Birgitta Ohlsson (FP) blir ny EU-minister. Det är ett politiskt och strategiskt klokt val av statsminister Fredrik Reinfeldt och Folkpartiets ordförande Jan Björklund. Birgitta Ohlsson har gjort sig känd som en kunnig, engagerad och karismatisk politiker, som heller inte hymlat med sina ambitioner. Hennes fokus på internationell politik och mänskliga rättigheter och på feminism förstärker de socialliberala strömningarna inom Folkpartiet.Även i integritetsfrågor har Birgitta Ohlsson profilerat sig. Hon var en av de riksdagsledamöter som öppet fronderade mot den egna regeringen i FRA-striden 2008. Men hennes agerande där gjorde henne inte bara kontroversiell i det egna partiet, utan också i breda kretsar inom FRA-motståndet. Birgitta Ohlsson avstod i riksdagsomröstningen i juni, för att omedelbart därefter deklarera att hon ångrade sig och borde ha röstat nej och att hon ville ha en parlamentarisk utredning: Man borde ta ett steg tillbaka och frysa diskussionen. Annars är det risk för att det blir ett hafsverk. Det går inte att lösa de här svåra tekniska problemen med en diskussion på bara några veckor. Strax därefter slöt hon emellertid upp bakom Fredrik Reinfeldt och lova att rösta ja till det nya förslaget. Ett svek, menade en del.
Birgitta Ohlssons starka stöd för Israel kan innebära en spänning i regeringen, där ju utrikesminister Carl Bildt driver en politik som är starkt kritisk till Israels agerande i Mellanösternkonflikten.
Utnämningen av Birgitta Ohlsson gör det än mer angeläget för de rödgröna att hitta starka företrädare i den utrikespolitiska debatten inför valet 2010.
Den borgerliga alliansregeringen behöver alla förstärkningar den kan få. Aftonbladet publicerar i dag den färskaste opinionsmätningen från United Minds under rubriken: Skräcksiffror för alliansen!
11 kommentarer:
Birgitta Ohlsson har aldrig haft något fokus på mänskliga rättigheter, snarare tvärtom. Hon företräder den nykoloniala rörelse som vill påtvinga fattiga länder skadliga ekonomiska reformer som är gynsamma för väst. Hon har upprepade gånger krävt krig mot fattiga länder och tillhörde de som inte hade något emot att Gaza bombades sönder med vit fosfor och klusterbomber.
Därtill vill hon avlyssna hela Sveriges befolkning, ett direkt brott mot de mänskliga rättigheterna. Mer fel kunde de inte bli.
Birgitta Olssons agerande i FRA-frågan var ett typexempel på svek, opportunism och anpasslighet. Att vara emot men ändå för. Hennes och FP:s inställning till EU är extrem och helt ur fas med folkets. Birgitta Ohlsson och FP är minst av allt socialliberaler då FP varit det parti som mest enegiskt drivit fram frihetsfientliga förslag om buggning, FRA och Ipred, dvs. raka motsatsen till liberalismens individualism.
Hennes inställning till Israel är dock helt rätt.
Reaktionerna på utnämningen är intressanta eftersom de som yttrar sig gör det i motsatt riktning över blocken.
När jag var medlem i LUF stod jag ganska nära BO politiskt, BO var ordförande, hade vänsterliberal profil, retade framförallt höger-liberal-män, populär bland ynga tjejer. BO var populär, hade bra stöd bland medlemmar, men var kontroversiell i vissa frågor. Agerade pragmatiskt, för att undvika konflikter med höger-lägret. Känns som situationen i Fp på senare tid har samma grunddrag, men att de höger-ekonomiskt-konservativt sinnade vunnit mkt mark senaste 10 åren och att LUF på min tid var mer socialliberalt än Fp idag. Bra gjort av BO att trots det hålla fanan högt, driva samma frågor på precis samma sätt då och nu.
Jag har läst många kommentarer (i dagstidningarnas nätupplagor) där borgerliga väljare är högst upprörda. BO retar gallfeber på en hel del borgerliga sympatisörer. Flera skriver att de inte röstat på Fp pga BO eller inte kommer rösta Fp i nästa val pga utnämningen. Så sannolikt tappar Fp en del röster genom BO.
Men samtidigt så lockar BO säkert väljare från S och Mp. Att Ulf med parti-glasögonen på får den känslomässiga reaktionen att det är "klokt val", "kunnig, engagerad" etc, är föga förvånande. En socialdemokrats värderingar ligger ju ganska nära en socialliberal.
Undrar om BO effekten totalt är + eller - för Fp??? jag gillar + eftersom 1: BO lockar röster från S och MP samtidigt som 2: de som retar sig på BO kommer rösta M eller KD. Borgerliga blocket gynnas alltså genom bredning åt vänster.
Sak-politik. Här är BO lurig. Hon har en tydligt vänsterliberal retorik med mkt PK-frågor (feminism, fred, mänsliga rättigheter, demokrati, osv.) som kan locka valfri alternativ vänster-snubbe (folk jag kände i grön ungdom irriterade sig på detta, att de kunde förlora röster för att BO var så typisk GU PK i val av profilfrågor och retorik). Samtidigt kan BO vara opportunistisk och populistisk (politiskt kompetent kan man också säga, men för ideologer som mig gör sådant ont i hjärtat när det bir för uppenbart) och sätta ned foten ganska långt åt höger (sak och retorik kan glappa). Så gäller att inte lyssna för mkt på ytan och granska djupare om man ska få en korrekt bild.
Ronja, håller inte med om det. Däremot så är BO demokrati-totalitär. Hon vill påtvinga hela världen demokratiska ideal, mänskliga rättighter och mkt annat oavsett om de vill ha det eller ej. Hon är universialist och inte kultur-relativist. Men att säga att hon inte haft fokus på mänskliga rättigheter är trams.
@Lars M Hermansson. Och varför skulle Folkpartiet nödvändigtvis spegla folkets inställning till EU? (som f.ö. är klart mer positiv numera än när den knappa majoriteten röstade ja -94) Partiernas uppgift är att vara visionära, ge förslag på utveckling, vara ett alternativ och söka stöd och mandat för sin politik. Din uppgift är att välja bland alternativen.
Gynnar regeringen , ja men till vilken nytta ?
Tom. jag som företagare är nu så trött på alliansen att jag ångrar min röst 2006 och nu skickar ut dem i kylan.
Svar till Huxteble:
Birgitta Ohlssons och FP:s överstatliga och politiserade EU-inriktning har lite stöd i väljarkåren där fortfarande en stor del är kritiska och t.om. motståndare till EU. Att vara visionär kan låta ädelt och ideelt men det får samtidigt en besk eftersmak när man vill tvinga på andra något de inte vill ha. Euron som FP envisas med har alltjämt svagt stöd hos svenska folket.
Andreas, som du säger så har BO haft en r e t o r i k som är väldigt PK. Men i aktiva ställningstaganden har det varit motsatsen. Hon har ständigt krävt mindre bistånd, sanktioner och i bland t.o.m invasioner och krig mot U-länder.
Hon var t o m närvarande när liberala internationalen röstade fram Honduras diktator till vice-ordförande och yttrade inte ett ord i protest. Tortyr, krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter håller hon tyst om ifall landet är västvänligt.
BO är bra på att tala i floskler, men agerat motsatt i praktiken.
@Lars M Hermansson Din beskrivning ter sig iofs väldigt märklig i skenet av FP:s framgångar så sent som i somras då man utökade sina mandat i Europaparlamentet efter att ha gått fram från 9,9% till 13,6%...
Hursomhelst, jag tror inte du förstod hur jag menade i mitt förra inlägg. Det handlar inte om sakpolitik överhuvudtaget! Vi har ordnat det så i vår svenska demokrati att om ett parti inte har tillräckligt stort stöd i väljarkåren så åker man ut ur riksdagen. På valdagen utvärderar väljarna det partierna åstadkommit
under den gångna mandatperioden och väljer bland de politiska alternativ de anser kommer att representera sig bäst under den kommande. Om nu FP har så svag folklig förankring som du säger kommer de ju inte att finnas med i bilden efter valet och kan därmed inte tvinga på dig någonting, vilket isåfall är helt i sin ordning. Vad är problemet?
Ronja,
Vet ej, men du har säkert rätt. Vilket får mig att tänka på en sak: Politikers sak-agerande borde granskas mer. Blir så mkt fokus på retorik och bråk o tjafs. Men hur röstar de och agerar de i sak? Nästan så att vänstern o högern skulle "åsiktsregistrera" varandra som ren konsument-upplysning för väljarna. Bygga en hemsida per person i riksdagen o lista deras ställningstaganden.
Svar till Huxteble:
FP:s framgång i EU-valet berodde till stor del på att EU-anhängare röstar i större utsträckning i dessa val än motståndare och kritiker till EU. Detta hindrade dock iofs inte att EU-motståndarpartiet SD närmade sig spärrgränsen vid detta val.
Faktum kvarstår att FP saknar genklang bland svenska folket för sin extrema EU-linje och det vore skönt om FP åkte ur riksdagen tillsammans med andra partier som överlevt sig själva.
Re Ronjas inlägg, att kräva mindre bistånd är väl inte nödvändigtvis dåligt? Där bistånd visats gå till annat än till behövande kan det ibland vara moraliskt fel att fortsätta bistånd. Då ger man kanske taktiskt bifall till kriminellt agerande eller korruption.
A-K Roth
Skicka en kommentar