I dagens opinionsmätning från Demoskop skiljer det bara 1.1 procentenheter mellan Alliansregeringen och de rödgröna partierna. Trots Socialdemokraternas opinionsmässiga kollaps känns ett regeringsskifte efter valet 2014 inte längre särskilt orealistiskt. Allianspartierna har misslyckats med att utnyttja oppositionens svaghet till att stärka sin egen ställning i opinionen.
Socialdemokraterna bryter sin nedåtgående trend och visar en liten uppgång på 0.9 procentenheter, till 24.8 procent. Undersökningen genomfördes under den vecka som Stefan Löfven utsågs till partiledare. Det är därför möjligt att jämföra opinionsstödet för Socialdemokraterna dagarna före med dagarna efter att Löfven utsågs. Mellan dessa tidpunkter skiljer det två procentenheter, vilket indikerar en potential för Socialdemokraterna att öka ytterligare när Löfven etablerat sig i partiledarrollen.
Undersökningens stora vinnare är Vänsterpartiet som ökar från 5.9 till 9.3 procent. Här kan man tala om en Jonas Sjöstedt-effekt. Utmaningen för Vänsterpartiet var nog inte att vinna nya sympatisörer i samband med att Sjöstedt valdes. Utmaningen blir i stället att lyckas behålla dem.
Undersökningens förlorare är Miljöpartiet som minskar med tre procentenheter, från 14.6 till 11.6 procent. Nedgången beror kanske mest på att partiet hamnat i medieskugga i förhållande till Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Men det är värt att komma ihåg att 72 procent av Miljöpartiets väljare vid valet 2010 definierade sig som vänster medan endast 4 procent såg sig som höger. Miljöpartiet har den senaste tiden profilerat sig på ett sätt som av en del uppfattats som väl samarbetsvilligt med Alliansregeringen. Nedgången kan bero på att rödgröna väljare reagerat och valt att hoppa över till Vänsterpartiet.
Någon Annie Lööf-effekt kan ännu inte skymtas vid horisonten. Centerpartiet minskar med en procentenhet och klarar med sina 4.3 procent precis fyraprocentsspärren. Det har nu gått fem månader sedan Annie Lööf tillträdde och en viss oro bör nu börja breda ut sig i centerleden. Men visst - det tog tid också för Fredrik Reinfeldt att göra avtryck i opinionen.
Göran Hägglund kan glädja sig över en uppgång på 0.9 procentenheter. Men 3.8 procent för Kristdemokraterna är inte så mycket att skriva hem om. Kommande mätningar lär visa om Göran Hägglund och Kristdemokraterna gått stärkta ur partiledarkrisen eller om vi nu står inför ytterligare en eländesvandring för partiet.
Folkpartiet ökar med 0.9 procentenheter till 6.7 procent. Sverigedemokraterna ökar blygsamt med 0.3 procentenheter till 6.3 procent. Moderaterna minskar med 2.1 procentenheter till 32.0 procent, men Fredrik Reinfeldt ligger knappast sömnlös på natten för det.
Det är förstås viktigt att komma ihåg att de allra flesta förändringarna ligger inom den statistiska felmarginalen.
Nu tycks samtliga partiledarskiften vara avklarade och Socialdemokraterna har samlat ihop. Spelet kan börja. Det blir 2.5 spännande år fram till valet 2014.
12 kommentarer:
Det blir intressant att följa hur många procent Sjöstedt kan plocka av (s) i EU-frågan. Jag menar hur man från (v) lyckas med locka till sig EU-skeptiska socialdemokrater. Måhända kommer det att visa sig att att det var taktiskt misstag av den nya partiledningen i (s) att slå följe med alliansregeringen om EU-pakten. Det vill säga när man egentligen inte fick något annat mer än ett få sitta med i ett möte om året. I frågor som har stor betydelse, skall naturligtvis ett parti bortse från kortsiktiga taktiska överväganden. Men har vi råd att ytterligare förlora ett antal procent i en fråga som egentligen inte ger oss något konkret än slippa "skammen" att bli placerade tillsammans med britter och tjecker i EU-offentligheten?
För mig har Stefan en otroligt brant uppförsbacke. Han måste visa att han förstår att det är vänsterpolitik sossarna ska föra och inte någon snömos på högersidan.
Lite väl tendentiös tolkning av mp:s nedgång. Vi bör komma ihåg att (mp) fick 7% i valet då man valde att gå fram gemensamt med (v) och (s). Den ökade samarbetsviljan med regeringen är knappast något som har hänt senaste månaden, utan har pågått under längre tid och snarare kan man tolka (mp):s ökade väljarstöd sedan valet som att det uppskattas av väljarna. Däremot är det självklart att (v) med valet av Sjöstedt har gjort sig mer attraktiva för en del av (mp):s väljare.
Det som talar för de rödgröna partierna i nästa val, är just att fördelningen av rösterna partierna emellan, kommer att bli jämnare än hos partierna i Alliansen. Moderaternas dominans hos Alliansen tenderar att utplåna småpartierna. Att vara beroende av taktikröstning för att överleva i regeringsställning är ingen bra situation. En ökad profilering hos KD och Centern kan bara leda till splittring inom Alliansen , vilket kommer att gynna de rödgröna partierna.
Då man inom EU ingått en vad Stiglitz kallar för självmordspakt lär Europa krisa än mera samtidigt som sossarna åter gjort en gir mot missriktad soldaritet med EU-eliten och Tysklands och Frankrikes banker, kan man räkna med en enorm framgång för Vänsterpartiet vid euparlamentsvalet 2014. I synnerhet då Jonas Sjöstedt är gammal brysselparlamentariker, Nej-general och kan de frågorna.
Ren kamikazepolitik från (s) sida.
Vi socialdemokrater måste återfå självförtroendet.
Tänk på att varje dag är en dag närmare Rosenbad!
Går man till själva undersökningen ( http://www.demoskop.se/filearchive/1/1669/201202%20V%C3%A4ljarbarometer%20%C3%96ver%20tid%201998-Feb2012.pdf ) kan man konstatera att (S) bara "ökar" med 0,9%, alltså mindre än én procent, vilket är betydligt mindre än den statistiska felmarginalen - "större än +/- 3,8%" för (S). Det man kan konstatera är att "Vänsterpartiets uppgång och Miljöpartiets nedgång är statistiskt signifikanta." ( http://www.demoskop.se/?id=1673 ). Man kan förstås undra varför man gör en höna av en fjäder av (S)' resultat medialt. Kanske därför att man desperat försöker hjälpa den nya partiledaren som av någon anledning gillas bättre av vissa inom media, Svenskt Näringsliv, (S) osv. än Håkan Juholt. De är nog riktigt besvikna över att det inte gav mer det odemokratiska partiledarbytet.
Det skall bli riktigt intressant att se hur ett samlat rödgrönt regeringsalternativ skall kunna locka väljarna i Stockholm, Göteborg och Malmö 2014 med arvsskatt, förmögenhetsskatten, fastighetsskatt och höjd skatt på arbete.
Om (mp):s nedgång: Att de har, som du skriver "profilerat sig på ett sätt som av en del uppfattats som väl samarbetsvilligt med Alliansregeringen" är säkert en del av förklaringen. En annan kan vara att (v) mer och mer framstår som det ärliga miljöpartiet. (v) är det enda parti just nu som törs lyfta frågor som arbetstidsförkortning - som en gång var miljöpartiets kärnfråga och som Fridolin nu sagt sig vilja lägga i malpåse.
(v) har dessutom en tillväxtkritik värd namnet. Miljöpartiets "hållbar tillväxt" blir en märklig mischmasch som visserligen tilltalar miljömedvetna, liberala storstadsbor, åtminstone kortsiktigt, men inget alternativ för dem som menar allvar med sitt miljöengagemang. Så strömmen från (mp) till (v) har nog bara börjat.
Frågan om oppositionen ska bli ett trovärdigt alternativ hänger nog just nu på hur S väljer att positionera sig i kärnkraftsfrågan. Om kärnkraftskramarna i partiet segrar, vilket inte är uteslutet, kan vi nog dessvärre räkna med Borg & Co även efter 2014.
Anita det där har du nog fått om bakfoten. Avecklingslinjen för kärnkraften har mycket klent stöd i opinionen. För regeringsskifte (och för klimatet!) får vi hoppas att Löfven lyckas få till en mer pragmatisk linje hos S.
Snömos om man inte är vänstersosse? Jag hoppas och tror Stefan Löfven inte är så insnöad som de gamla pinsamma radikala utan har tagit intryck från sin uppväxt i Ådalen, en region med gammal handelstradition, kreativitet och företagsamhet. Som Ångermanlänning önskar jag Stefan Löfven styrka att inte låta sig köras över av radikala vänstersossar.
Anders - "Måhända kommer det att visa sig att att det var taktiskt misstag av den nya partiledningen i (s) att slå följe med alliansregeringen om EU-pakten. Det vill säga när man egentligen inte fick något annat mer än ett få sitta med i ett möte om året."
Jag tycker ni verkar befinna er så långt ifrån verkligheten när ni resonerar som handlade det om vilken rätt sorts accessoarer man ska välja för att göra intryck, istället för om valet av politik - ett val med avgörande betydelse för både människor och naturen.Den håller på att förstöras. Och den här extrema och fullständigt bottenlösa girigheten som aldrig tar slut. Så meningslöst.
Ser ni inte vad som håller på att hända. Vi är på väg in i en diktatur - med högeextrema förtecken.
Europakten betyder en avdemokratisering, det är verkligen skrämmande. De högerextrema tar sig ton. Det gäller verkligen att kämpa emot.
Skicka en kommentar