De senaste tio dagarna har jag på Youtube tagit del av kortsammanfattningar av de hittills visade 72 avsnitten. Jag har sett ett stort antal "epic scenes", inkluderande allt från "The Fall of Bran" och "The Battle och the Bastards" till "The Red Wedding" och Cersei Lannisters "Walk of Shame". Jag har tjusats av den namninsamling där i skrivande stund 854 018 besvikna fans kräver att den sista säsongen ska spelas in igen, men med ett annat författarteam. Jag har följt den filosofiskt intressanta diskussionen om "spoilers", det vill säga vad man får och inte får berätta om avsnitt man sett men som alla inte har hunnit se, och rådgivningsspalter om hur man kan skydda sig från spoilers. Jag har också läst ett stort antal texter baserade på "läckor" om vad som kommer att hända i slutavsnittet. En av dessa läckor uppfattades som så trovärdig att den användargenererade nyhetssajten Reddit valde att avlägsna texten. (Jag har en kopia på den, om någon inte kan hålla sig tills på söndag...)
Någon har räknat ut att fram till sista säsongen hade 174 373 personer dött i serien (jag är lite osäker på exaktheten i siffran...). Så jag är lite matt.
Men jag är redo. Let it come. Jag tycker fortfarande att "Game of Thrones" saknar det episka djup som kännetecknar "Sagan om ringen" (ja, ni får håna mig...). Men den är rasande skickligt berättad, med stort skådespeleri och svårt att sluta titta när man väl börjat. Så det är skönt att den snart är slut. Men kanske blir den en prequel...
*
P.S. Min favoritkaraktär i serien är definitivt Arya Stark. Modig, klok - och cool. Swift as a deer. Quiet as a Shadow. Fear cuts deeper than swords.
1 kommentar:
Jag har inte sett ett enda avsnitt av Game of Thrones men har förstått att den till stor del handlar om påhittade politiska intriger och "det politiska spelet" trots att det senareintresserat mig i åtminstone 40 år. En stor del av dessa har jag också kunnat följa detta på nära håll - därför har jag inget behov av att se fiction i ämnet även om detta möjligen är en belastning för min allmänbildning.
Men jag hoppas dock att de som ser Game of Thrones överraskas och ofta inte kan förustse vad som kommer att hända i nästa scen. För det trista med det "politiska spelet" i Sverige är att det är så förutsägbart. Jag följer regelbundet ett 10-tal ledarsidor och några 10-tal bloggar av olika politiska kulörer. Det är inte ofta jag blir överraskad i sak, men uppskattar särskilt de som inte är partimegafoner utan kan se förtjänster i motståndarnas argument. Då och då skickar jag in egna synpunkter på vad jag läst, ibland direkt till skribenten och får oftast seriösa svar. Ulfs blogg sticker dock ut i ett avseende: det är den enda blogg jag följer där mina inlägg ofta inte publiceras. En del av det politiska spelet?
undrar
Klas Bengtsson
Skicka en kommentar