I dag berättar Ekot att de borgerliga partierna kommer att föreslå en gemensam kandidat till ny talman i riksdagen, även om de förlorar valet och rödgröna partierna blir större än Alliansen. Därigenom byter de borgerliga partierna princip på ett sätt som riskerar att politisera talmansuppdraget.
Tidigare har såväl Socialdemokraterna som de borgerliga partierna anfört formella och principiella argument i talmansfrågan. Socialdemokraterna har hävdat att talmansposten borde hämtas från riksdagens största parti, de borgerliga partierna har hävdat att talmansposten borde hämtas från största blocket i riksdagen. År 2010 ställdes dessa principer mot varandra, då Socialdemokraterna som största parti nominerade Kent Härstedt och Alliansen som största block nominerade Per Westerberg.
Nu säger Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen Andreas Carlson att Alliansen lägger fram en gemensam talmanskandidat eftersom man "gör anspråk på att leda landet" och på att "ta över regeringsmakten". Därigenom väljer Alliansen att i praktiken låta Sverigedemokraterna avgöra frågan om vem som blir riksdagens näste talman.
Om de rödgröna partierna blir större än Alliansen kommer Alliansens kandidat att behöva aktivt stöd från Sverigedemokraterna för att bli vald. Jag är - för att uttrycka det milt - lite förvånad över att Centerpartiet och Liberalerna väljer att ge Sverigedemokraterna en sådan avgörande beslutsmakt i denna viktiga fråga.
Och hur kommer Sverigedemokraterna att ställa sig om Alliansen föreslår en representant från Centerpartiet eller Liberalerna som talman? Hur lätt blir det för Alliansen att hitta en kandidat som är villig att låta sig väljas till talman på Sverigedemokraternas röster och ändå kan behålla sin trovärdighet över blockgränserna? I talmansvalet 2010 tackade till exempel förre talmannen Björn von Sydow nej till att låt sig nomineras, just med argumentet att han inte ville bli vald på Sverigedemokraternas röster.
1 kommentar:
Motvinden för S tilltar. I nästa blogginlägg kan Ulf kritisera att alliansen tagit ytterligare ett steg enligt SVT m fl: "Alliansen vill släppa in SD på ordförandeposter i utskotten."
Att den parlamentarism som kännetecknat nuvarande mandatperiod inte kan fortsättaborde vara uppenbart för alla demokrater. Decemberöverenskommelsen (med Reinfeldt som regissör i kulisserna, samma Reinfeldt som genom att straffa SD genom migöverenskommelsen med MP förmodligen är den enskilda politiker som bidragit till dess exempellösa ökning) innebar ju att alliansen krävde att regeringen skulle få stöd av V för sin budget. Att ge ett parti med 5,72% av rösterna vetorätt över politikens mest centrala fråga är ju ett oöverträffat självskadebetende av en opposition.
Att S anser att största parti ska besätta talmansposten även om det bara representerar en tydlig minoritet är naturligt så länge S är störst. En princip som inte är ny. Men den principfastheten lär inte vara mycket värd om SD blir största parti.
Klas Bengtsson
PS Hör på morgonekot att Löfvens mantra sedan flera år om att EU ska ta gemensamt ansvar för migrationen nu är fullständigt pulviriserat på senate EU-mötet. Återstår att komma överens med M fö att undvika nytt nationellt haveri. DS
Skicka en kommentar