2008-01-13

Moderaternas problem med försvarspolitiken

Moderaternas problem med försvarspolitiken accelererar. Nu pågår ett öppet gräl mellan försvarsminister Sten Tolgfors (m) och ÖB Håkan Syrén. Försvarets budget läcker som ett såll och Sten Tolgfors förnekar i SvD att han blivit informerad om krisen: Nej. Jag har inte sett vare sig precisa siffror på underskottet i driftbudgeten eller preciseringar av vad det får för konsekvenser. Skulden för den bristande informationen lägger han på försvaret. Det är dess ansvar att noggrant kommunicera med departementet om förändringar uppstår.

ÖB Håkan Syrén menar å sin sida att han vid upprepade tillfällen anmält att det sker en successiv fördyring. ÖB åberopar också pikant nog Sten Tolgfors företrädare förre försvarsministern Mikael Odenberg som sanningsvittne.

För moderaterna kommer tvisten med försvarsledningen olägligt. Försvarspolitiken är ett av de områden där partiet anses ha ett starkt stöd av sina egna väljare. Nu har dessa väljare under några månader först fått uppleva hur den moderate försvarsministern Mikael Odenberg avgått med buller och bång, anklagande sin statsminster för att låta budgetfrågor och inte säkerhetspolitiska bedömningar styra försvarspolitiken. Nu hamnar Odenbergs efterträdare Sten Tolgfors i öppet gräl med ÖB i en annan förtroendefråga - skötseln av försvarets ekonomi.

Moderaterna har inte utrymme att tappa ytterligare förtroende från väljarna. Dagens opinonsmätning från Demoskop visar på nya katastrofsiffror för den borgerliga alliansregeringen. Nu skiljer det nästan 20 procent (!) mellan blocken. Värst är det för moderaterna som tappat mer än fem procent, från 25.9 till 20.7, sedan förra mätningen. Moderaterna har därmed tappat uppemot varannan väljare sedan sommaren 2005, då partiet låg på över 35 procent i Demoskops mätningar.

Det är inte lätt att vara Fredrik Reinfeldt.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Det är inte lätt att regeras av Reinfeldt menar du?
Bra inlägg f.ö.

Anonym sa...

Bäste Ulf!

Ditt inlägg behandlar två problem:
- försvarets ekonomiska kris
- moderaternas vikande förtroende i opinionsmätningar.

Försvarets ekonomiska kris är, som Du helt riktigt påpekar, ett bekymmer för moderaterna, det parti som starkast anses driva just "försvarsfrågan".

Försvarets ekonomiska kris är emellertid inte ett specifikt moderat politiskt misslyckande/problem, utan snarare hela riksdagens problem. Försvarets ekonomiska kris är inte heller ett nytt problem. Kopplingen mellan satsade pengar och uteffekt - med ständiga nedskärningar och (organisatoriska) omstruktureringar som följd - har varit vardag för försvarets högsta ledning och försvarsutskottets ledamöter under hela efterkrigstiden.

Först under 1990-talet - med de "svarta hålen" som metafor - har svårigheterna för såväl försvarets högsta ledning som politiker av alla kulörer att styra ekonomin blivit ett (ständigt återkommande) inslag i den allmänna debatten.

Problemen fanns där dock tidigare, något som inte minst folkpartisten Hans Lindblad belyste i en lång rad debattinlägg under 1980- och 1990-talet.

Försvarets ekonomiska kris kan vara resultatet av politikernas oförmåga att bestämma sig för om försvaret är en myndighet "vilken som helst" eller om försvaret är en myndighet som - av ett eller annat skäl - intar en särställning.

Försvarets kontinuerliga ekonomiska kris har också, genom de eftersläpningar mellan beslut och genomförande som är inbyggt i försvarets verksamhet (inteminst på materielområdet) i lika hög grad ett resultat av den försvarsekonomiska politik som den dåvarande socialdemokratiska regeringen (regeringarna Persson) förde under det sena 1990-talet och fram till valförlusten hösten 2006, som det är ett resultat av moderaternas och/eller alliansens försvarsekonomiska politik.

Såväl regeringarna Persson som regeringen Reinfeldt har valt att hålla en hög profil i samband med internationella frågor. Regeringen Reinfeldt har nu att administrera ett antal internationella insatser som initierades av regeringerna Persson (med brett och blocköverskridande stöd i riksdagen). Grundfrågan måste därför rimligen vara vad "man" - försvarsledning och den politiska ledningen, men även de partier (idag i opposition) som initierat och understött försvarets internationella insatser - bör göra på kort, medellång och lång sikt för att säkerställa att den försvarsekonomiska krisen löses - en gång för alla - och att de förband som skall tjänstgöra internationellt inte blir lidande av att "man" inte lyckats reparera ett byråkratiskt systemfel trots upprepade chanser/varningar/initiativ.

Att formulera den försvarsekonomiska krisen som ett moderat misslyckande är att göra det väl lätt för sig. Att Du sedan kan ha rätt beträffande vilka effekterna av "avslöjandet" blir, är delvis en annan fråga.

Anonym sa...

Nu var det några veckor sedan jag var inne på din blogg, men måste säga att det alltid är värdefull läsning i dina inlägg. Jag lär mig mer av ett par minuter på denna blogg än på en frukost framför DN. Fortsätt med din nyanserade kritik av politiken! mvh
Simon, Lkpgs broderskapsgrupp

Anonym sa...

Simon,
Tur för Ulf att hans vänner finns till hands att uppmuntra. Det måste behövas med de vassa pennor han har dragit på sig i kommentars-spalten. /GT/

Ulf Bjereld sa...

Till Simon och Stig: Tack för uppskattning! Slutklämmen om Reinfeldt syftade bara på att han just nu befinner sig en synnerligen besvärlig politisk situation.

Till Anonym: Vi är i stort sett eniga i sak. Men moderaternas bekymmer är att när partiet nu tvingas ta politiskt ansvar för ett politikområde där de i opposition haft stor trovärdighet hos sina egna väljare så gnisslar det i maskineriet. När jag talar om moderaternas misslyckande i försvarspolitiken är det inte i första hand den försvarsekonomiska krisen jag syftar på, utan just Odenbergs avgång och den icke-fungerande kommenikationen mellan Tolgfors och ÖB.

Anonym sa...

Oj oj, jag tänker mig den röra som skulle uppstå när två män och två kvinnor är gifta med varandra, allihop, och har korsvisa barn, och en vill skiljas. Eller när arv ska skiftas i ett sådant församlingsäktenskap.

En riktigt festlig situation,och vilka roliga filmer man skulle kunna göra om problemen :-).

Jag ser annars inte något skäl alls att gifta sig, varken med en man eller en kvinna. Det går precis lika bra att leva ihop utan den där ceremonin - ja bättre enligt min erfarenhet.