken kandidat de kommer att rösta på, dvs den kandidat som företräder vad man vill i Brexit, och det blir ju rävlurigt, i alla valkretsar där det är jämt, hehe, vad ska kandidaterna driva för egen uppfattning för att bli valda?
Det är olika i olika valkretsar, vad det blir för taktik och strategi, och det är klart
att Labour har en egen uppfattning, men mest avgörs frågan av väljarna, i respektive valkrets, och det blir grym spelteori, i väldigt väldigt många valkretsar, men kanske inte i London city. det går alltså inte att spela bort väljarna i en en demokrati som storbritaniens. Corbyn inser naturligtvis detta, och alla andra med.
Det är alltså en "Brexit-effekt" - i var enda valkrets där det står och väger, och detta avgör i sin tur utgången för vilken ledamot som blir vald. Det kommer att bli magnifikt spännande, och skolexempel i demokrati, väljarna avgör vilka som är lämpliga att företräda deras egna intresse, vilket alltså väljarna avgör och inga andra.
Tuff skit.
S.W
Skicka en kommentar