Vad betyder försoningen mellan Hamas och PLO för den israelisk-palestinska fredsprocessen?

Dramatiken kring de israelisk-palestinska fredsförhandlingarna ökar. Den ursprungliga tanken var att parterna till senast den 29 april - det vill säga om bara fyra dagar - skulle ha lagt grunden till ett fredsavtal och upprättandet av en palestinsk stat. De senaste månaderna har det emellertid framstått allt klarare att detta mål inte skulle nås. I stället har parterna under USA:s utrikesminister John Kerrys ledning inriktat sig på att hitta en formel som innebar vissa framsteg och som skulle utgöra grunden för en förlängd förhandlingsperiod med sikte att nå en lösning i slutet av 2014 eller senast i början av 2015. 

Nu tycks det som att parterna inte ens kommer att kunna enas om en sådan formel för fortsatta förhandlingar. För ett par veckor sedan underlät Israel att frisläppa ett antal palestinska fångar, vilka man enligt tidigare utfästelser lovat att göra. I protest mot att Israel inte släppte dessa fångar valde den palestinske presidenten Mahmoud Abbas att ansöka om medlemskap för staten Palestina i ett femtontal internationella organisationer, något palestinierna utfäst sig att inte göra så länge förhandlingar pågick.

Israels vägran att frisläppa de palestinska fångarna och palestiniernas ansökan om medlemskap för Palestina i internationella organisationer ställde John Kerry inför ett svårt uppdrag. Han hade redan investerat en stor dos personlig och politisk prestige i att få förhandlingarna att fortsätta. Nu rann tiden i väg och parternas samarbetsvilja var svag, för att uttrycka det milt.

För ett par dagar sedan ökade dramatiken ytterligare. Då enades PLO och Hamas om en överenskommelse som skulle lägga grunden till försoning mellan de båda grupperna, en palestinsk samlingsregering skulle tillsättas och fria val i hela Palestins utlysas sex månader efter att regeringen godkänts av det palestinska parlamentet. De senaste fria demokratiska palestinska valen, som Hamas vann, genomfördes 2006 och följdes redan 2007 av den  konflikt mellan Hamas och Fatah som ledde till att Hamas tog kontroll över Gaza.

Motsvarande inom-palestinska försoningsavtal har slutits i Kairo 2011 och i Doha 2012, men aldrig implementerats. Vad talar för att det kommer att bli annorlunda denna gången? Möjligen att Hamas genomgår en ekonomisk och politisk kris, där elförsörjningen på Gaza sviktar, gränsen till Egypten oftast är stängd efter militärkuppen för några månader sedan och där Islamiska Jihad sänder raketer mot Israel utan att Hamas förmår stoppa attackerna. Fatah och president Abbas behöver förändra det politiska landskapet när/om nu förhandlingarna med Israel avbryts.

Det finns de som menar att president Abbas och PLO egentligen inte alls är intresserade av en försoning med Hamas, men väljer att påbörja en sådan för att pressa Israel tillbaka till förhandlingsbordet. Israel har reagerat precis tvärtom, genom att hävda att de inte kommer tillbaka till förhandlingsbordet förrän försoningsprocessen avbrutits.

Tidigare hävdade Israel att det var svårt att förhandla med palestinierna eftersom de inte hade ett ledarskap som kunde tala för hela det palestinska folket. Nu hävdar Israel att det inte går att förhandla med palestinierna eftersom de håller på att enas kring ett ledarskap. Damned if you do, damned if you don't.

Även USA har uttryckt bekymmer över den påbörjade palestinska försoningsprocessen. Skälet är att USA, liksom Israel, betraktar Hamas som en terrororganisation som inte erkänner staten Israels existens. Palestiniernas svar är att den palestinska regeringen kommer att hålla fast vid erkännandet av Israel samt respektera folkrätt och ingånga uppgörelser. Det är inte organisationen Hamas som Israel skall sluta fred med, utan med en palestinsk regering och då är det denna regerings inställning som räknas.

Kommer John Kerry att hitta den formel som leder till fortsatta förhandlingar efter den 29 april? Nja. Jag tror vi kommer att få se en process där förhandlingarna formellt inte avbryts men i praktiken tillfälligtvis läggs på is i väntan på vad som händer med den palestinska försoningsprocessen.

Jag hoppas att den palestinska försoningsprocessen lyckas denna gång, och att Hamas pressas till att respektera gällande folkrätt, erkänna Israel och hålla ingångna avtal. Det bästa omvärlden kan göra för att påskynda en sådan process är att erkänna den palestinska regeringen och inte använde den isoleringsstrategi som 2007 visade sig så destruktiv för fredsprocessen.