Med de övertygande röstsiffrorna 62-30 sade Liberalernas partiråd i dag ja till den blocköverskridande överenskommelse som innebär att Stefan Löfven släpps fram som statsminister. Segern för ja-sidan blev större än vad en del hade trott. Utfallet stärker den tes som jag tidigare framfört, det vill säga att det oftast är den grupp som utgör en minoritet som har intresse av att läcka till medier och att gå ut offentligt med sin åsikt - i syfte att framstå som så stora som möjligt och därigenom påverka opinionsläget.
Det är intressant att jämföra det entydiga utfallet av omröstningen med vad Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson sa till Dagens Nyheter igår: Det är väldigt jämt och vi ser hur fler och fler ansluter
sig till den linje som vill släppa fram Ulf Kristersson. Väldigt jämt? Fler och fler ansluter sig? Jo tack. 62-30 är inte särskilt jämnt.
Det är mänskligt att önsketänka. Det gör jag själv också ibland. Men antingen önsketänkte Mats Persson denna gång så starkt att han politiska bedömningsförmåga måste ifrågasättas. Eller också gav han en medvetet felaktig bild för att motståndarna till överenskommelsen inte skulle demobiliseras. Och det är inte särskilt hederligt.
Nu är det Vänsterpartiet som har sista ordet. Om Vänsterpartiet röstar nej till Stefan Löfven så blir han heller inte vald.
Jag har stor respekt för alla vänsterpartister som är upprörda över
S/MP/C/L-överenskommelsens politiska innehåll. Men ett nej från V riskerar med stor sannolikhet att leda till en moderatledd regering och SD-makt. Jag skulle bli förvånad om Vänsterpartiet tog det steget - men osvuret är naturligtvis bäst.
10 kommentarer:
Vad händer om några riksdagsledamöter (V och L) inte dagtingar med sin uppfattningr och därmed inte följer partiledningen...? Det räcker väl om mindre än hälften av Vs och Ls riksdagsledamöter tänker annorlunda.
Det positiva med detta skulle vara att i alla fall L splittras.
Vissa politiker är väl ändå rakryggade i avgörande frågor.
V behöver väl inte vara oroliga över Kristersson. Han kommer ju också att röstas bort.
Kjell Eriksson
Under alla omständigheter är de beroende av Vs stöd för att släppa fram en S-regering, och de anser att detta inte kommer att kosta något, för uppgörelsen, dvs de själva, men de antar att V kan ta kostnaden inför sina egna väljare och partigängare. Hm.
Ulfs analys:
"Nu är det Vänsterpartiet som har sista ordet.
Om Vänsterpartiet röstar nej till Stefan Löfven
så blir han heller inte vald."
sw korrekt, hela överenskommelsen förutsätter att V tolererar överenskommelsen,
utan prut. Man utgår från att V ska "offra" sig, för att C och Fp ska få fortsätta
vara renläriga DN-liberaler. Alltså de är lite knasigt med en S-Mp-regering som ska driva en mer liberal agenda än en borgerlig allians, det hävdar Björklund, men nog är det ännu knasigare att förutsätta denna deal, genom att den tolereras av V. Det är faktiskt olika policys med gula knappen, avseende statsministeromröstningar, mellan höger och vänster. Varför ska V byta policy? What´s in it for me?
UB
Jag har stor respekt för alla vänsterpartister som är upprörda över S/MP/C/L-överenskommelsens politiska innehåll.
sw Det finns nog några S-partister med, som rent retoriskt ser små problem.
Nog fasiken har V anledning att fundera lite på konsekvensen av vägvalet, inför både EU-valet och valet 2022.
Partiet förutsätts vara i opposition, när det är skarp votering, blir ju de liberala inslagen beroende av borgarnas gunst. Nä, de kommer att bli mer än upprörda, och dessutom kommer själva utskottsarbetet att bli svårt att hantera, utan V.
UB
"Men ett nej från V riskerar med stor sannolikhet att
leda till en moderatledd regering och SD-makt."
sw Kanske, men inte alls säkert. Det finns en risk, ja, men hur stor är den, och vad är de andra alternativen? En S, Mp, V-regering samlar 144 mandat. Det räcker med att Fp förhandlar fram förslag, så blir det 164 mot 154, om C lägger ner. Dvs gå i opposition utan uppgörelse, och släppa fram Löfven i 4an. annars är alterantivet UK eller extraval.
V kommer inte förlora på ett extraval, som det kommer att uppfattas är det politisk hederlighet.
C och Fp har bundit sig rätt hårt vid masten. De har gjort kalkylen att partierna inte klarar EU-valet eller valet 2022, genom att släppa fram UK, med tolerans av Sd, framför allt får de inte igenom en mer generöst migrationspolitik.
Det som händer om V röstar nej i trean, är att samma förutsättningar råder inför 4an, och att V har visat sina muskler, de måste de. De slåss för sitt politiska existensberättigande, rent av sin heder, det ska man inte underskatta.
Det är klart att V inte är ett smack lojala med Mp, så detta att driva saken till sin spets, dvs en sista votering nästa vecka, eller rent av extraval, där V i så fall garanterat kommer att gå framåt en smula, är fullt rationellt. C har råd med kyckligrejset, däremot inte Fp eller Mp.
Dvs "dealen" som från borgerlig ståndpunkt har samma bevekelsegrunder som DÖ,
löper risk att leda till ett nyval, där det är ganska säkert att Sd V kommer att öka.
S kommer att reda sig, sannolikt öven M, nu när det är klart att partiet inte på samma vis har två flanker att skydda. Dvs en röst på M är inte en röst på Mp. Dvs de partier som sannolikt förlorar är C + Fp + Mp, som alltså alla tre för tillfället hänger på Vs nåd, det är inget litet högst spel. S.W
JB inledde sitt tal med att berätta om att DÖ var ett misstag,
eftersom det innebar en vänstersväng.
Björklund på presskonferensen:
– "Det här är det bästa sättet att stänga ute de båda ytterkantspartierna"
– "Sedan får vi se vad V säger. Säger de nej på riktigt får vi diskutera
.. med de andra partierna hur lösningen då ser ut."
sw Ähm, vilka andra partier då? Inte V, inte Sd, utan ... M och Kd?
JB
- att släppa fram Löfven är det rätta.
– Jag litar på Ulf Kristersson
– problemet är att jag också litar på Jimmie Åkesson, (att inte vara dörrmatta)
- Liberalerna får igenom mer i den överenskommelse som ligger nu,
än vad de skulle ha fått i en borgerlig regering.
– "Det finns i grunden nu två alternativ kvar.
- Det ena är en högerregering och
- det andra är en S, Mp-regering, som samarbetar med C och L.
– "Alla vet att det också finns ett tredje alternativ."
Att säga nej till båda alternativen innebär extraval, och de måste välja ett, vilket innebär att de gör sig beroende av att V ska stödja upplägget. Nog fasiken är det ett vågspel, att förutsätta Vs stöd, samtidigt som de så fort regering är vald, inte tänker luta sig mot V, utan på relativ majoritet och magiskt hantverk i utskotten. Visst är det inte troligt att det blir en gemensam reservation från M, Kd, Sd och V,
UB
"Jag skulle bli förvånad om Vänsterpartiet tog det steget - men osvuret är naturligtvis bäst."
sw själv tror jag tvärt om, förvåning om de ger grönt ljus i trean. Vad som händer i 4an är däremot rena lotteriet. Det beror på om Löfven, efter talmansrundan och nya omförhandlingar väljer att gå upp, eftersom nya förutsättningar kräver en ny överenskommelse, och nya partiråd.
men allt detta är inget nytt, förutsättningarna har varit de samma sedan valet. Det är mer plågsamt att se, att våra parlamentariker och partiledningar inte klarade av att se faran före valet, när de redan skådat den "stora oredan" sedan 2010. Det är helt enkelt ett misslyckande, dels vad det är som fört fram SD från 0 till 62 mandat, dels oförmågan att hitta lösningar som fungerar praktiskt, och framför allt oförmågan att inte begripa sig på parlamentarismens grundprinciper. Just nu ser det ut som att V håller på att skaffa sig respekt, det kan faktiskt löna sig. S.W
Därmed är nog tärningen tämligen kastad, alltså om den regering som nu ser ut att bli av, kommer att fortsätta regera som det är sagt.
Det blir svårt att backa från detta inför 2022. Dvs att säga hur ska borgerliga väljare agera för att få en borgerlig statsminister? V, Mp, S, Fp och C är uteslutna.
Nog fasiken är det spännande. Det är en del på spel, och precis som Reinfeldt satte agendan för sin efterträdare, så sätter nu Björklund agendan för sin efterträdare.
Hur fru Lööf tänker inför 2022 är outgrundligt.
Sd kommer inte att backa, så någon part måste förlora på alla krumbukterna. Att bli statsminister eller ingå i en regering 2022, ser inte helt ljust ut. men som sagt, den ekvation vi ser nu, går inte att överblicka konsekvenserna av, så det lär sedvanligt inte bli som det är tänkt.
Det kommer att uppstå både svarta svanar och överraskningar som ingen har en aning om, för det som sker nu, kunde ingen gissa dagarna efter valet. S.W
Det bästa med uppgörelsen med c och med l är att utrikespolitiken inte behöver ändras.
Regeringens politik i Mellanöstern kan därmed fortsätta. Alltså fortsatt stöd till s systerparti i Palestina och dess ledare president Abbas. Och fortsatt strama relationer med högerregeringen i Israel.
Mark Twain
Jan Björklund:
" - det blir ”troligen en högerregering” om V säger nej till Löfven."
"- det kan inte helt kan uteslutas att Ulf Kristersson blir statsminister."
Nä, så klart, men det säger han nu för att pressa Vs partistyrelse, trots allt har inte JB skaffat sig mandat för en annan lösning är den som föreligger. Så frågan är om det finns en hemlig plan B? Dvs om inte V röstar ja, till att bli utfrusna från allt politiskt inflytande, ja då hotar Bjärklund med att Fp plötsligt ändrar inställning i SD-frågan, det skulle ju också blir intressant, hur han klarar av detta retoriskt.
S.W
Nog tilltar spänningen:
Björklund nu även i Sveriges Radio på frågan varför formuleringen om V i frysboxen promt skulle med i uppgörelsen?
– "Ja, men det är ju därför vi går in i det här mittensamarbetet, därför att de båda ytterkantspartierna ska få ett minimalt politiskt inflytande."
- "Det är själva idén för oss. Sedan får alla partiet naturligtvis ta ställning till detta."
– "Vänsterpartiet står ju i sitsen att välja mellan en sådan här mittenlösning, att släppa fram den, eller så kan ju Vänsterpartiet hamna i sitsen att det är de som driver fram en högerregering"
S.W Haha, nu är alltså Björklund inte längre höger, han är .... mitten, det går fort i hockey. Frågan är väl mer detta med pest eller kolera. Höger eller höger, så ser det ut i valet för V. Det enda argument som är det egentliga, är att högerpolitiken med Fp och C skulle vara mer acceptabel, eftersom Björklund numera är en mittenkille. Men, notera, att Fp eller snarare han själv plösligt inte har några dubier alls, att rösta fram en högerregering, om inte V gör som han själv vill. Det är helt klart mystiskt tänkt.
Eller snarare, Fp klarar nog inte ett extraval, så frågan är om detta förslag, om det fälls i den tredje rundan, leder till att Björklund gör helt om, och marscherar höger-högerut igen. Dvs släpper fram U.K i 4e försöket, men ärligt talat, var är sannolikheten för detta. Sd kommer att fälla ett sådant förslag på momangen, och vips blir det extraval, som kan gå precis hur som helst, förutom att V+S som nu har 128 mandat kommer att få 4-5 pinnar till, dvs om Fp klarar sig kvar, annars blir det storkovan.
Nu är väl ingenting klart alls, men nog är "samarbetsdokumentet" som det är skrivet, en smula oklart. Ska det samarbetas kring budgeten, så blir det nog trots allt ganska lite utrymme över för V, att få utrymme att själva få spela en roll. S.W
Det är väl så här i efterhand ganska tryggt att en spade är en spade.
Dvs att C och Fp inte så enkelt ska komma undan med att sandlådeargumentet;
Om inte V röstar fram vårt budgetförslag i fyra år, utan att själva få vara en
del av detta, eller kunna påverka, så får ni skylla er själva, då blir det
istället Kristersson, med stöd av Sd.
Nu klarade sig väl fru Lööf ovanligt bra på dagens presskonferens, dvs hon var faktiskt
rimligt konkret i sak. Men nog är det skamlöst att säga att V-klausulen är helt oproblematisk, genom att hänvisa till matematikens lagar.
Nä, V gör ett strategiskt beslut, och sätter Fp och C p pottan. Nu är de svaret skyldiga, och fru Lööf duckade på frågan, vilket av ytterkantspartierna som är minst dåligt. Nu är det upp till bevis, om C och Fp kan ge med sig en smula, eller om det bli marsch mot stupkanten. Dvs ett extraval. En sak är säker, våra bedömningar om vad som är rätt eller fel, grundas på rätt vaga föreställningar om hur delar av väljarkåren kommer att reagera. Helt klart har V en rätt stark hand. De har C och Fp i stadigt tag kring b*ll*rn*, C+Fp tvinga bekänna färg, om allt är ett förhandlingsspel, V kan omöjligen förlora på ett extraval och framförallt har V en fast rätt trovärdig kurs, dvs ett förtroende för sin sak. Här får nog LO se upp en smula, i vart fall kvinnodominerade förbund.
Det är väl rimligt att det stundar omförhandling. kika rimligt är det att det inte går att baxa fram en kandidat på onsdag, dvs påannonseringen i eftermiddag blir intressant. Detta är faktiskt inte utan dramatik. Sedan blir det fler kakor att äta upp. S.W
Nu behöver nog inte DN oroa sig så mycket. V ser helt klart ingen poäng att agera så att det blir en annan statsminister än Löfven, det handlar mer om priset, och Sjöstedt var trots allt rätt hovsam. Det finns en väg fram. Grejen är mer planerna på LO, ju mer svårsåld J.ö.k:en (eller S.C.L.Mp, uttalas schlump) framstår ur ett arbetarperspektiv, desto bättre för V.
Eftersom V inom överskådlig framtid aldrig kan komma åt regeringsmakten, så finns de gamla vanliga planerna kvar. Dvs genom den uppgörelse som nu föreligger så finns ganska goda förutsättningar att göra inbrytningar på det fackliga området. Det som försegår nu, kommer att ändra på rätt många parametrar i väljarekvationen. Centern har inte längre samma räksmörgås, som borgerligt parti med HJ-liberalprofil. Fp är redan illa sargat och kommer nog få svårt att komma upp ut träsket, även om de byter ut Björklund.
Man måste se det så, rävspelet. Fp och Cs intresse att bilda eget och sätta moderaterna på plats. Vänsterpartiets intresse att växa på sin flank, då är socialt uppfattad orättvisa mumma. Det finns helt enkelt inget annat alternativ, och det blir ännu mer utomsinnligt, eftersom t.o.m Sd är nöjda. Sd kan nu fokusera på att försöka nalla röster från vänster, eftersom detta med migration inte bara är en ideologisk fråga, det är även en praktisk fråga, som bara måste fungera. Det är klart som fanken att det inte går att klämma upp ngn annan än Löfven i nästa omgång. Det enda som kan rucka på detta är Fp, men det är också en vansklig väg. Björklund har redan surrat kursen. Det finns inte så mycket annat för Mp, V, C och Fp än att gilla läget. S.W
Jonas skötte sig väl rätt bra, med givna kort, dvs att välja mellan pest och kolera. Förslagen om hyror och arbetsrätt kommer så klart inte att bli skarpa, för vad ska Fp och C sätta emot?
Jag vill påminna om att V är vågmästare i Sveriges riksdag. Försöket att utestänga V har misslyckats fullständigt.
Vi har fått garantier.
Sjöstedts analys är att beslutet inte handlar om att välja mellan Extraval och Löfven.
Han litar inte på C och Fp, utan misstänker att de släpper fram Kristersson istället,
eftersom framför allt Fp ligger pyrt till. Här ska man iof sig tänka ett varv til, Uk är
ju inte valbar eftersom Sd kommer att sänka honom om han samtidigt har en uppgörelse med
C och Fp. Men det är så klart en spekulation.
Sjöstedt säger att överenskommelsen är "borta" den finns inte kvar, den är ett fiasko. Att utestänga oss från inflytande är historia, det är passé. Man får såg säga att det detta betyder att V inte officiellt får ha inflytande över budgeten, utan att
det är S som får driva dessa frågor i
Det som är intressant är att Sjöstedt öppet säger att det är "vi" som är vågmästare.
Klauseln är satt ur spel. Klausulen är tomma ord på ett papper. Det finns en separat
överenskommelse om detta som ingen kommer att få se.
Uppställningen -
---- FiU -------- Kammaren
S.. = 5 --------- 100
Mp = 1 ---------- 16
C.. = 1 ---------- 31
Fp = 1 ---------- 20
Sum: 8 ............. 167 > 154
V.. = 1 ---------- 28
M. = 4 --------- 70
Kd = 1 --------- 22
Sd = 3 -------- 62
Sum: 8 ............. 167 > 154
Det är detta det handlar om, att V är vågmästare i den nya laguppställningen.
Detta är matematik, och kan inte förnekas, hur mycket Fp och C än försöker.
Det som nu återstår är de retoriska krumsprång som fru Lööf och Hr Björklund
ska uttala, att "vi förutsätter" att S hedrar eller följer överenskommelsen. Men
nu är det så att C och Fp inte kan göra mycket annat än att i praktiken komma
med mössan i. hand till Sd, om de ska sätta hårt mot hårt. Så här är det 1 - 0 till
Sjöstedt.
Men, hela budgeten för den kommande regeringen är och förblir beroende av
Vs indirekta stöd. Detta kommer så klart att bli ett problem för vissa partier,
,ed tiden, företrädesvis C och Fp. Matematikens lagar talar för Sjöstedt, och om inte
Fp och C kommer tt kunna fälla Löfven, så är det nog inte helt enkelt för V heller.
men som sagt var, det kommer inte att bli aktuellt. Men nog fasiken är det dubbel
bokföring, det gick. att äta kakan och ha den kvar, viss kan man leva med
dubbla verkligheter, det är en fråga om glasögon. S.W
Skicka en kommentar