Hindren är hur många som helst. Det folkliga upproret i Syrien mot diktatorn Bashar al-Assad har tvinnats samman med konflikter mellan olika syriska befolkningsgrupper, mellan Iran och Saudiarabien, mellan Turkiet och kurderna, mellan Ryssland och västmakterna och inte minst mellan IS/Daesh och nära nog resten av världen. Konflikterna överlappar i flera fall varandra och följande karta från Dagens Nyheter illustrerar komplexiteten.
Närmare 500 000 människor i Syrien beräknas ha mist livet som en följd av kriget. Av Syriens befolkning på drygt 22 miljoner människor befinner sig mellan fyra och fem miljoner på flykt utanför landet. Uppemot hälften av Syriens befolkning har tvingats lämna sina hem och befinner sig på flykt antingen i Syrien eller utomlands. Av de syrier som flytt utomlands befinner sig de allra flesta i grannländerna. Turkiet har tagit emot 2,2 miljoner syrier, Libanon har tagit emot 1 miljon syrier och Jordanien har tagit emot över en halv miljon. År 2015 ansökte 50 000 syrier om asyl i Sverige.
Vi får ta ett steg i taget. Först beslut om vapenvila. Sedan se till att den upprätthålls och att människor får humanitär hjälp. I samband med vapenvilan en politisk process som enar motståndet mot IS/Dayesh och som lägger grunden för en demokratisk process och en stabil fred i området. Sverige bör även fortsättningsvis vara en fristad för människor som flyr krigets plågor.
Vägen är lång, men tar vi inte det första steget kommer vi aldrig någonsin fram.
8 kommentarer:
Enligt UNHCR finns 4,6 miljoner registrerade Syriska flyktingar, de flesta av dem finns i grannländerna som Ulf skriver.
Totalt antal Syriska asylsökande i Europa enligt UNHCR var 897 645 mellan apr 2011 och dec 2015, varav 105 889 av dem sökte asyl i Sverige. Det är också värt att notera att inom EU gjordes 159 288 av asylsökningarna under oktober förra året. Det var alltså en extrem period, i december sökte 68 535 syrier asyl i EU så trenden är nedåtgående.
Enligt Wikipedia hade Syrien 2014 en uppskattad befolkning på 17 miljoner, varav knappt 5 miljoner är på flykt. EUs totala befolkning är 500 miljoner enligt Wikipedia.
EU hade alltså utan större problem kunnat ta emot alla syriska flyktingar (4,6 miljoner) om de fördelades jämt mellan medlemsländerna. Det motsvarar knappt 1% av EUs totala befolkning. De asylsökande som nu finns i EU motsvarar inte ens 0,2%.
De flesta som kommer in i Europa tar sig vidare och söker asyl i Tyskland och Sverige. Det är inte hållbart. För att få en lösning på längre sikt måste detta problem med EUs flyktinghantering lösas.
Jag blir faktiskt arg när man ser hur få asylsökande från Syrien en del andra EU-länder har. Några exempel:
Sverige 105889 (1,076 %)
Ungern 72004 (0,731 %)
Österrike 34154 (0,394 %)
Danmark 17913 (0,314 %)
Tyskland 218186 (0,268 %)
Norge 11246 (0,216 %)
Nederländerna 29813 (0,176 %)
Finland 1127 (0,021 %)
Spanien 8365 (0,018 %)
Frankrike 10281 (0,015 %)
Storbritannien 8792 (0,014 %)
Estland 42 (0,003 %)
Polen 757 (0,002 %)
Siffran inom parentes är hur många procent de asylsökande motsvarar utav hela befolkningen. Man hade även kunnat jämföra med GDP eller liknande, men det här ger i alla fall en fingervisning av hur ojämn fördelningen är. Om alla EU-länder hade tagit emot motsvarande 0,2% d.v.s. en femtedel av vad Sverige gör, så hade frågan varit löst.
Vägra betala ett öre mer till EU tills detta är löst! Lägg pengarna på att förbättra välfärden på ett sådant sätt att det löser integrationsproblemen (mer bostäder, utbildning för de som vill och behöver, vård, osv).
Komplexitet, ja.Precis - förnamnet, maktkamp för maktens egen skull, som bottnar i historien, och som utnyttjas i ett stormaktsspel. Saddam var ett ärkenöt, men inte fick Irakiska kvinnor och barn det bättre efter att Bush invadera Irak? Det var som att släppa ut anden ur flaskan, eftersom Irak var en konstruktion som höll historiska konflikter i schack, Kurderna vs Sunniterna (fast kurer är Sunni) och framför allt konflikten mellan Sunni och Shia, som även är en konflikt mellan perser och Araber, och delvis mellan turkfolk (Sunniter med egen variant) och Perser, och naturligtvis de shitiska grupper som är aktiva i Palestina med flera områden. Suck.
Syriska inbördeskriget
är ett pågående krig (väpnad konflikt) mellan
syriska regeringstrupper, ledda av Syriens president Bashar al-Assad
och
stridande från olika oppositionella* grupperingar (vilka skiftar, där det Sunnitiska ISIS nog får sägas vara den mäktigaste)
• Är dessa "oppositionella" nu terrorister, frihetsämpar, revoltörer, gröna gubbar
det beror på vilka glasögon man har på sig, de väpnade grupper som tillhör ISIS har nog ingen ngn pardon med, och ISIS framfört, var orsaken till att både Turkiet och Saudi, blev tvugna att vända blad, då dessa revolutionärer, som skulle befästa den Sunnitiska ordningen i Irak, efter Saddam, (där shitterna var i majoritet) fick den paradoxala vändningen att USA bytte sida och i praktiken kom att stödja Assad, varpå förutsättningar för ett avtal med Iran blev möjligt, vilket är det stora ljuset. Att Iran anses vila tryggt under Rysslands paraply, och inte behöver utveckla egna vapen, där det stora hotet givetvis skulle vara om Shiiter och / eller Sunni, sjlv fick tillgång till atomvapen, (det skulle inte vara så bra, varför USA stöttar Turkiet + Sunniter och Ryssland Iran, och Kurderna sedvanligt sviks, trots att Kurderna i grunden, genom den makabra historien, är hyfsat pålitliga.
Konflikten (inbördeskriget) i Syrien inleddes i januari 2011 med lokala missnöjesyttringar som en dl av den under den arabiska våren vilka i mitten av mars växte till organiserade landsomfattande protester. (här kommer lite gröna gubbar-doktrin in, vems gröna gubbar vågade bekriga Assad, jmfr Sadam)
Under konfliktens gång växte den sedvanliga inblandningen från utländska intressen
(och här är det röta, det är företrädesvis Turiets och Saudis intressen i Irak, att hålla både Kurder och Shiiter på mattan, men även Israels intressen av att behålla stabilitet och maktbalans och ytterst intressen i olja och gas, vem som kontrollerar vilka fält, var olja/gas ska skeppas. Syrien saknar i stort sätt naturtillgångar, men är geopolitiskt centralt, i synnerhet för Ryssland och Iran.
Syrien försågs med ett inflöde av finansiiering och vapen från utlandet.
Protesterna gällde
- slut på Assadregimens 40-åriga Alavitiska envälde
- krav på demokratisering (suck, demokrati fungerar inte i klansamhällen)
- respekt för de mänskliga rättigheterna (you wish)
- stopp på den utbredda korruptionen (önska kan man alltid)
Kraven tillgodosågs delvis ineldningsvis, men när kraven övergick i öppen kamp om lokalt herravälde, monopol på våld, möttes oppositionella grupperingar av omfattande våld av polis, säkerhetsstyrkor och militär.
Strider pågår på flera fronter mellan regimstyrkor och en lång rad olika organiserade rebellgrupper (med ett inte obetydligt inslag av utländska stridande), som i sin tur började strida mot varandra, naturligtvis, ISIS blev okontrollerbara, då dessa inte direkt var lojala med USAs och Israels intressen.
Det ursprungliga motivet till proteströrelsen – demokratisering av Syrien – var en fin dröm i Europeisk presss, men saknade all realism, och pelar numera en mindre roll
Religiösa och etniska intressen har istället trätt fram, grunden sedan 600-talet. S.W
Synd att Usa inte haft någon bra president som Trump. Då hade vi inte haft några problem. Tittar man på presidentkandidaterna så har alla utom Trump varit för krigen.
Men Sanders då säger nog många, Sanders har röstat för alla krig inkl Libyen. Han är som MP, säger en sak men gör en annan.
Anonym 1:24 missar du inte den lilla detaljen att Trump inte haft något politiskt uppdrag där han röstat. Eller röstade han fram Obama till president och hänvisar till det?
Hur många krig tror du Trump skulle kunna starta?
Positivt att Jan Eliasson håller ut!
S.W.:
Daesh bildades av en före detta överste i Saddams säkerhetstjänst. Hans plan var att inta så mycket utav Syrien som möjligt för att sedan använda Syrien som bas för att ta kontroll över Irak. Han slog sig ihop med Sunni-jihadister och resultatet blev Daesh.
"krav på demokratisering (suck, demokrati fungerar inte i klansamhällen)"
Jag tror mer det har att göra med att det är mycket svårt att införa demokrati över en natt. Plötsligt uppstår ett maktvakuum, man behöver nya ledare och institutioner och människor som har rätt kompetens. Det räcker inte med allmänna val. Men Tunisien verkar ändå ha lyckats.
"Det ursprungliga motivet till proteströrelsen – demokratisering av Syrien – var en fin dröm"
Säker på att det var det enda motivet då?
På frågan varför Saudi-Arabien saknar förutsättningar för demokrati
svarade kung Salman: Demokrati skulle resultera i 17 partier, ett för
varje klan. - Varför tror du det skulle bli annorlunda i Syrien? I Sverige
tog det minst 100 år för centralmakten att komma till rätta med landskaps-
partikularismen. /AN
Anonym 2:22
Om det bara vore ett problem med antalet partier!
Demokrati och Islam är fullständigt oförenliga.
Det finns faktiskt flera demokratiska stater som har islam som statsreligion, men det är ofta fattiga länder och det finns brister man kan kritisera. Men som sagt, Tunisien har lyckats än så länge, så det finns hopp för Syrien.
Saudi-Arabiens kung kan väl misstänkas vara partisk, har har ju trots allt en hel del att förlora på att införa demokrati i sitt land...
Skicka en kommentar