Problematiken är intressant. Regeringen fattar beslut som kollektiv. En enskild minister har politiskt ansvar för alla beslut som regeringen fattar, oavsett om hen tycker beslutet är dåligt eller om beslutet rör ett helt annat departement än det som hen ansvarar för. Men kan en minister därför inte uttrycka "egna" uppfattningar vid sidan av regeringens uppfattning?
Jag anser att en minister mycket väl kan uttrycka en personlig uppfattning vid sidan av regeringslinjen. Mycket beror förstås på hur hen uttrycker sin uppfattning. Det är en sak att öppet säga att hen egentligen förespråkat en annan linje, men accepterar det fattade beslutet. Det är en annan sak att skriva en artikel på t ex DN Debatt och där kraftfullt argumentera emot det beslut man själv just varit med om att fatta. Till syvende og sist handlar det om omdöme. Det går att kombinera lojalitet mot fattade beslut med öppenhet om sin egen inställning i frågan.
Vi lever i en tid där öppenhet och individualitet blivit allt viktigare. Därför tror jag inte det är hållbart inför medborgarna om en minister vägrar säga vad hen egentligen tycker i en viktig fråga, alternativt låtsas tycka något annat än vad hen egentligen gör.
I ett samtal på Twitter i dag menade Amanda Björkman att personliga meningsyttringar från ministrar försvårade medborgarnas politiska ansvarsutkrävande. Jag menar i stället att öppenhet underlättar det politiska ansvarsutkrävandet. Den som vill kan ta del av delar av twittersamtalet nedan.
6 kommentarer:
Kan man respektera en person som jobbar kvar i ett företagen/en regering som tycker och agerar tvärtemot vad personen själv tycker?
Som en minister, som en direktör för ett hospital, som rektor för en skola, om man skall administrerar beslut som man är oenig i?
Strålande idé. Då löser sig problemet med alla pojkar/vuxna män som strömmat in i landet!
Frågan blir varför man tillhör ett parti om man inte delar dess åsikter.
Allianspartierna/alliansministrarna uttryckte väl ofta en en annan åsikt än vad de beslutat i alliansregeringen. Har för mig att Carl Bildt ofta hade andra åsikter när han twittrade/bloggade.
Det handlar om tydlighet om man uttrycker en annan åsikt än vad man beslutat i regeringen. Då måste man vara tydlig med vad som är privat åsikt och vad som är fattat beslut. Ska vi utgå från att man inte kan utföra ett beslut pga av att ens privata åsikt så faller ju alla överenskommelser där man har fått kompromissa bort delar av sin övertygelse och då är ju konceptet alliansen ur spel.
Jan Holm, ingen har 100% samma åsikter som ett parti. Tror inte det finns någon som är 100% överens med någon eller något parti, vi har olika bagage.
Jag tror nog också mer på transparens ärligt talat. Som övriga påpekar är det oundvikligt att ministrarna har olika åsikt i vissa frågor och det är bättre om vi vet hur de olika ministrarna tänker. Då blir politiken mer lättgenomskådlig och logisk och det blir lättare för väljarna att bilda sig en uppfattning om vad som händer och varför.
Men det finns en del problem:
* Kan bli otydligt vad som är ministerns personliga åsikter och vad som är regeringens.
* Det finns en risk att vissa ministrar försöker skylla impopulära beslut på övriga i regeringen, men en sådan minister blir väl inte heller speciellt populär bland de andra ministrarna kan man misstänka så det borde lösa sig själv.
Skicka en kommentar