2015-03-22

Hur skulle extravalet ha gått? Här finns svaret!

Om drygt fyra timmar skulle vallokalerna stängts och de första prognoserna om valutgången ha presenterats. Men Decemberöverenskommelsen kom emellan, och det extraval som skulle ha genomförts i dag den 22 mars ställdes in.

Vad hade hänt om Decemberöverenskommelsen inte blivit av utan om extravalet i stället hade genomförts? Här är min analys.

Alliansen var avsevärt försvagad efter valförlusten i september 2014. Fredrik Reinfeldt förkunnade sin avgång redan på valnatten. Allianspartierna var bundna av sitt löfte att lägga en sista gemensam budget, men de hade inte räknat med att Sverigedemokraterna skulle rösta för deras förslag och därigenom utlösa en regeringskris. Inte heller hade de räknat med att Stefan Löfven i den situation som uppstod skulle utlysa extraval.

Moderaterna skulle i detta extraval tvingas möta väljarna utan Fredrik Reinfeldt. Partiet hade gjort ett förlustval och tappat nära sju procentenheter av sitt väljarstöd. Anna Kinberg Batra valdes inte till partiledare förrän i januari. Svenska väljare röstar i huvudsak på parti och inte på person. Men Anna Kinberg Batra hade fått en tuff uppgift att på bara några veckor hinna växa in i partiledarrollen och leda och hålla samman sitt parti i valrörelsen. Moderaterna hade i extravalet gått ytterligare något bakåt och fått omkring 22 procent av rösterna.

Folkpartiet gjorde i september 2014 sitt näst sämsta val genom tiderna. Inget tyder på att Jan Björklund och Folkpartiet skulle lyckas växla om plötsligt attrahera nya väljare. Folkpartiet skulle i stort sett upprepa sitt valresultat och få ungefär 5.5 procent av rösterna.

Kristdemokraterna lyckades med knapp nöd klara fyraprocentsspärren. En Göran Hägglund som bestämt sig för att avgå skulle bli tvungen att skjuta upp sina planer, bita ihop och gå in i ännu en valrörelse med fyraprocentsspöket i bakhasorna. Det är svårt att bedöma om taktikröstarna skulle vara fler eller färre i extravalet, men Kristdemokraterna skulle trots allt klara sig kvar i riksdagen. Men marginalen blev knapp, partiet fick 4 procent av rösterna.

Centerpartiet hade i god tid före valet i september 2014 avlägsnat sig från fyraprocentsnivån och Annie Lööf på allvar etablerat sig i rollen som partiledare. Centerpartiet har god kassa och är det alliansparti som haft bäst förutsättningar att hävda sig i extravalet. Jag tror att Centerpartiet hade kunna tjäna en del på de övriga allianspartiernas svaghet och öka något, till 8 procent av rösterna.

Socialdemokraterna visade politisk handlingskraft genom Stefan Löfvens besked om att utlysa extraval. Men under valkampanjen skulle Stefan Löfven varje dag och varje stund ha fått konfronteras med allianspartiernas argument att Socialdemokraterna saknade regeringsduglighet. Efter åtta år i opposition hade Stefan Löfven tvingats utlysa extraval efter bara några månader som regeringschef. Det är ovisst hur starkt intryck väljarna hade tagit av det argumentet, men det är svårt att se hur Socialdemokraterna under dessa förutsättningar signifikant skulle ha stärkt sin ställning i väljaropinionen. Partiet hade tappat något och fått omkring 30 procent av rösterna.

Miljöpartiet gjorde i valet 2014 ett sämre resultat än vad man hade hoppats. Möjligen hade partiet genom en förändrad strategi något kunnat förbättra sitt resultat, men jag tror ändå att resultatet hade blivit ungefär detsamma som i september. Miljöpartiet skulle således ha fått omkring 7 procent av rösterna.

Vänsterpartiet sidsteppades direkt efter valet av Stefan Löfven och fick aldrig vara med i några regeringsförhandlingar. I stället kunde partiet koncentrera sig på att utveckla en oppositionspolitik från vänster. I ett extraval kunde Vänsterpartiet ha gynnats av denna oppositionsroll och kanske förbättra sitt resultat till 7.5 procent av rösterna.

Sverigedemokraterna skulle genom Jimmie Åkessons sjukskrivning tvingas gå till val utan sin partiledare. Jag tror inte Åkessons frånvaro under dessa omständigheter hade fått någon avgörande betydelse för valutgången. Den avgörande frågan blir i stället hur väljarna ställt sig till partiets agerande i samband med budgetomröstningen. Det var ju så att partiet genom att bryta praxis och rösta för Alliansens förslag utöste den regeringskris som ledde fram till det extraval som nu inte blev. Skulle väljarna tycka att Sverigedemokraterna visat att partiet var handlingskraftigt och ta strid för sina värderingar på ett sätt som innebar att de övriga partierna inte kunde fortsätta nonchalera dem? Eller skulle väljarna tycka att Sverigedemokraterna nu skapade oreda och orsakat ett dyrt och onödigt extraval som ingen egentligen ville ha? Jag tror att dessa båda tendenser skulle jämna ut varandra och partiet skulle därmed tangera sitt valresultat på cirka 13 procent av rösterna.

Feministiskt initiativ och Piratpartiet skulle inte i ett extraval lyckas flytta fram sina positioner.

Extravalet skulle således givit de rödgröna partierna  omkring 44.5 procent av rösterna, mot 39.5 procent för allianspartierna. Extravalet ledde således inte till någon egentlig förändring i styrkeförhållandet mellan regering och opposition. Stefan Löfven skulle få förnyat förtroende att bilda regering. Allianspartierna skulle sannolikt inte lägga något ytterligare gemensamt budgetförslag under mandatperioden. Stefan Löfven kunde därigenom hanka sig fram under mandatperioden, och någon motsvarighet till Decemberöverenskommen hade kanske inte arbetats fram.

Min analys av valutgången för det inställda extravalet hamnar väldigt nära de opinionsmätningar som redovisar opinionsläget i dag, som till exempel DN/Ipsos från i morse.

Jag diskuterade det inställda extravalet i dagens P4 Extra med Emanuel Karlsten (ännu ej på nätet).

10 kommentarer:

Anonym sa...

Med de justeringar som gjorts i allianspartiernas invandringspolitik så hade det väl inte varit några problem att regera med stöd av SD? Dessutom har väl SD fått rekordnoteringar i många av de opinionsundersökningar som gjorts efter valet?

Anonym sa...

Ulf

Du missar helt den mest avgörande frågan. Vad skulle valrörelsen handlat om, vilka frågor skulle debatterats i media? Vilka svar på vilka utmaningar hade avkrävts partiledarna. Vilka beslut som nu har tagits hade inte tagits. Vad skulle stått på valaffischerna. Vilka filmer hade visats på reklam-tv. Svar hade avkrävts på frågor som nu inte ställs. Utan denna analys blir din gissning meningslös.


Stefan Westman

Ulf Bjereld sa...

Stefan: Min analys var i alla fall tillräckligt meningsfull för att trigga igång dig med alla dessa frågor. :-)

Visst skulle valkampanjens utformning ha stor betydelse. Men så är det i varje val. I detta fall skulle allianspartierna velat diskutera regeringsfrågan, Socialdemokraterna fördelningsfrågor och SD förstås invandringsfrågan. Jag har svårt att se att något av dessa frågeområden skulle ha dominerat på ett sätt som skulle påverkat min analys. Men det får vi aldrig veta. :)

Anonym sa...

Ulf

Du har rätt i att din text triggade mig. Jag kanske tog i när jag skrev meningslös.

Det var i julas något oklart huruvida S och MP skulle gå fram med höstbudgeten som valplattform om jag minns rätt. Alliansen hade inte heller haft något bättre än sin höstbudget (nu gällande) att grunda valplattformen på. AKB är inte stark nog att driva en ny allians-agenda.
En sak anser jag vara säker. Det hade inte varit bra för något block att ha sina respektive höstbudgetar som valplattform för ett val idag (03-22).
Man hade tvingats bekänna färg i skolan, försvaret, invandring, integration samt vinster i välfärden. Kanske t.o.m. i den feministiska utrikespolitiken. Frågor där de två blocken idag famlar.
Båda blocken hade gjort ett veligt och svagt intryck. Detta hade förmodligen gynnat både V och SD. Kanske t.o.m. FI.


Stefan Westman

Gagarinones sa...

Den viktigaste frågan i ett val, lyser med sin frånvaro.

Det är hur vi i Sverige skall klara den största utmaning mänskligheten står inför, i modern tid, klimatförändringarna.

Det är inte omöjligt att stora delar av Sverige, främst Skåne måste utrymmas. Hur hanterar vi det?

Studerar man världens, och specifikt norra Europas historia, de senaste 100.000 åren ser man att oomfattande klimatförändringar, kommer och går.

För 10.000 år sedan var ex-vis havsytan över 120 meter lägre än idag. Det som är idag Nordsjön, var en landmassa, kallad "Doggerland" som förband Skåne med bl.a Tyskland, Holland, Frankrike och England.

Mellan Helsingfors och Stockholm var det en landmassa, innefattande dagens Åland, så man kunde promenera emellan.

Att bara stå och titta på duger inte. De s.k kriser vi tycker oss ha upplevt under modern tid är småpotatis med det här. Notera att det kommer inte bara bli flyktingströmmar till/från Sverige, utan från hela världen..

Lär mer bl.a här:

"Doggerland - The Europe That Was - national Geographic": http://goo.gl/EOsNf0

"När Doggerland gick förlorat i havet": http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-nar-doggerland-gick-forlorat-i-havet/

"Doggerland - det glömda landet": http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/doggerland-det-glomda-landet

"Britains Stone Age Tsunami": https://www.youtube.com/watch?v=3EPNZWBk7i8

"Doggerland: Prehistoric North Sea 'Atlantis' hit by 5m tsunami": https://www.youtube.com/watch?v=wk9ooYRBEMk

"Brian Fagan: Sea Level Rise and the Discovery of Doggerland": https://www.youtube.com/watch?v=cJRFuKhARSo

Anonym sa...

Vem vet? Risken/ chansen till ett nyval före 2018 är kanske inte helt utesluten.
Kjell Eriksson

Anonym sa...

Löfvén har nog fortfarande samma val under resten av mandatperioden: regera på alliansbudgetar eller utlysa nyval. I höst får vi se vad den där "decemberöverenskommelsen" egentligen innebär.

Anonym sa...

Enligt statsvetaren på TV4 skulle SD blivit andra största parti. Och kanske det största, en procent skilde SD från S.

Tror också det hade blivit en kollaps för moderaterna och ett SD runt 24%. Ungefär där man hamnar när man lägger på underskattningen från fäska mätningar.

Möjligt att KD, FP och kanske kanske miljöpartiet åkt ut.

Anonym sa...

Jag uppfattar det som svårt att veta var SD står i opnionen. Siffrorna tycks variera väldigt mycket i olika mätningar och mellan instituten. SvT missade också rejält i vallokalsundersökning strax efter valet.
Kjell Eriksson

Anonym sa...

SVTs Valu är ju numera nästan den sämsta mätningen av dem alla. Det verkar närmast som man står vid vallokalen vid Nytorget och utgår ifrån att denna är representativ.

Hur man kunnat gravt överskatta MP, V (och nu även Fi) i snart sagt samtliga Valus sedan 2010 (inkl EU-valet) framstår som helt oförståeligt?

Jag är absolut inte begiven åt konspirationer så jag lutar åt att det handlar om nån slags märkligt groupthink där man fortsätter i invanda hjulspår och antar att statsvetarna i pressen har rätt när de pratar upp MP?

Annars återstår bara ren inkompetens?