Regeringsfrågan tycks vara på väg in i ett avgörande skede. Annie Lööf och Jan Björklund har nu båda för första gången deklarerat att de kan tänka sig att släppa fram en ny socialdemokratisk regering. Det är en positiv men också förväntad utveckling, givet valresultatet. De rödgröna partierna fick ett starkare väljarstöd än vad allianspartierna fick. Samtidigt förstärker Lööfs och Björklunds tillkännagivanden Alliansens sönderfall. Som flera bedömare nu formulerar det: Alliansen finns inte längre som en politisk kraft, utan bara som en slags idé.
Det är förståeligt att Jan Björklund och främst Annie Lööf nu formulerar sina önskemål som krav. För den fortsatta processen är det viktigt att Lööf och Björklund kan behålla legitimiteten i sina egna väljargrupper. Ur socialdemokratiskt perspektiv är det bättre att förhandla och göra upp med starka aktörer som förmår att ge och ta - och framförallt förmår respektera ingångna överenskommelser. Spåren från Decemberöverenskommelsen - där Ebba Busch Thor (KD) och Anna Kinberg Batra (M) inte förmådde hålla ihop sina partier kring den ingångna överenskommelsen - förskräcker.
Nu kan samtal/förhandlingar om sakpolitiken påbörjas. De blir svåra och det krävs politisk klokhet och ödmjukhet från samtliga parter om de ska lyckas. Om förhandlingarna misslyckas - vilket inte alls är omöjligt - rycker ett extra val allt närmare. I så fall kan Socialdemokraterna se fram mot en valrörelse som sannolikt kommet att handla om de frågor där man inte kom överens med Centerpartiet och Liberalerna - det vill säga socialdemokratiska hemmaplansfrågor som skatter, hyror, löner, trygghet på arbetsmarknaden etc. Det är sannerligen inget dåligt utgångsläge inför en ny valrörelse.
Jag noterar att Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson oroar sig för att hans parti kommer att förlora väljarstöd genom att samverka med Socialdemokraterna. Det är sant att små partier som samarbetar med stora regeringspartier tenderar att tappa väljarstöd. Men det skadar kanske inte att betänka Liberalernas väljarstöd utvecklat sig sedan partiet blev en del av Alliansen (tipstack till Daniel Hermansson):
2002: 13.4 procent
2006: 7.5 procent
2010: 7.1 procent
2014: 5.4 procent
2018: 5.5 procent
Jag kommenterar det politiska läget för bland annat SVT Nyheter.
Visar inlägg med etikett SVT Nyheter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett SVT Nyheter. Visa alla inlägg
2016-11-02
Sifo: Starkt stöd för begränsning av vinstuttag i välfärdssektorn
En Sifo-undersökning, beställd av SVT Nyheter, visar på ett starkt stöd i svensk opinion för förbud mot eller begränsningar av vinstuttag i välfärden. Därigenom ökar den politiska pressen på allianspartierna, som inte vill ha några vinstbegränsningar alls i välfärdssektorn.
Sifo har ställt frågan: "Hur ser du på vinstutdelning i privata företag som är offentligt finansierade, inom vård, skola eller omsorg? Skall den vara: Förbjuden, Tillåten med begränsningar av vinstuttag, Tillåten utan begränsningar av vinstuttag, Tveksam/vet ej". Av de tillfrågade svarar 53 procent att de vill ha begränsningar för vinstuttag, 27 procent vill ha ett förbud mot vinstuttag och endast 10 procent säger sin inte vilja inte ha någon vinstbegränsning.
Allianspartierna har inte ens har sina egna väljare med sig i frågan. Bland moderata väljare vill till exempel 62 procent införa begränsningar och 9 procent vill ha ett förbud mot vinstuttag överhuvudtaget. Samtidigt innebär mätningen vind i seglen för Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som vill förbjuda eller införa ett tak på vinstuttag.
Innan alla motståndare till vinst i välfärden börjar jubla för mycket är det på sin plats med tre försiktiga reservationer. För det första: Det är oklart hur viktig frågan är för väljarna. I valrörelsen 2014 drev Vänsterpartiet som enda parti hårt linjen om ett vinstförbud, utan att väljarna för den skull belönade partiet. För det andra: Andra undersökningar visar att om vinstförbud/vinsttak ställs i motsättning till valfrihet i välfärdssektorn blir resultaten mindre självklara. Det blir en viktig politisk kamp om hur vinst i välfärdsfrågan ska inramas, om allianspartierna lyckas med att sätta bilden av att ett vinsttak leder till minskad valfrihet för medborgarna. För det tredje: Den ställda frågan hade tre svarsalternativ, varav två ville förbjuda/begränsa vinstuttag, ett ville tillåta vinstuttag. Erfarenheten visar att de åsiktsriktningar som tilldelas flest svarsalternativ tenderar att gynnas i en frågeundersökning.
Frågan om vinst i välfärden är inte lätthanterad för Socialdemokraterna. Å ena sidan vill partiet använda den för att åskådliggöra en rejäl vänster-högerkonflikt i svensk politik, och samtidigt förvissa sig om fortsatt stöd från Vänsterpartiet i budgetarbetet. Å andra sidan vill partiet få igenom förslag om vinstbegränsning i riksdagen, och då behövs någon form av uppgörelse över blockgränsen.
Allt annat lika gynnar dagens Sifo-mätning de rödgrönas position i kampen om vinstbegränsningar i välfärdssektorn. Trycket i denna fråga lär öka ännu mer när Ilmar Reepalu inom kort presenterar sin utredning i frågan.
Sifo har ställt frågan: "Hur ser du på vinstutdelning i privata företag som är offentligt finansierade, inom vård, skola eller omsorg? Skall den vara: Förbjuden, Tillåten med begränsningar av vinstuttag, Tillåten utan begränsningar av vinstuttag, Tveksam/vet ej". Av de tillfrågade svarar 53 procent att de vill ha begränsningar för vinstuttag, 27 procent vill ha ett förbud mot vinstuttag och endast 10 procent säger sin inte vilja inte ha någon vinstbegränsning.
Allianspartierna har inte ens har sina egna väljare med sig i frågan. Bland moderata väljare vill till exempel 62 procent införa begränsningar och 9 procent vill ha ett förbud mot vinstuttag överhuvudtaget. Samtidigt innebär mätningen vind i seglen för Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som vill förbjuda eller införa ett tak på vinstuttag.
Innan alla motståndare till vinst i välfärden börjar jubla för mycket är det på sin plats med tre försiktiga reservationer. För det första: Det är oklart hur viktig frågan är för väljarna. I valrörelsen 2014 drev Vänsterpartiet som enda parti hårt linjen om ett vinstförbud, utan att väljarna för den skull belönade partiet. För det andra: Andra undersökningar visar att om vinstförbud/vinsttak ställs i motsättning till valfrihet i välfärdssektorn blir resultaten mindre självklara. Det blir en viktig politisk kamp om hur vinst i välfärdsfrågan ska inramas, om allianspartierna lyckas med att sätta bilden av att ett vinsttak leder till minskad valfrihet för medborgarna. För det tredje: Den ställda frågan hade tre svarsalternativ, varav två ville förbjuda/begränsa vinstuttag, ett ville tillåta vinstuttag. Erfarenheten visar att de åsiktsriktningar som tilldelas flest svarsalternativ tenderar att gynnas i en frågeundersökning.
Frågan om vinst i välfärden är inte lätthanterad för Socialdemokraterna. Å ena sidan vill partiet använda den för att åskådliggöra en rejäl vänster-högerkonflikt i svensk politik, och samtidigt förvissa sig om fortsatt stöd från Vänsterpartiet i budgetarbetet. Å andra sidan vill partiet få igenom förslag om vinstbegränsning i riksdagen, och då behövs någon form av uppgörelse över blockgränsen.
Allt annat lika gynnar dagens Sifo-mätning de rödgrönas position i kampen om vinstbegränsningar i välfärdssektorn. Trycket i denna fråga lär öka ännu mer när Ilmar Reepalu inom kort presenterar sin utredning i frågan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)