Socialdemokratin måste stå upp för de mänskliga rättigheterna - inklusive asylrätten!

När de hade gett sig av visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: »Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det. (Matteus 2:13)

Jesus är världens mest kända flyktingbarn. På hans tid fanns ingen asylrätt som tvingade Egypten att ta emot Josef och Maria och pröva deras asylskäl - de fick klara sig bäst de kunde. Men världen har blivit bättre. Det internationella erkännandet av att förföljda människor har rätt till asyl är ett fantastiskt framsteg i mänsklighetens historia.

Därför blir jag bekymrad när mänskliga rättigheter ifrågasätts i debatten, till och med inom socialdemokratin. Chefredaktören för den socialdemokratiska idétidskriften Tiden, Payam Moula, har argumenterat för att ta bort en av asylrättens viktigaste beståndsdelar - förföljda människors rätt att söka asyl vid gränsen. Och i senaste numret av Tiden ställer Roger Persson Österman, professor i finansrätt, värnet av mänskliga rättigheter mot den svenska välfärdspolitiken: Flyktingens individuella rätt måste brytas mot den starka kollektiva rättigheten av att den svenska välfärdspolitiken de facto kan upprätthållas.

Jag undrar vilka fler mänskliga rättigheter som ska prövas utifrån huruvida de bidrar till upprätthållandet av den svenska välfärdspolitiken? Yttrandefriheten? Tryckfriheten? Mötesfriheten? De debattörer som vill avveckla en specifik mänsklig rättighet rör sig på sluttande plan. Asylrätten måste värnas lika mycket som andra mänskliga rättigheter.

Eller som Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag uttrycker det: En rättighet som kan avskaffas nästa gång rösterna har räknats är inte mycket till rättighet. Poängen med mänskliga rättigheter är ju att de ska vara beständiga, och inte vara beroende av tillfälliga majoritetsförhållanden i de valda församlingarna. (Se gärna även Ola Larsmos text i ämnet.)

Jag ser fram mot en debatt om hur asylrätten och andra mänskliga rättigheter kan stärkas - inte försvagas. Jag hoppas och tror att socialdemokratin tar en ledande plats i en sådan debatt.

Bra att C nu öppnar för att låta de unga ensamkommande stanna!

Centerpartiet vill att en ny humanitär grund i migrationslagstiftningen utformas så att den omfattar även de ensamkommande som fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen. Bra! Gymnasielagens krav på att de ensamkommande bara sex månader efter avslutad gymnasieutbildning ska ha skaffat sig en anställning som omfattar minst två år har i pandemins spår blivit orimligt. Nu kan dessa unga  - som Sverige investerat så mycket i och som i många fall rotat sig i landet - i stället för att kastas ut få förlängt tillfälligt uppehållstillstånd och mer långsiktiga förutsättningar och möjligheter att planera sitt liv i Sverige, vårt växande hem.

Nej, det är ingen amnesti. Men det är ett steg i rätt riktning.

Många ensamkommande har nu gått ut gymnasiet och letar desperat efter ett varaktigt arbete för att inte kastas ut till krigets och terrorns Afghanistan. Jag förutsätter att ingen enskild person som skulle  omfattas av den lagstiftning som Centerpartiet förespråkar utvisas innan den nya migrationslagen är på plats om några månader.

Jag noterar också att Migrationsdomstolen i Stockholm i sitt remissvar till den migrationspolitiska kommitténs betänkande uttrycker skepsis till att Sverige skulle övergå från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd. Kirsi Laakso Utvik, chefsrådman vid Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Stockholm, klargjorde i TV4 Nyheterna igår att en sådan övergång inte skulle innebära någon större förändring, eftersom omkring 98 procent av ansökningarna om att förlänga tillfälliga uppehållstillstånd ändå beviljas. Förslaget ger ett intryck av symbolpolitik, menade hon. Dessutom innebär tillfälliga uppehållstillstånd ökad arbetsbörda för Migrationsdomstolarna, eftersom antalet ansökningar om förlängning kommer att öka väldigt mycket.

Migrationspolitiken är i rörelse. Det gäller att alla som vill se en mer humanitär och solidarisk asylpolitik än den som den tillfälliga lagen representerar förmår hålla i och sätta press på ansvariga politiker under de viktiga månader som kommer.

Hur skall vi förstå graden av förtroende för Folkhälsomyndigheten?

I Marie Demkers och min SOM-rapport ”Individualism och nationalism i pandemins tid” visar vi att den så kallade GAL-TAN-dimensionen har större betydelse för att förstå förtroendet för Folkhälsomyndigheten än den mer klassiska vänster-höger-dimensionen i svensk politik. (SOM-insitutet)

GAL-TAN utgör det ideologiska spektrum som ryms mellan en pol kallad GAL som står för en position som är grön, alternativ och libertär samt en pol kallad TAN som står för tradition, auktoritet, och nation. I vår rapport visar vi att det är större skillnader mellan olika individers förtroende för Folkhälsomyndigheten beroende på om man anser sig tillhöra GAL eller TAN-polen än det är mellan dem som betecknar sig som vänster eller höger.

Vi mäter GAL-TAN-dimensionen med en ny fråga i SOM-undersökningen där svarspersonen får frågan om hen anser att individens rättigheter eller nationella traditioner är viktigast i politiska frågor. Resultaten visar dels att vänster och höger inte är överlappande med GAL-TAN-dimensionen, men också att båda positionerna finns representerade bland alla partiers sympatisörer.

Vår undersökning visar att skillnaden i förtroende för Folkhälsomyndigheten är större mellan dem som befinner sig på den ena eller andra av polerna på GAL-TAN-skalan än mellan dem som befinner sig till vänster eller höger. Skillnaden mellan dem med högst och lägst förtroende för Folkhälsomyndigheten på GAL-TAN-skalan är 30 enheter medan den på vänster-högerskalan är 23 enheter.

Vi noterar också att det är i förtroendet för Folkhälsomyndigheten och för sociala medier som de största skillnaderna återfinns på GAL-TAN-skalan. De som befinner sig på GAL-polen har stort förtroende för Folkhälsomyndigheten och de som befinner sig på TAN-polen har stort förtroende för sociala medier. Förtroendeskillnader för politiker och journalister är större på vänster-höger-skalan än på GAL-TAN-skalan.

Sammantaget visar vi att den politiska dimension som kallats GAL-TAN ger ett ytterligare bidrag till förståelsen för förtroendet för den information om Covid-19 som kommer från Folkhälsomyndigheten. Vi har också visat att det idag är relevant att undersöka politiskt förtroende bortanför partisympati och den traditionella vänster-höger-dimensionen.

Läs hela rapporten här.