Lite drygt sex månader före valet ser det ljust ut för de rödgröna samarbetspartierna. De leder i samtliga opinionsmätningar som redovisas och i dagens mätning från Synovate har försprånget ökat och de rödgröna får egen majoritet.Men val vinns inte av sig själv. Valet kommer säkert att bli jämt, och valdebatten betydelsefull. I tidigare val har frågan om ansvar och regeringsduglighet varit en socialdemokratisk paradfråga. Men denna gång är det annorlunda. Den borgerliga alliansregeringen har visat att man förmått samarbeta och styra landet. Fredrik Reinfeldt vinner stort över Mona Sahlin i de förtroendemätningar som genomförs. Inget talar för att Socialdemokraterna och det oprövade rödgröna samarbetet på allvar kommer att kunna utmana allianspartierna i frågan om ansvar och regeringsduglighet i den kommande valrörelsen.
Hur skall då de rödgröna vinna valdebatten? Ja, varför inte genom att tala om rättvisa? I rättvisefrågor har Socialdemokraterna stor trovärdighet, något som borde kunna användas mer kraftfullt i debatten med allianspartierna. Men Mona Sahlin talar sällan om rättvisa. I riksdagens två senaste partiledardebatter (14/10 -09 samt 20/1 -10) använder Mona Sahlin ordet rättvisa endast vid några enstaka tillfällen. I den pågående debatten om avdragsrätt för hushållsnära tjänster har de rödgröna tvingats på defensiven. Det finns många ideologiska tveksamheter i den frågan. Men varför inte sammanfatta dessa tveksamheter i att det nuvarande systemet faktiskt inte är rättvist? Som Storstad enkelt och slagkraftigt visat är det ju höginkomsttagarna som i praktiken gynnas av subventioner på hushållsarbete. Knappast rättvist.
Rättviseperspektivet borde genomsyra den socialdemokratiska agitationen inför valet i de allra flesta sakfrågor: jobbpolitiken, skatterna, skolan, vården och miljön. Men jämlikheten då, kanske någon undrar. Är det inte jämlikheten som är det socialdemokratiska värdet som borde trummas ut starkare i debatten? Jämlikhetsvärdet har ju också fått ett uppsving genom Richard Wilkinsons och Kate Picketts mycket uppmärksammade bok Jämlikhetsanden (Karneval förlag) som entydigt visar att visar att samhällen med stora inkomstskillnader har sämre folkhälsa och fler sociala problem än vad samhällen med små inkomstskillnader har. Jovisst. Men jämlikhet är ändå en företeelse och ett begrepp som attraherar människor som redan befinner sig till vänster i sitt sinne. Rättvisa är något vi alla är för. Det går an att säga att lite ojämlikhet kan vara bra i vissa situationer. Men ingen kan säga att lite orättvisa är något positivt.
Hur många gånger tror ni förresten att Fredrik Reinfeldt använde ordet rättvisa i de två partiledardebatter jag nämnde ovan? Just det. Noll gånger.
6 kommentarer:
Synovate-mätningen visar ju även en hög siffra för SD. Jag tror att SD:s verkliga siffra kan vara ännu högre då opinionsmätningar ofta underskattar partiet.
De etablerade partierna får sluta att avvisa samarbete med SD eftersom väljarsympatierna ökar för partiet och väljarna är suveräna.
M:s tillbakagång beror säkert på de interna fusken vid provvalen.
"Rättvisa är något vi alla är för."
Är detta ditt påstående verkligen sant?
Vad menar du att ordet rättvisa skall omfatta för områden i vårt samhälle?
Vad menar du med alla?
För att ta något som är nära dig:
Jag såg att du var professor, gott så, vad menar du är rättvisa inom ditt eget skrå? ... lönesättningen mellan alla er som har en professorstjänst? ... svarar du ja på den frågan så måste alla i det fallet betyda "alla professorer"
Svarar du ja på frågan så betyder det väl att du inte kan finna en professor som anser sig ha en "orättvis" lönesättning ... låt mig betvivla att så är fallet!
Låt oss för in en parameter till.
En svetsare som behärskar yrket fullt ut har en motsvarande kunskapsmängd som den du som professor innehar, svetsaren har över 10 år av kunskapsinhämtning bakom sig. Tror du att du kan hitta en svetsare som tycker att lönsättningen är "rättvis" mellan er professorer och svetsaskrået?
Kort
vad jag menar är att du använder ord som "alla" och "rättvisas" på ett sätt som framställer att orden skulle ha en statisk betydelse, det har dom inte på något vis.
Skulle så vara fallet så tror jag man kan påstå att sanningen ligger närmare följande "Orättvisa är något vi alla är för." .. att vi sedan förskönar vår verklighet med hjälp av lögnen och förnekar "O" är väl inte så konstigt när alla "ljuger".
Bloggaren KAS
Varför talar inte Mona Sahlin om "rättvisa"?
USA vill tydligen öva flygbombning i Sverige, kanske en förklaring - nåja.
Tyckte ditt inlägg idag där du redovisar en kommentar du skickat till TT var mycket bra. Blir dock lite förvirrad när jag läser detta. Det finns oerhört många exempel på orättvisor i vårt samhälle. RUT är knappast det värsta. Generellt kan ju sägas att "de rika" alltid har det bättre, kan konsumera mera, har större valfrihet osv.
Pariets evisa fasthållande vid principen om en generell välfärdspolitik är i grunden djupt orättvis - barnbidraget är ju ett paradexempel på detta - "de rika" behöver inga subventioner för att kunna finansiera sina barns uppväxt.
För övrigt anser jag att vi borde sluta att i retoriskt syfte kalla skilda skattesatser för subventioner - lägre skatt är ett sätt att stimulera något, inte att subventionera detsamma.
KAS: Jodå, rättvisa är något vi alla är för. Därem... KAS: Jodå, rättvisa är något vi alla är för. Däremot har vi ofta olika uppfattningar om vad som är rättvist.
Peter: Med denna post vill jag bara säga att det ligger i Socialdemokraternas strategiska intressa att tala mer om rättvisa än vad partiet hittills gjort under den begynnande valrörelsen. Visst kan vi vara oense om vad som är "rättvist" respektive "orättvist". Men bara det att man diskuterar politik i termer av rättvisa tror jag gynnar de partier som betonar jämlikhetsvärdet mer än vad det gynnar de partier som inte betonar jämlikhetsvärdet lika starkt.
Bjereld: bra fråga. S borde göra ökad ekonomisk rättvisa till en röd tråd i alla frågor. Det är ett enande tema med stort väljarstöd.
Peter Karlberg: det finns mycket forskning som talar för generella välfärdssystem snarare än villkorade (t ex inkomstprövat barnbidrag). Dels spär villkorade system på ekonomiska trösklar/fällor. Dels är barnbidraget till för barnet och ovillkorligheten reflekterar alla barns ovillkorliga och lika värde. Orättvisor mellan föräldrarna korrigeras bättre på annat vis, genom arvskatt, förmögenhetsskatt och progressiv inkomstskatt.
Skicka en kommentar