Idiotisk idé att stryka de gällande Europarekorden inom friidrotten

Europeiska friidrottsförbundet (EAA) vill stryka alla gällande Europarekord inom friidrotten och börja om på nytt från 1 januari 2018. Orsaken är att några av rekorden kan ha satts av idrottsutövare som varit dopade, men inte fastnat i någon kontroll.

Jag tycker det är en sällsynt idiotisk idé. Javisst, en del av de gällande rekorden är nästan osannolikt bra, som till exempel Jarmila Kratochvilovas 1.53.28 på 800 meter (satt 1983) eller Natalja Lisovskajas 22.63 i kulstötning (satt 1987).

Men:

Idrotten ska styras av samma rättsprinciper som samhället i övrigt. I det här fallet innebär det ingen ska tvingas bevisa sin oskuld - vi har ingen omvänd bevisföring. Är man inte dömd skyldig ska man betraktas som oskyldig. Och vi avfärdar bestämt alla kollektiva bestraffningar. Det finns säkert ett antal rika människor som tillägnat sig sin rikedom på olagligt sätt. Ska vi därför konfiskera alla rika människors egendom? Knappast. (Kanske att några av mina läsare inte per definition avfärdar expropriering av rika människors egendom. Men då är argumentet nog inte i första hand att de berörda tillägnat sig rikedomen på olagligt sätt.)

Friidrotten gör sig själv en björntjänst genom att stryka rekorden. Så länge vi vet att Patrik Sjöberg den 30 juni 1987 i Stockholm hoppade 2.42 kommer vi inte att tjusas av nya Europarekord på 2.37 eller 2.38. Strykningen av rekorden blir bara symbolpolitik, ett uttryck för moralism och för friidrottens frustration över att man inte lyckas få bukt med dopingen på riktigt.

Dessutom kommer de gamla rekorden från 1980-talet så småningom att slås. När så sker blir uppmärksamheten så mycket större om dessa rekord fortfarande är gällande än om de bara är museala. Och så länge idrotten inte får bukt med dopingen riskerar historien bara att upprepa sig. Vilka rekord ska vi stryka om 20 år, eftersom de då bedöms som satta under illegitima förutsättningar.