Allianspartierna väljer att väcka misstroendeförklaring mot tre enskilda statsråd: försvarsminister Peter Hultqvist, infrastrukturminister Anna Johansson och inrikesminister Anders Ygeman. Utifrån kortsiktiga partitaktiska skäl är agerandet fullt begripligt. Allianspartierna har varit svårt pressade och i akut behov av att visa handlingskraft. Men genom sitt agerande föregriper allianspartierna konstitutionsutskottets granskning och urholkar därigenom också konstitutionsutskottets status och ställning.
Alla är överens om att Stefan Löfven borde ha informerats om läget långt tidigare än vad som skedde. Varför han inte blev informerad är en viktig fråga. Den behöver utredas noga av två skäl. För det första för att man ska kunna vidta åtgärder så att det inte händer igen. För det andra för att politiskt ansvar ska kunna utkrävas på så saklig och seriös grund som möjligt.
Nu väljer allianspartierna att prioritera det politiska spelet framför sakpolitiken. Det tycker jag är synd.
13 kommentarer:
Ja, att bli bortröstad i kammaren, pga bristande förtroende, är ett slags straff, och anledningen till att man bör vänta är att invänta en mer seriös nykter faktagrund, och anledningen i sin tur är politisk, ska man immonera på väljarna, så bör man ha lite mer på fötterna - faktuellt / materiellt. Dvs när KU haft sin holmgång och det ligger någon typ av officell (men ev maskad'''9 rapport klar på bordet, kommissions- liknande, så kan sedan allians gå till talmannen, omm de vill, med sina skarpa vappen, och dessutom får regeringen lite respit, att själv göra jobbet, så att affären inte gör mer skada än den redan gjort. Vi har ju inte direkt imponerat inrikes eller utrikes. annars vet man inte var detta slutar ett år före valet, men visst är den skamfilade alliansen i behov av att göra något av sitt uppdrag, agerar de inte alls på detta, så är de ju lika rökta inför väljarna, allltså dra vagnen till gaalgen i mitten av sept, så hinner alla nyktra till, och Löfven får lite tid på sig att utse nya ministrar, för alternativet r extraval i höst, occh den cirkusen vill vi väljareockså helst slippa, bevare oss väl. men visst ska rävspelet blli intressant att följa, Men Hutqvist kan vi lita på, hans känslspel alltså, fy fasiekn, att inte reagera politiskt eller juridiskt, när man får denna info, det är inget man skulle vara stolt över. Vi får vl se, om det kryper fraammeraSW
Det är väl bra att instrumentet för misstroendeförklaring finns, då Löfven själv tycks ha för dåligt omdöme att avsätta de ministrar, som bär ansvaret för haveriet.
Sen tycker man att om nu Alliansen kan ta stöd av SD för misstroendeförklaringen, så borde det gå bra även då de befinner sig i regeringsställning.
För de som vurmat för en blocköverskridande regering, måste denna händelse vara ett rejält bakslag, för inte vill väl Löfven regera med de som avsätter hans tyngsta ministrar.
1) Jag förstår att KU bör få tid att utreda frågan, men för den sakens skull behöver väl inte ministrarna sitta kvar?
2) Tidsrymden ifråga som förflutit (mellan utlokaliseringen, kännedomen hos ministrarna respektive statsministern) föranleder mig att ha låg tillit mot att Regeringen inte skulle vilja få detta att rinna ut i sanden. Borde inte Löfven informerat Riksdagen inom 1-3 månader efter han erhållit informationen?
3) F.ö. är jag själv besviken över att saken blir ett politiskt spel där det blir en fråga om antingen A eller B. För mig är det ett haveri i flera steg: dels ifråga om förvaltningssystem (NPM) som okritiskt tillämpas; dels att lagbrott begåtts i förvaltningen; och dels att ministrar som till synes har eller bör ha haft kontroll inte agerat. Är det inte rimligt att ansvariga ministrar ställs åt sidan medan utredning pågår, (vilket i praktiken innebär att de avgår)?
P.S. Jag anser att landet bör kunna regeras, i den meningen kan det diskuteras om alla bör avgå på samma gång.
Jo, vilken soppa, politisk konstitutionell och förvaltningsmässig.
Mitt under detta inleds Puttes Östersjömanöver med Kineserna, och så har vi Auroera under uppseglande, som är den största manövern (övningen) på 2000-talet, för att skapa fred och stablitet i Östersjön. Pågår i sept vv 37 - 39. Att då fälla inte bara transportministern, det påverkar inte, men då Ygeman och Hultqvist, innebär ju att alliansen skjuter nato-övningen i sank, alltså man ger övningen ett skimmer av löje, och regeringen hinner inte utse någon ny minster värd namnet att göra jobbet. Dessuttom har Odenberg, fullt korrektt, skyndat till Hultqvists försvar. Om transportminstern och inrikesminstern faller, så kanske regeringen kan sitta kvar, men nu, med detta, så blir det avgång eller extraval, och extraval är nog enget alternativ, och det har väl alliansen räknat ut, men å andra sidan, ett extraval, mot all förmodan, skulle vara en katastrof för m. (men även illa för kd och mp),
SD kan bara kan vinna en sådan match. Så då återstår för regeringen Löfvén att avgå, och så kommer talmannen inte utan sannnolikhet att återkomma med en ny regeingen Löfvén :-) som osannolikt nog stöds av indirekt av SD, eftersom ingen tror att SD kommer att stödja en alliannsregering med C och L, det där spelet kan ng ingen överblicka nu, så man borde sakta ner farten lite, eftersom ingen kan räkna ut scénarierna. Alliansen förlorar inte på att inväna KU, och efter KU kanske regeringen hittar en bättre plan, att omorgaisera sig, och återföra totalförsvaret till Försvarsdepartementet, där det hör hemma, trots allt.
hade Totalförsvaret legat kvar påå försvarssdepartementet, hade sannolikt inte detta kunnnat hända, och i någon meningen är det hela en fråga om gamla miljörpartistiska krav, där vi inte får glömma att Mehmet var ansvarigt stasråd ett tag, för bland annat IT, och kanske är det en kompetensfråga?
Ministrar med ansvar för IT
Ines Uusman (s) (1994–1998) – Kommunikationsdepartementet
Björn Rosengren (s) (1998–2002) – Näringsdepartementet
Ulrika Messing (s) (2002–2006) – Näringsdepartementet
Åsa Torstensson (c) (2006–2010) – Näringsdepartementet
Anna-Karin Hatt (c) (2010–2014) – Näringsdepartementet
Mehmet Kaplan (mp) (2014–2016) – Näringsdepartementet
Peter Eriksson (mp) (2016– ) – Näringsdepartementet
IT börjar bli rätt nära förknippat med säkerhet och försvar, statens kärnuppgifter, att skydda sina medborgare från ditt och datt, och det är därtill kopplat till medborgarnas rätttmätiga krav på staten, att inte bi alltför övervakade, av staten själv eller främmande makt, till detta alla nya krav på övervakning av terrorister, organiserad brottslighet, IT-angrepp från främmande makt, så det bör nog kunna hända en del, framgent, utöver då att Sverige samtidigt ska ha en regering som ska regera landet fram till ordinarie val, det blir inte heller så lätt, dvs medborgarnas rättmätiga krav på att stten ska fungera, med allt vad detta innebär, och dessutom inför valåret som komma skall. Jo nog finns de de som gnuggar händerna. allt för att en ansvarig minister som inte är det starkaste kortet i regeringen, inte hade förutsättningar att reda ut detta inom ramen för Dammbergs departement. Grytan fortsätter att röras om, men frågan är om någon som är kompetent, till slut vill sitta och äta ur den, som faktiskt kan göra något värt saken. Varför e ska offra Hultqvist är helt enkelt inte genomtänkt, ens som politisk taktik, eftersom man sannolikt saknar överblick och strategi för utfallet. Minnet av en moderat försvarsminister är fortfarande lite levande. Alltså, extraval kan bara SD vinna på, och sedan återstår att regeringen avgår och återuppstår, som Stig-Björn Ljunggren är inne på. Rödgröna blocket är trots allt större, och för att välja ny regering måste alliansen ha stöd av SD, och det vill de ju inte, undra sa flunda om gäddan i vassen är en riktig krokodil. Det går alltså att anta att det nu pågår ett spel som ingen kontrollerar, och det är kanske osannolikt nog bra, att det bekänns färg, före valet och inte efter. Svensk politik är i vart fall inte direkt tråkig. S.W
Jag tycker det mest konstiga av allt är att de som är tillsatta att värna om rikets säkerhet är de som antagligen skadat rikets säkerhet allra mest. Om inte ministrarna ens förstår detta, så är de ju mer inkompetenta än vad man någonsin kunnat ana. Jag kan inte förstå att en granskning av konstitutionsutskottet skulle leda frågan framåt, annat än rent processmässigt " jaha, det var så här det gick till".
Jag har en åtgärd att föreslå: Regeringen måste ju utse GD:ar med rätt kompetens. Vad är det som är viktigt när man utser en GD?
Kjell Eriksson
Jo nu kan man från hängmattan på Gotland, och effter en prima middag i vart fall med några timamars betänketid,men utan att sova på saken komma fram till följande hypotes.
1. Nuvarande regeringen (och inte heller den förra) har inte i grunden begripit hur sårbar (och beroende) statsmakten är av IT.
2. Förra regeringen avskaffade Verva, och nuvarannde regeringen avskaffade e-delegatinen, som var ett saamrådsorgan för just it.
3. Det går inte att utesluta, ironiskt nog, att miljöpartiets portfölj, att sitta på it, har påverkat s att prioritera ner it.
4. Man har handlat upp it-systemtet, utan att ha koll, och så har nuvarande regering omorganiserat departementen, ansvaret och helt enkelt haft nollkoll.
5. Man har haft bråttom, forcerat och lämnat GNn vind för våg, dvs kravet på kostnader har varit stenhårt från finans och kraven på tid har sannolikt varit stenhårda från totalförsvarshåll, dvs all logistik i hela Sverige, inkl FM-log, som bara det är en soppa, efter åtta år med alliansen, att FM inte förfogar över sina egna resurser, eftersom man omorganiserade allt till en utrikespolitisk expeditionskår.Så med garden nere så blir logistiken helt central, i fråga om sammverkansavtalet med främmande makt från väst :-) och detta är nog ingen liten fråga ens inom s, och definitivt inte inom mp.
S.W
Men……. det år inte det som är orsaken till att Alliansen tar till storsläggan, utan strävan efter makt, vilket är deras jobb. Sedan hövdingen, av osannolika skäl, valde att gå full ut åt vänstergröna hållet 2010 – 2014, eftersom mp var våg, och han varken kunde eller villa stödja sig på SD, så sparkaade delar av väljarna bakut, och röstade på SD ännu mer, och när den signalen inte gick hem, begåvades vi med DÖ, som innebar en del kreativa regler, och Löfven förutsättningar att regera med en minoritetsbudget. Men det gick inte så bra för alliansen i opinionen, man stampade kvar på 39-40 % och insåg väl till slut att det inte blir bättre än så här. Dvs ska/vill man regera, så är man i minoritet, och beroende av s eller SD i alla voteringar, och det kanske inte är så enkelt, att vara borgare då
Men, vad ligger bakom, essensen av besluten?
Grundlagsutreningen som initierades efter valet 2002, när mp retade gallfeber Persson, genom att utnyttja sin position som vågmästare. Så man bör nog läsa igenom
SOU 2997:041 (misstroendeförklaring och regeringsalternativ) av utmärkte Magnus isberg, som varit kanslichef vid KU. På den tiden fanns inte SD, och hela vår konstitution, med negativ parlamentarism, och våra mycket speciella voteringsregler ( eliminationssprincipen) - innebär att våra normala partimyglare, de egentliga politiska hantverkarna, helt enkelt inte har koll eller överblick hur de ska agera, inkluderat då budgetvoteringen.
Som vi vet vid detta lag utmynnade hela konkarongen i en ny liten paragraf, om en obligatorisk omröstning avseende förtroendet för statsministern, två veckor efter valet, och det är detta det handlar om. Genom denna nya regel, så har majoriteten makt (dvs SD) och om detta kan man tycka ad man vill,, men man kan alltså inte förbise SD vid denna lilla omröstning, och därmed har SD makt avseende regenten, inför nästa val, och det har inte alliansen velat erkänna, så detta är ett sjuhelsikes rävspel, där det inte ens är säkert att man spelar rent inom alliansen. I vart fall kom denna lilla it-affär som en skänk från ovan, eftersom detta löser alliansens lilla problem med SD inför valet 2018, (annars hade valet redan varit klart :-) Så det börjar bli allt mer klart, att detta indirekt är en stigmatisk SD-fråga, dvs en gratischans, en genväg för alliansen, att slippa ta tag i de konstitutionella frågorna, av att det inte går att regera utan Jimmys stöd, och eftersom man vill regera, så är detta räddningsplakan, den enda de ser, och då tar de denna, men....frågan är, om ingen hos de etablerade kunde förutse hur vi kunde hamna här, dvs SOUn ovan är ett utslag av mps vägmästarställning, som inte är menad för vårt pol ystem, hur ska det då gå med ett fjörde block, SD, som är en rekyl av mp, vi har helt enkelt en konstitution, som inte är ämnad för situationen, och som, eftersom det finns vissa praktarslen och klåpare inomm alliansen, helt enkelt har försatt oss i en närmast Italiensk situation. S.W
På TV-nytt anför nästan alla förståsigpåare helt korrekt att:
- KD är groggy, och inte riktigt har några bra slagserier inför valet, så partiet griper varje halmstrå för att slippa göra något åt den politik, som väljarna uppenbarligen inte premierar tillräckligt.
- Folkpartiklarna, är nästan alltid groggy numera, alltså tiden efter Westerberg och den korta tiden i solen med Lejonkungen, så det spelar ingen roll, med Birgittasystrarna heller, men nu har major Björklund definitivt hittat en väg ut ur rävsaxen, se KD, samt betänk att BO är helt sänkt nu, vilken folkpartikel vill skicka en ännu en tösabit i alliansen, (jo könet spelar viss roll, och det glunkas redan om att denna allianssplittring är tuppande mellan Annie och Anna, som inte skulle bli enklare med fru Olssonn som aspirant på utrikesfrågor.
- Modeerutterna, har haft det minst sagt motigt sedan valet, och när det till slut började ta slut på tid i januari, med taktiken inför valåret, den läggs ju upp nu, så var det bara för akb att hoppa, och det skar sig irekt med annie, som inte villehoppa med utan kanibalsierade utan att blinka, så där sköt sig alliansen i foten och ingen visste hur man skulle ta sig ur säcken, så m började nog bli en smula desperata,
men...
ingen har analyserat problemen inom C, eftersom C ju är mest näbbigt offensiva, och varken vill regera med s eller med stöd av SD, och då kan inte akb bli statsminister, eftersom SD inte trycker p avtryckarknappen i förtroendeomröstningen, dvs positiv parlamentarism, utan att få ngt i utbyte, och därmed är C rökta som regeringspartner, och det insåg nog fru Lööf lite sent, att hennes korta taktik inte var helt genomtänkt, dvs om hon vill byta ut s, så sker det genom att SD ger henne lov, och det gör inte SD, om inte C radikalt ändrar kurs i migrationsfrågan, (men inte i integrationsfrågan, som innebär slavlöner utan skyddsnät) och om detta är det knäpptyst.
Så, skälet, det egentliga, utöver alliansens uppenbara haveri, att inte kunna komma överens, och om partierna egna uppenbara problem att före det förnya sig, innebär att valrörelsen bli svår, man vet inte hur man ska göra, förrän då nu :-)
genom att dräpa till med storsläggan, och ha SD med sig, så får man in akb på täppan som herre, redan före valet, det är vad det handlar om, för då har inte SD sammma förhandlingsmandat, och man kan säga att man regerar utan aktivt stöd av SD, utan att blinka, och frågan är då....för detta är avancerad spelteori, om SD bjuder på detta, att förhandla bort sin´triumf redan före valet? S.W
Om denna hypotes stämmer, så gör alltså SD klokt i att agera på ett sådant vis, att man inte fller regeringen nu, utan ser till att hålla kvar triummfkortet till valet, och då måste i vart fall försvarsministern räddas, men under alla omständigheter, så är det som det är, Löfvén kommer inte att avgå, aldrig i livet, varför skule han bjuda på detta, nä, när han har Exressen, DI och gamle blytunge Odenberg med sig, så blir det inte hellt enkelt, så det kommer sluta med en massa tjäbbel :-)
hehe, och nya hemläxor för alliansen, och så klart en ombildad regering, Löfven har inte tillämpat Persson-tricket, men nu måste han, och med snigelposten, så har han lite tid på sig. Så vad är problemet? Inte fan avgår regeringen, man grupperar om, och frågan att sätta Ygeman på avbytarbänken är inte svår, frågan är mer hur man hitttar på en smart förklaring till att rädda försvarsministern, som är svår att ersätta, och hur man sedan hanterar it-frågor i regeringen med mp, och ta frågorna på allvar, om integritet , skydd och säkerhet, och sluta lalalala, sossarna har inte råd att lalla, om framtiden, för nätet är nätet, och uppenbarligen ingen obetydlig faktor i fråga om maktspel. Nu tar vi av oss hatten för posten. S.W
och varför då så satans bråttom?
Här kan man bara spekulera, men det måste ha varit hopplöst läge inom alliansen ett tag, att inte kunna ena sina partier inåt, inte få ihop en yttra alliansfasaad om vad man vill, och så att det nog började uppenbara sig för Lööf, att om hon steker akb, så blir det ingen alliansregering, och då kanske hon steker, eller möjligen fritterar sig själv med, dvs det kokta fläsket blir stekt för alla som röstar C för borgerlig regering, om det visar sig vara en röst för att splittra borgerligheten, och inte ens fru Lööfs raffiga uppenbarelse, hennes rappa reptilrepliker eller ens hennes grandiositet,räcker till för att tro att s regerar med henne som regeringschef.
Så man har det skyndsamt, att få regeringen att avgå, innan SD upptäcker att deras nya maktposition, just nu, förbyts till isoleringscellen 2018, och då kommer det bli hämdaktioner från SD, och naturligtvis en debatt om Jimmys politiska omdöme, att bli blåst. Så nog är detta ett rävspel alltid. SD bör alltså fortsätta på inslagen linje, men skynda långsamt, fort men fel, som farsan alltid predikade, och dessutom, Jesus hade rätt,
"Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden"
matt 5:5
PS studeras minerna på alliansen vid entrén, så anar man rävluriga miner på akb och Lööf, de har hittat vägen, medan JB och EBT ser mer gravallvarliga ut, och minspelet avslöjar lite mer om vem som vet vad, och vad det egentligen handlar om.
ds
Som fd(?) klassisk socialdemokrat är jag mycket obekväm med att postmoderna identitetspolitiker "kapat" socialdemokratin. Det är också uppenbarligen många arbetarväljare eftersom SD numera sannolikt är det största arbetarpartiet bland manliga väljare. Min blankröst ter sig alltmer sannolik i nästa val.
En försvarslinje som drivs av S är att avvakta konstitutionsutskottets utredning. Men alliansens motargument att de efter att har träffat ministrarna och fått svar på sina frågor redan nu konstaterar att de saknar förtroende för dem är ju högst rimligt.
Ett verkligt bottennapp står Ulf för när han på SVT Nyheter konstaterar "En sak man inte får glömma är genusaspekten. Här finns krav på att en kvinna ska avgå, tillsammans med två män, men om bara Anna Johansson blir tvingad att avgå och inte försvarsminister Peter Hultqvist samt inrikesminister Anders Ygeman, så kommer saken i ett helt annat läge." En tydlig illustration av min inledning. Att blanda ihop att ansvarig minister haft noll koll på "sin" Transportstyrelse med genusperspektiv är en aktningsvärd prestation.
Klas Bengtsson
Nja, vad som är rätt och fel struntar jag i, i genusfrågan. I grunden är vi människor, och det ärytterligt små skillnader mellan olika mäniskor, inkl män och kvinnor, de flesta män har inte en skuggaav en chans mot Sjöström i simning, men det finns några män som klår henne i världen, så är det. Sv outgrundliga orsaker har detta med identitetspoliik drabbat Sverige hårdare än andra länder, och det är en smula nyliberalt, att alla är så förbannat unika, hm, i grunden är villa beroende av vad som är gemensamma intressen, tex att vi har kvar moder jord även i framtiden, och att det finns ändliga resurser, och att girighet ger fattigdom som ger instabilitet. Det var erfarenheterna från 1848 (krimkriget kom sedan 1851-54) som gav incitamentet till vår nya Riksdagsordning 1866, med rösträtt, även om den inte var allmän, så hade kvinnor med egendom rösträtt till första kammaren. Att vi fick rösträtt som var allmän, berodde på värnplikten, dvs rösträtt var i grunden kopplat till kapital eller förtjänst som man pliktade med, och med värnplikten pliktade man med livet, så det motiverade rösträtt. Under 1a VK drog kvinnorna ett tungt lass och Sverige blev jämställt i praktiken, och Riksdagen fattade första beslutet om rösträtt sannolikt 1917 i spåren av Oktoberrevolutionen. Att vidga rösträtten till barn eller till personer som inte är integrerade medborgare är grejen, frågan är inte varför, utan vad som händer, och det som händer är att man avskaffar nationalstaten och demokratin som vi känner den, nyiberalerna har sin agenda och vänstern, vilken den nu är, har sin, och det enda vi vet är att det kommer att bli nya gränser, och kamp om resurser, dvs kapital. S.W
Skicka en kommentar