Vi lever i orons tid, hävdar en del. Men hur oroliga är svenskarna egentligen? Enligt en mätning från DN/Ipsos anser 42 procent att Sverige egentligen är tryggare än den bild som framkommer i medierna. Det är nästan dubbelt så många än de som tycker att Sverige egentligen är mer otryggt än den bild som framkommer i medierna (26 procent).
Jag hoppas att mätningen kan inspirera till en konstruktiv diskussion om mediernas sätt att bevaka de samhällsproblem som finns i Sverige. I vilken utsträckning bidrar dagens journalistik till att ge en fördjupad och nyanserad bild av till exempel kriminalitetens utbredning och orsaker?
Igår tittade jag in på Göteborgs-Postens digitala upplaga. De tolv (12!) första nyheterna var så kallade blåljus-nyheter, det vill säga nyheter om brott och olyckor. Göteborgs-Postens extrema digitala blåljus-journalistik var ett av de viktigaste skälen till att jag nyligen valde att avsluta min prenumeration - efter att i ungefär 35 år oavbrutet haft tidningen i hushållet. (Jag saknar bl a de politiska nyhetsartiklarna och sporten - dessa avdelningar håller fortfarande god klass i papperstidningen.)
SVT Aktuellt presenterade igår kväll exempel på god journalistik, i ett inslag om Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport om brottsutvecklingen i Sverige. Effektivt och avklarnat redovisades vilka brottstyper som ökat respektive minskat i statistiken. Förändringarna sattes in i ett längre tidsperspektiv. Dessutom diskuterades om de ökningar som redovisades hade sin grund i ökad brottslighet, ökad anmälningsbenägenhet eller förändrad brottsrubricering. Här fanns ingen alarmism, samtidigt som problemen lyftes fram och analyserades.
Frågor om lag och ordning har klättrat på listan över vilka politiska sakfrågor som väljarna anser vara viktigast. Desto mer angeläget att diskussionen om dessa frågor inte blir en tävling mellan ängsliga politiker som överbjuder varandra i att utlova strängare straff för allehanda brott. Kriminalitet föds ur ojämlikhet, otrygghet och missbruk, står det i partistyrelsens förslag till politiska riktlinjer inför Socialdemokraternas partikongress i Göteborg i april. Det är en formulering som jag tycker utgör en god principiell grund för diskussionen om hur vi bäst bekämpar brottsligheten.
5 kommentarer:
Viss kriminalitet (såsom t ex skattebrott och andra ekonomiska brott) har väl möjligen andra drivkrafter än de ovan nämnda.
Tänk efter lite, om s verkligen vill att "programmet" ska vara varksamt,
så måste orden betyda något, dvs gå att förstå och omsätta till handling,
annars blir det hela mest tomma ord.
Kongressledamöterna bör kunna skilja på:
orsak och verkan, alternativt
orsak och symptom
samt
primära och sekundära effekter.
det är inte våldsamt svårt att förstå eller förklara, (ens för barn)
tex detta med mässlingen, som orsakas av:
- av ett virus (morbillisläktet)
- medan symptomen är:
hög feber, hosta, snuva, ögonirritation, kraftig ljuskänslighet röda utslag som skiftar till brunt.
- medan sekundära effekter (komplikationer) av sjukdomen kan bli:
öroninflammation, bihåleinflammation, lunginflammation, hjärninflammation
och i sällsynta fall även dödlig SSPF.
"Kriminalitet föds ur ojämlikhet, otrygghet och missbruk"
Sv Ordbok, utg av Sv akademien hjälper tanken (en smula), då en utgångspunkt skulle kunna vara att våra partier nyttjar allmänspråkliga definitioner, när de ska förklara vad de önskar för folket (och valmanskåren), såvitt inte programmet enbart är till för att tillfredsställa de redan frälsta?
Adjektiv:
"Kriminell" = person som vanemässigt begår brott
= brottslig (är närmaste synonym,)
(men även en hänvisning till asocial finns med)
Substantiv
Kriminalitet = Brottslighet i samhället
Brottslighet knuten till viss person
Kriminell =ÄR ett oönskat beteende hos individer, och i mellanåt hos grupper, (tex kriminella gäng)
Verb
Kriminalisera = Göra viss handling straffbar
Ordboken tar upp sexköplagen som exempel på något som politiken
(Riksdagen) har kriminaliserat :-)
Notera alltså att verbet, det man gör, inte syftar på brottslingen, utan den som sas sätter ramarna för vad som är tillåtet och inte. Detta är nog rätt centralt, detta med orsak och verkan.
"Kriminalitet föds ur:
- ojämlikhet (sannolikt, i många fall, men inte alla *
- otrygghet (hm, var det inte otrygghet som följde av kriminalitet?)
- missbruk (hm är inte detta en sekundäreffekt av tex ojämluhet?
alltså sociala uppväxtvillkor torde vara en central faktor för att förklara saken, och man har kommit rätt långt med anknytningsteori och utvecklingspsykologi, vad det är som grundlägger och inte grundlägger önskvärda beteenden. Att de flesta brottslingar är män vet vi, ´men hur ofta framgår det att de flesta manliga brottslingar saknar fäder eller manliga förebilder?
* de flesta som föds med sämre socioekonomiska förutsättningar blir trots allt inte brottslingar, detta är mycket viktigt, jämför debatten efter Springare.
Vill kongressen kommer till rätta med kriminalitet, som mål, alternativt som medel, för att vinna val, så måste man nog klia sig lite i huvudet och fundera på om man inte ska ta saken på större allvar, även "kriminalpolitik finns med i ordboken från Sv akademien, det betyder:
- Politiska åtgärder för att förebygga brott
- Politiska åtgärder för att återanpassa brottslingar i samhället
Men kanske skulle kongressen även ägna finansiella brott som kriminalpolitik, ta snubben Posner från Östermalm, inte fan led han av trasiga skor, nä, det finns en jobbig sak med hela saken, att det helt enkelt kan vara lönsamt och egennyttigt med brottslighet, och blir det låg risk och hög vinst, samtidigt som alternativen i samhället ser dystra ut 8i synnerhet för många förortsgrabbar med invandrarbakgrund som i många fall saknar fäder, så måste samhället tyvärr se till att det inte blir fullt lika attraktivt, att välja en bana, som ofta slutar rätt illa, både för den kriminelle och de som drabbats av dåden. S.W
Först en parentes: Jag var nära att avsluta en nära 40-årig prenumeration av GP för ett par år sen. Var oändligt trött på GPs ledarsida som i bästa fall var en okritisk folkpartimegafon, en ledarsida som aldrig nådde utanför Göteborg. Men när ledarsidans personal byttes ut och blev en ledarsida som ofta citeras i Sverige ändrade jag mig och är fortfarande prenumerant. Inte för att jag alltid tycker samma utan för att ledarsidan fått en anständig intellektuell nivå.
Socialdemokraternas slogan inför kongressen "Trygghet i en ny tid" är naturligtvis ett (populistiskt?) svar på det vad Ulf och andra klart till vänster om mitten inom S försöker spela ner: Att trygghetsfrågorna, även de fysiska, ska bli en viktig valfråga. För brottsbekämpning med hårdare tag - som bl a justitieministern nu signalerar - har ju inte varit socialdemokraternas paradgren. Det är bra att BRÅ klargör att de flesta offren bor i utsatta områden och har utländsk bakgrund. Därför är det förvånande att BRÅ inte tycks vara intresserade av förövarnas bakgrund. För det är ju så att den ökade grova brottsligheten finns i dessa områden. Den ökade segregationen är ett gissel. Och inget tyder på att den kommer att minska. De senaste årens kraftiga inströmning av invandrare kommer naturligtvis att leda till ytterligare påfrestningar i redan belastade områden eftersom många, kanske de flesta, av de nyanlända kommer att hamna där inte minst pga EBO-lagen. Många nyanlända är och kommer att bli besvikna på landet som inte alls stämmer överens med deras förhoppningar. I gårdagens Studio Ett i P1 intervjuades en 17-årig somalier var mormor sålt sin egendom för att han skulle komma till Sverige med förhoppningen att kunna studera till läkare. Nu hade han inte mycket förhoppningar kvar. Han hade misslyckats att läsa in gymnasiekompetens. Inte konstigt när hans utbildning från hemlandet var en 2-årig koranskola, en inte ovanlig utbildningsbakgrund. Att "kriminalitet föds ur ojämlikhet, otrygghet och missbruk" är naturligtvis en viktig delförklaring. Därför är det bra att partistyrelsen inte är beredd att gå Ulf ock likasinnade tillmötes och göra läget ännu värre genom att luckra upp den migrationspolitiken. Om inte annat så av ren självbevarelsedrift. Och signalerna från EU tyder ju snarare på att den kommer att skärpas.
Att minska arbetslösheten är en viktig faktor för att bekämpa brottsligheten. Då är det svårt att vara optimistisk när vi studerar verkligheten i st f politiska trossatser:
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10209883379774829&set=a.3849134620544.2157084.1043570904&type=3&theater
Klas Bengtsson
Visserligen 30 sidor, men slutsatserna på
sid 21 är inte på mer än sju (7) rader,
och klargör saken tydligare (begreppsmässigt)
PÅ sid 16, finns en sammanfattning om hur resultaten ska tolkas:
"Nedan kommer vi att summera ihop de viktigaste resultaten från
de 29 artiklarna utifrån de tre delvis överlappande huvudspåren:
(1) Etiologin* bakom kriminalitet
(2) Testande av kausala riskfaktorer för kriminalitet
(3) Koppling mellan psykiatriska till stånd och kriminalitet.
I flertalet av studierna används begreppet våldsbrott/
våldskriminalitet. Definitionen varierar lite mellan de
olika rapporterna, men generellt menas en eller flera
domar för mord, dråp, misshandel, rån, olaga tvång,
grov(kvinno)fridskränkning, ofredande, kidnappning,
mordbrand eller olaga hot.
Termen ”antisocialitet” förekommer också vilket oftast
innefattar all form av brottslighet. I vissa artiklar
har man undersökt psykopati**, en personlighetsstörning
ifråga om mellanmänskligt fungerande, känslomässighet och
viljan/förmågan att följa normer.
https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/7063_orsaker-till-kriminalitet---sammanfattningsrapport.pdf
* Etiologi har funnits i Svenskan sedan 1760-talet och betyder läran om orsaker (och orsakssamband), och kommer så klart från de ganla grekerna, som redan på sin tur funderade på detta med orsak och verkan, tex kausalitet och korrelation. aiti´a betyder helt enkelt orsak.
* Ta tex Kapten Klänning, som var rektor för polishögskolan, och därtill
Länspolismästare, och bland annat föreläste för S kvinnoförbund, inte fan led han
av trasiga skor heller, det var en fullblodspsykopat, som lyckats nästa sig in
på rätt sida om lagen (alltså till det yttre, iklädd uniform) men som befanns vara
kriminell, alltså när han till slut blev upptäckt.
Det mest uppenbara kommer bara fram indirekt, att det företrädesvis är män som begår grova våldsbrott (tex den djupt kriminelle Arbogakvinnan lejde tex in män att utföra själva hantverket), men likväl, det är män som begår den överväldigande majoriteten av kriminella handlingar, och det borde inte vara enbart socialt betingat, så detta med kromosom Y ka nog trots allt inte helt förbises. En så osannolik fråga som längd finns med som kausal faktor, men förstås enklare när det framgår att kortare längd inte måste vara (enbart) genetisk) utan kan bero på kost/undernäring. Detta med miljöfaktorer är alltså helt centralt, för att förstå genetiska faktorer, där det fortfarande förefaller vara så att somliga på den vänstra sidan, inte har förstått vad epigenetik är? Det är synd, eftersom de flesta på den högra sidan inte heller fattat vidden av saken. Inget är förutbestämt, men visst finns det faktorer som pekar i bestämda riktningar, trollar man bort detta, och blundar, så kan man inte ändra på tangentens riktning, och då har man sannolikt inte heller en uppfattning om vad man ska använda kriminalpolitiken till? S.W
Tack för en saklig och bra artikel! Tycker dock man bör diskutera hur stor del det socioekonomiska klimatet har i brottsstatistiken.
Skicka en kommentar