2014-04-03

Sammanbrott nära i israelisk-palestinska fredsförhandlingar

De pågående fredsförhandlingarna mellan israeler och palestinier är just nu ytterst nära att bryta samman. Israel har försenat det överenskomna frigivandet av palestinska fångar. Det palestinska ledarskapet har därför vidtagit förberedelseåtgärder för att söka medlemskap i ett 15-tal internationella organisationer och konventioner, något man tidigare valt att avstå ifrån för att inte försvåra förhandlingsprocessen.

USA:s utrikesminister John Kerry har investerat avsevärd politisk kraft och även personlig prestige i dessa förhandlingar. Formellt skulle förhandlingarna vara avslutade senast den 29 april i år, och då ha lagt grunden för ett fredsavtal och upprättandet av en palestinsk stat. De senaste månaderna har det framstått allt klarare att detta mål inte skulle kunna nås. I stället har parterna under John Kerrys ledning inriktat sig på att försöka hitta en formel som innebar vissa framsteg och som skulle kunna utgöra grunden för en förlängd förhandlingsperiod med sikte att nå en lösning i slutet av 2014 eller senast i början av 2015.

Men nu tycks hela förhandlingsprocessen vila på en ytterst skör tråd. Det är inte utan att en känsla av trötthet och vanmakt sprider sig. Alla seriösa bedömare och betraktare - inklusive parterna själva - vet hur en lösning måste se ut. En palestinsk stat upprättas på Västbanken och Gaza. Delar av de olagliga israeliska bosättningarna kommer att finnas kvar och bli en del av staten Israel. De palestinska flyktingarna kommer i huvudsak inte att kunna utnyttja sin rätt att återvända till det som i dag är staten Israel, i stället kommer de att erbjudas ekonomisk kompensation. Staden Jerusalem kommer i någon form att utgöra huvudstad för både Israel och Palestina. Israelisk och/eller internationell militär närvaro kommer under en övergångsperiod att finnas i Palestina.

Trots enighet i alla de principiellt viktiga frågorna går förhandlingarna på tomgång och riskerar nu att kappsejsa helt. Otvivelaktigt är det så att dagens israeliska ledarskap föredrar status quo i stället för en förhandlingslösning. Det är en kortsiktig och icke-konstruktiv strategi. Situationen på Västbanken är politisk ohållbar. Israel riskerar inom en överskådlig framtid att ställas i en situation där man kan tvingas välja mellan att vara en judisk stat eller att vara en demokratisk stat. En förhandlingslösning skulle innebära att Israel slapp ställas inför detta omöjliga val.

Det är alltid den starkare parten som har ansvaret för att förhandlingarna förs framåt. Israel är den starkare parten i denna konflikt, men lever ej upp till det ansvar man kunde begära givet styrkeförhållandena. Omvärlden får inte förtröttas i sina ansträngningar att övertyga Israel om att göra de nödvändiga eftergifterna och att inse att en fredsöverenskommelse med palestinierna ligger i Israels eget intresse.

10 kommentarer:

Guardian sa...

Netanyahu har byggt hela sin politiska karriär på att motsätta sig bildandet av en palestinsk stat, och så länge inte Obama på allvar visar att han är beredd att utmana dennes status quo-kalkyl, så lär inga förändringar ske.

Kerry har nog verkligen försökt men frågan är om han har fått rätt verktyg.

Bottennappet är snäsiga och ologiska amerikanska kommentarer om att man ska göra gemensam sak med israel mot palestinierna i FN - som om det vore Abbas fel att det israeliska styret inte håller ord...
Och det visar med all önskvärd tydlighet att USA i högsta grad är en del i problemet - knappast lösningen.

Orion77 sa...

Är någon förvånad? Den segdragna följetongen har aldrig syftat till ett konstruktivt slut, till båtnad för alla boende i området. Det handlar i stället om en lång uppehållande manöver, som ger en täckmantel åt Israel under vilken allt större delar av Palestinas Västbank koloniseras av Israel, till mycket stor del för stora skaror immigranter från olika håll i världen.

Den tvåstatslösning som under många år förespeglats omvärlden är död, och har nog aldrig varit allvarligt menad. Det zionistiska kolonisationsprojektet går nu allt snabbare mot en Apartheidstat, som i vissa avseenden redan är värre än det tidigare Sydafrika. I en intervju på Consortiumnews förklarar historikern Ilan Pappe, israelisk dissident, sedan 2007 verksam vid Exeter University i Storbritannien, hur det fungerar redan idag. Enligt professor Pappe är apartheid "israeli style" faktiskt värre än den sydafrikanska; professor Pappe: "So it’s worse than apartheid because they want to separate the Palestinians from the land of Palestine. They don’t want to separate the Palestinians from the Jews, as the South Africans did (with blacks and whites). They want to separate the people from their land, from their history, and from their culture and their identity. That is a far more destructive and cruel project to my mind."

http://consortiumnews.com/2014/03/24/changing-israel-from-without/

Anonym sa...

Tack för det klara budskapet.

Abbas är villig till fred och Netanyahu är ovillig till fred.

Men hur förhåller det sig med Gaza. Är även Khaled Meshai villig?

Anonym sa...

Antar att palestinierna helt och otvetydigt nu alltså släppt sin vision att Israel ska upphöra att existera som judisk stat... vilket står tydligt i PLO:s stadgar. Annars finns det knappast någon fred att förhandla om?

Guardian sa...

När det gäller Meshal så var det länge sedan (2009) han sa sig vara beredd på en stat baserad på 1967 års gränser.

PLO:s stadgar ändrades för nästan två decennier sedan!

Anonym sa...

Guardian

Tro't den som vill.

Anonym sa...

Om bara araberna erkänner Israel som den judiska stat FN föreslog i UNGAR 181 så skulle det bli fred.

Anonym sa...

"Det är alltid den starkare parten som har ansvaret..."
Detta är väl att förenkla hela problemet. Varje part i en konflikt har sin egen styrka. Arabernas styrka är främst terror och tillhörande pr-förmåga i politik och media.

För Israel är det mer komplicerat. Israel måste som modern stat vara försäkrad om en framtid i fred och samexistens med palestinierna och att utvecklingen ska vara fredlig, att ekonomin fungerar, att våld & terror helt upphör, att demokratiska principer gäller, att hot & hat betraktas som brott, att mänskliga rättigheter efterlevs, att fria demokratiska val kan genomföras utan problem, att en arabisk medelklass kan etableras som ser Israel som sin bästa granne och att den nya palestinska staten blir del av den samlade moderna kretsen av västorienterade stater.

Detta måste palestinierna vara beredda att genomföra, annars finns ingen grund för varaktig stabil fred och framtid mellan den judiska staten Israel och en blivande arabisk palestinsk stat.

Guardian sa...

"Varje part i en konflikt har sin egen styrka."
Nähä, kom du på det själv, eller?

Du kanske ska notera vem som är ockupant, respektive ockuperad - så blir det lite lättare för dig...

Anonym sa...

Anonym 12:22

Spydiga Guardian repeterar sig själv med typisk vänster-
filosofi:-)