Flera medier rapporterar att sju svenska föräldralösa barn efter IS-terroristen Michael Skråmo och hans hustru Amanda Gonzales lämnat lägret al-Hol i norra Syrien och nu befinner sig i Irak. Detta är oerhört glädjande. De sju barnen får nu möjlighet till kvalificerad läkarvård och via vår diplomatiska beskickning i Erbil kunna komma hem till Sverige.
Ingenting är klart innan det är klart. Man jag har hela tiden litat på att utrikesdepartementet och Margot Wallström gjort sitt yttersta för att rädda barnen från lägret och så snart som möjligt få hem den till Sverige igen. Frågan har aldrig varit enkel. Säkerhetsaspekter, folkrätt och lokala maktförhållanden måste hanteras på ett sätt som kräver skicklighet, uthållighet och mod.
Processen inte stanna av. De sju barn som nu får möjlighet att komma till Sverige har nog haft nytta av att deras morfar Patricio Galves funnits på plats i området och på olika sätt drivit deras sak. Men det finns många andra barn med svenskanknytning kvar i lägret al-Hol. Jag förutsätter att utrikesdepartementet nu arbetar vidare även med dessa barn, för att ge dem humanitär hjälp och när förutsättningar finns även ta dem till Sverige.
Jag är också glad att dessa sju barn bidragit till att ge alla föräldralösa barn till IS-terrorister ett ansikte. Länge gömdes dessa barns mänsklighet undan av det anonyma och stigmatiserande uttrycket "IS-barn". I dag använder nästan inga seriösa medier längre detta uttryck. Barnen är unika individer och inga av dem har någon skuld i deras föräldrars brott. Då ska de heller inte benämnas på ett sätt som för att de förknippas med en terrororganisation.
2 kommentarer:
Man får erkänna att det är blandade känslor,
det är för djävligt från början, utropandet av detta Kalifat,
som en del av okontrollerad stormaktspolitik, där de som byggde
upp Kalifatet, verkar ha haft ett enda syfte, att sätta skräck
i omvärlden genom att vara bestialiska, och därigenom skrämma
bort alla som kunde lägga sig i den planerad resningen av andra
etniska grupper, dvs shiiter och tex Yazidier. Det var ett planerat
Folkmord, som alltså visade sig attrhera sympatisörer som bor och lever
i västerlandet. Det är väl inget vidare gott betyg på människans
mörkare sidor, och väcker frågor som inte går att förstå, hur utsätter man
sig själv sina nära och sina barn för att åka ner till ett helvetets förgår
för att delta i slakt på andra folkslag, när man redan har det bra och fått
i många fall fått skydd i tex Sverige, mot just denna typ av terrror.
Har varit i kontakt med några hederligt arbetande invandrare här, som
är helt oförstående, hur fasiken kan Sverige misslyckas med detta, att
inte stämma i bäcken, för de som är här på falska premisser och fullständigt
drar undan mattan för alla invandrare som flytt från detta helvete, så riskerar
man att möta sin släkts slaktare här på Sveriges gator. Våra partier, alla över
en kam, har helt enkelt blundat för vissa negativa delar av att inte ha god personkontroll, av människor som är här, och ges helt ny identitet, och sedan
arbetar som en slags forna illegalister.
Vad avser barnen till dåren Skråmo, så känner man samtidigt glädje och sorg, stackars jävla satar, som haft föräldrar som försatt barnen i denna situation, frivilligt.
Imponerade morfar med hjärtat på det rätta stället, som trots allt inger lite hopp,
alltså för barnen, som i honom har en människa som visat vad som gäller, när det gäller,
när det gäller liv och död, är det inte alla som är beredda att riskera något.
Nu är det bara att hålla tummarna att inte Socialtjänstens stjärnor får för sig något annat än att denne hjälte får bli vårdnadshavare, trots att han är överårig man,
och att de får knyta an till honom, och att han sedan får det stöd som behövs för att
ge ungarna en trygg uppväxt och en framtid.
Problemet med att människor ansluter sig till IS finns dock kvar, och radikaliseringens
drivkrafter finns väl kvar här hemma, även fast IS är besegrat. Vad man undrar över, är var gränsen går mellan religionsfrihet och förklädd terrorism, eller vad det nu är för syfte som huvudmännen för dessa rörelser har som mål. Det kan väl inte vara kontroversiellt att säga att dessa kreatur, inte direkt bidrar till att göra religionen Islam en tjänst, och som sekulär icke medlem av kyrkan, anser jag självfallet att religion och politik inte hör ihop. Politik, juridik, religion, språk och etniska prylar riskerar alltså att locka fram det sämsta av alla avskrap, beträffande diskussionen om nationalism alltså, nation: av latinets natio dvs födelse, släkt, folk.
Det finns många komponenter i det den där mixen, och detta med IS är väl en av de absolut sämsta, att skapa en "nation" på annat territorium, genom att etniskt rensa de folkgrupper som redan bör där, och i de värre fallen under flaggen religionsfrihet här hemma i Sverige, aktivt bidra till finansieringen. Vad är vårt eget ansvar? att blunda.
S.W
Instämmer med Ulf och Anonym. Men det är ju inte bara IS som plågat mänskligheten. Innevånarna i Kongo och Indien blev ju grymt plågade av sina kolonialmakter. Sedan har vi slavhandeln som pågick ganska sent i historien. Hitler och Stalin bjöd ju till rätt bra också. Det är bara att konstatera att människosläktet förmår både det ena och det andra. Jag hörde en psykolog på radio som sa att "om man hjälper andra så mår man bra själv". Människosläktet har ju fått framgång av att vi kan samarbeta så evolutionen kan ju ha gjort att vi hjälps åt. Men människosläktet har ju också krigat i alla tider. Skulle vara intressant att veta varifrån den förmågan härstammar. Är det bara girighet?
Skicka en kommentar